Röd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För musikalbumet, se Röd (musikalbum).
Strawberries.jpg Cardinal.jpg
Cardinal Théodore Adrien Sarr 2.JPG Magdalena Frackowiak.jpg
Chinese honor guard in column 070322-F-0193C-014.JPEG

Röd är en av de sju traditionella spektralfärgerna och färgområdet röd motsvarar olika röda färger/nyanser. I det standardiserade färgbeteckningssystemet NCS är röd en av sex elementarfärger och har beteckningen R. I RGB-systemet för additiv färgblandning är röd (R) en av de tre primärfärgerna. Rött används ofta som signal- och symbolfärg och röda färger brukar förknippas med starka känslor, kraft och energi. I den västerländska kulturen kan rött till exempel symbolisera både kärlek, synd och revolution.

Definition[redigera | redigera wikitext]

Många forskare uttrycker en grundläggande svårighet att alls definiera vad färg ÄR[1] och färgordet "röd" har ingen entydig betydelse utan definieras olika inom olika vetenskapsgrenar och även av olika forskare inom samma vetenskapsgren.[2] Arne Valberg, professor i biofysik, menar att färger är uppenbara fakta (sinnesdata) som inte kan förnekas, men att de, liksom andra kvalitativa upplevelser inte har några fysiska motsvarigheter, och tar "det röda hos rött" som ett exempel på detta.[3] C.L. Hardin, professor i filosofi skiljer på motsvarande sätt mellan fysikalisk färg och uppfattad färg, och menar att färgord som "röd" bör reserveras för färger så som vi ser dem.[2]

I denna artikel används olika definitioner i olika avsnitt. I de flesta fall framgår det av sammanhanget vilken definition som används, och annars anges det i respektive avsnitt.

Definition utifrån språkbruk[redigera | redigera wikitext]

Ett sätt att definiera "röd" utgår från hur ordet används i svenska språket. I detta fall är röd ett färgområde, inte en specifik färg. Ordet röd används främst för färger som är relativt starka och inte är speciellt ljusa. De mörkare och mera dämpade färgerna med samma kulörtoner kallas bruna, medan de ljusare kallas rosa eller skära. Om gulheten ökar övergår den röda färgen till orange, och om blåheten ökar kallas färgen lila eller violett. Färgnamnet röd täcker alltså in en betydligt mindre del av färgvärlden än färgnamnen blå eller grön.[4]. Motsvarade gäller för de allra flesta andra språk.[5][6][7] Gränserna mellan de färgområden som benämns med respektive färgord är flytande, varierar med situationen och individen och kan förändras över tiden.[8]

Ett sätt att dela upp färgspektrum
Färg Våglängd [9]

(nm) c:a

Frekvens

(THz) c:a

Röd 625–740 480–405
Orange  590–625 508–480
Gul 565–590 531–508
Grön 520–565 577–531
Cyana 500–520 600–577
Blåa 435–500 690–600
Violett 380–435  789–690 
a Newtons sjudelade spektrum inkluderade
"blått" och "indigo", som kan ha motsvarat
"cyan" respektive "blått" i tabellen.
[10]


Definition utifrån våglängd hos monokromatiskt ljus[redigera | redigera wikitext]

En annan definition utgår från vilka strålningsvåglängder av monokromatiskt ljus som får människor att se röda färger i de mycket speciella situationer där man bara ser en våglängd i taget. Även här handlar det om ett färgområde som inte har någon exakt avgränsning. Spektrum utgörs av en kontinuerlig övergång mellan olika våglängder, och det finns inget allmänt vedertaget sätt att dela in det i olika färger. Ett av många förslag till indelning visas i boxen härintill, som också visar strålningens frekvens uttryckt i terahertz (THz). Oftast placeras gränsen mellan rött och orange vid ungefär 640 nanometer (nm).[11][12][13][14] Strålning med längre våglängd än den som ger rött kallas infraröd och ger inte upphov till synintryck. Olika källor placerar gränsen mellan rött och infrarött någonstans mellan mellan 700 och 800 nm.[11][12][13][14][15][16][17]

Ett annat sätt att definiera röd utifrån spektrum är att ange en ungefärlig våglängd som motsvarar en typisk röd. Inte heller här finns någon allmänt vedertagen definition. De våglängder som anges kan variera mellan ungefär 630 och 660 nm, men källorna är noga med att understryka att dessa angivelser endast är ungefärliga och beror på en rad omständigheter.[15][18][19]

Olika definitioner i olika tillämpningar[redigera | redigera wikitext]

Färgcirkel som visar maximalfärger i Munsell Book of Color. Den röda grundfärgen kallas 5R
Röd (X11 webbfärg)
— Färgkoordinater —
HTML-färgnamn Red
HEX #FF0000
RGBB (R, G, B) (255, 0, 0)
CMYKH (C, M, Y, K) (0, 100, 100, 0)
HSV (H, S, V) (0°, 100 %, 100 %)
B: Normaliserat till [0–255] (byte)
H: Normaliserat till [0–100] (hundra)

I olika färgbeskrivningsmodeller och tillämpningar finns ett antal färger som utgör just den modellens/tillämpningens utgångspunkt vad gäller "röd". De definieras utifrån olika utgångspunkter och är inte samma röda färg, och ingen av dem gör anspråk på att vara den enda och sanna röda - i stället kallas de "den röda elementarfärgen", "den röda grundfärgen" etc.[20]

Några exempel:

  • I opponentfärgsteorin, som är den allmänt accepterade teorin om människans färgseende, är röd en av de fyra unika kulörtonerna och karakteriseras att den varken är gulaktig eller blåaktig.[21][22] För varje person finns ett smalt våglängdsområde i spektrum som motsvarar personens uppfattning av unikt rött, men vilka våglängder det handlar om varierar från individ till individ. Vilka processer i hjärnan som får oss att se dessa färger som unika är ännu inte klarlagt.[3]
  • I det i Sverige standardiserade färgbeteckningssystemet NCS (Natural Colour System) är Röd (R) en av sex elementarfärger och definieras som den färg som inte har någon visuell likhet med gult, grönt, blått, vitt eller svart. Denna definition utgår alltså helt från färgperception. Den röda elementarfärgen är imaginär i betydelsen att den representerar föreställningen om en ideal färg och finns inte specificerad i form av färgprov eller fysiska mätvärden.[23][24] I NCS färgatlas[25] visas ett antal färgprover som under standardiserade betraktningsförhållanden, och med hopvägning av många observatörers bedömningar, har samma uppfattade kulörton men inte är lika rena som den röda elementarfärgen. Deras tristimulusvärden och trikromatiska koordinater med hänvisning till CIE finns publicerade i tabellform.[23]
  • I det amerikanska färgsystemet Munsell Book of Color är Red en av fem grundläggande kulörtoner (principal hues), och definieras med kolorimetriska värden.[26][27] Munsell-systemets röda grundfärg är något mera blåaktig än NCS-systemets röda elementarfärg.[28]
  • I RGB-systemet för additiv färgblandning är Röd (R) en av de tre primärfärgerna, men exakt vilken röd färg som avses kan variera mellan olika tillämpningar. I den standardiserade RGB-färgrymden sRGB, skapad för användning på bildskärmar och internet, definieras de tre primärfärgerna med hänvisning till CIE:s tristimulusvärden (CIE XYZ). De matematiska formlerna för detta varierar något mellan olika källor.[29]
  • Röd är en av de 16 originalfärgerna för HTML 4.01, det system som specificerar och benämner färger för användning på internet. Den motsvarar den röda primärfärgen i sRGB. Dess koordinater visas i boxen härintill.[30]

Rött i naturen[redigera | redigera wikitext]

Nyutspruckna löv på blodlönn

När vårt öga nås av ljus med en våglängd kring 700 nanometer ser vi i normalfallet en röd färg. Strålning med bara en våglängd (monokromatiskt ljus) förekommer dock bara i specialfall, som till exempel regnbågen, och normalt sett är det en blandning av många olika våglängder som får oss att se en röd färg.[31]

I naturen kommer den röda färgen på blod från hemoglobin, det järninnehållande proteinet som finns i de röda blodkropparna i alla ryggradsdjur. Den röda färgen på Grand Canyon och andra geologiska särdrag orsakas av hematit eller ockra, vilka båda är former av järnoxid. Det orsakar också den röda färgen på planeten Mars. Den röda himlen vid solnedgång och soluppgång orsakas av en optisk effekt som kallas för Rayleigh-spridning. Färgen på höstlöv orsakas av pigment som kallas för antocyaniner, som produceras i slutet av sommaren, när det gröna klorofyllet inte längre produceras. En till två procent av befolkningen har rött hår; färgen produceras av höga halter av det rödaktiga pigmentet pheomelanin (som också står för den röda färgen på läpparna) och relativt låga nivåer av det mörka pigmentet eumelanin.[32]

Röda pigment och färgämnen[redigera | redigera wikitext]

Svensk traditionell rödfärg får sin färg av järnoxid. Grycksbo bruk
Överkast färgade med krapp.

Röda jordfärgerockror – har sedan forntiden använts för kroppssmyckning och för klippmålningar. De får sin färg av järnoxid, som även idag är huvudingrediens i viktiga pigment för byggnads- och konstmålning, exempelvis Falu rödfärg och engelskt rött. För starkare röda färger har man sedan antiken använt cinnober, som idag är förbjudet eftersom det innehåller giftigt kvicksilver, och blymönja, som idag endast får användas i specialfall.[33]. Under 1800-talet tillkom ett antal kadmiumpigment som ger starka och hållbara färger men som på grund av sin giftighet idag endast får användas i konstnärsfärg.[34]

För färgning av textilier har man använt röda färgämnen utvunna ur växter (t.ex. krapp och bresilja) eller djur (t.ex. purpursnäckor och koschenillsköldlöss). Genom infärgning av till exempel krita har samma färgämnen kunnat användas som pigment i målar- och konstnärsfärg (se färglacker). Från 1800-talets mitt har de traditionella växtfärgerna och färglackerna gradvis ersatts av nya syntetiska färgämnen.[33]

De röda pigment som normalt ingår i färgtillverkarnas brytsystem (2010) är järnoxidrött, dibromantron, naftolrött och två olika kinakridonpigment.[34]

För blandning av pigment finns flera olika uppsättningar av tre grundfärger eller primärfärger som tillsammans med svart och vitt antogs kunna räcka till för att åstadkomma alla andra färger. Den vanligaste uppsättningen - ett rött, ett gult och ett blått pigment - blev kodifierad kring år 1600.[35] På 1900-talet skapade konstnären Johannes Itten en färgcirkel byggd på tre sådana pigment och antog att det räckte med dessa tre för att få fram alla tänkbara kulörer. Det fungerar dock inte i praktiken, eftersom blandfärgerna alltid blir mörkare än primärfärgerna.[36]

Rött i tryckning och digital teknik[redigera | redigera wikitext]

I CMYK-systemet för tryckning är röd en sekundärfärg, som åstadkoms genom blandning av primärfärgerna magenta och gul. CMYK och RGB är anpassade till varandra så att den röda sekundärfärgen i CMYK åtminstone i teorin motsvarar den röda primärfärgen i RGB.

Bland X11-färgerna för bildskärmar finns ett flertal färger som i dagligt tal kan kallas röda. Sex av dem har ordet "red" i sina engelska namn, nedan anges även deras hexadecimala RGB-kod.

HTML-namn Hex
R G B
Decimal
R G B
MediumVioletRed C7015085 19900210133
PaleVioletRed DB070093 21901120147
IndianRed CD05C05C 20500920092
DarkRed 8B000000 13900000000
Red FF000000 25500000000
OrangeRed FF045000 25500690000

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet röd kommer från det fornnordiska rauðr, som i sin tur har sin rot i det urindoeuropeiska ordet *reudʰ-ó- med motsvarigheter i latin ruber, grekiska ἐρυθρός (eruthros) sanskrit रुधिर (rudhira), ryska рдеть (rdet', rodna) etc.[37]

Ordet för röd är det mest spridda av alla indoeuropeiska färgbeteckningar,[37] och även inom de allra flesta andra språk är röd den färg, utöver svart och vitt, som först fått ett eget färgord.[38]

Associationer och symbolisk innebörd[redigera | redigera wikitext]

Brandbil Volvo 1938
Rött som maktens och rikedomens kännetecken. Agostino Pallavicini, Genuas ambassadör hos påven, porträtterad av Anthonis van Dyck c:a 1622

Blodets röda färg är en stark symbol i alla kulturer. Men även om denna symbolik utgår från allmänmänskliga upplevelser så kan färgens innebörd tolkas mycket olika i olika kulturer, och även i olika sammanhang inom en och samma kultur.[39] Ofta förknippas röda färger med starka känslor, kraft och energi, och i den västerländska kulturen kan rött till exempel symbolisera både kärlek, synd och revolution.[40] När det gäller färgers fysiologiska och psykologiska påverkan på människor finns det dock stora kunskapsluckor och mycket litet är vetenskapligt belagt.[41] Trots detta presenteras omstridda resultat ofta som fakta, och både bland allmänheten och professionella färgsättare florerar mängd myter och faktoider som forskare inom området inte kan bekräfta.[42][43]

Rött uppfattas vanligtvis som en varm färg, både i konstsammanhang[44] och i vardagslivet. Denna association förefaller inte vara kulturbunden, åtminstone har den konstaterats både i Sverige och i Grekland.[45]

I kristen liturgi är rött eldens, blodets och kärlekens färg och används vid pingst och martyrdagar. Rött kan också specifikt symbolisera Guds kärlek och den helige Ande.[46][47]

Som politisk färg brukar rött beteckna socialism och kommunism[39], men det finns också andra betydelser, som till exempel i USA där rött står för de konservativa republikanerna.

Som standardiserad färgsymbol står rött för stopp, som i trafiksignaler och bilarnas bromsljus, och för eld, som på brandsläckare och brandbilar.

När det gäller färg på hus finns det av tradition en symbolik som bygger på ekonomi. Från 1400-talet och flera hundra år framåt var det i Sverige högsta status att måla hus med rödfärg, som en anspelning på det dyrbara och prestigefulla fasadmaterialet tegel. På 1700- och 1800-talen blev rödfärgen vanlig i både städerna och på landsbygden, och i och med nationalromantiken kom den tidigare överklassmarkören i stället att symbolisera någonting typiskt svenskt och lantligt.[48]

Röda kläder - speciellt purpurröda - var förr ett tecken på rikedom och makt, något som kom sig av att de röda färgämnena var dyra och exklusiva.[39][49]

Inom bilsport har den röda färgen använts som nationalfärg för Italien, se internationella bilsportfärger.

Rött förknippas också med julen; jultomtens kläder är röda.

Rött i språkliga uttryck[redigera | redigera wikitext]

Ibland talar man om röda dagar. Det är detsamma som helgdagar. Uttrycket kommer sig av att helgdagar brukar markeras med röd färg i almanackor, en sed som i Sverige kan härledas ända tillbaka till den tidiga medeltidens kyrkliga kalendarier.[50]

Inte ett rött öre kan man säga när man inte har några pengar kvar. De minsta mynten i Sverige har ofta varit gjorda i olika kopparlegeringar och har därför haft en rödaktig färg.

Idag röd, imorgon död. Förändringar till det sämre kan komma plötsligt. Röd syftar här på en frisk ansiktsfärg.

Röda mattan som läggs ut för celebriteter och vid fester är kanske en kvarleva från den tid då rödfärgade textilier var extra dyra.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kuehni, Rolf G. (2013). ”What Is Color and How Did We Come to Experience It?” (på engelska). Color:An introduction to Practice and Principles (3). Hoboken, New Jersey: Wiley. sid. 23. ”The short answer to the first part of the chapter title question is: we do not know.” 
  2. ^ [a b] Hardin, C.L. (1993) (på engelska). Color for Philosophers. Unweaving the rainbow (Expanded edition). Indianapolis/Cambridge: Hackett. sid. xxi, 59-112 
  3. ^ [a b] Valberg, Arne (1998). ”Urfargenes gåte. om fargepersepsjon og nevrofysiologi”. i Knut Blomström (på norska/engelska). Fargen mellom kunst og vitenskap. Institutt for farge, SHKS, Kunsthögskolen i Oslo. sid. 134-135 
  4. ^ Sivik, Lars; Hård, Anders (1984). Namn på färger. Stockholm: Färginstitutet Färgrapport 24. sid. 13 
  5. ^ R.S. Cook, P. Kay & T. Regier. ”The World Color Survey Database: History and Use”. sid. 10. http://www1.icsi.berkeley.edu/~kay/claire7.pdf. Läst 3 augusti 2016. 
  6. ^ John Fennell. ”PhD project: An Expected Utility Theory that Matches Human Performance”. Univ. of Bristol, Faculty of Science. http://www.bristol.ac.uk/science/courses/postgraduate/pg-commendations-1112/johnfennell.html. Läst 3 augusti 2016. 
  7. ^ Wooten, Bill; Miller, David L (1997). ”The psychophysics of color”. i Hardin, C.L & Maffi, Luisa (på engelska). Color categories in thought and language. Cambridge/New York: Cambridge Univ.Press. sid. 86 
  8. ^ Susanne Vejdemo (2016). ”Vart tog alla färger vägen?”. Språktidningen (2): sid. 18-27. 
  9. ^ Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Waldman, Gary (2002) (på en). Introduction to Light: The Physics of Light, Vision, and Color. Courier Corporation, Dover Publications. sid. 193. ISBN 9780486421186. https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo. Läst 28 augusti 2016  Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ [a b] Hunt, R.G.W.; Pointer, M.R: (2011). Measuring Colour (4). Chichester UK: Wiley. sid. 2. (Röd, c:a 630-780 nm, är en av sex namngivna spektralfärger) 
  12. ^ [a b] Fridell Anter, Karin; Berggren, Leif (2014). ”Belysningstekniska begrepp och mätmetoder”. i Fridell Anter, Karin & Klarén, Ulf. Färg & ljus - för människan, i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 87. (Rött, 630-780 nm, är en av sex namngivna spektralfärger) 
  13. ^ [a b] ”Colors on the Web”. http://www.colorsontheweb.com/colorinformation.asp. Läst 3 augusti 2016. ”Source Johannes Itten. (Röd, c:a 650-800 nm, är en av sju namngivna spektralfärger)” 
  14. ^ [a b] Elert, Glenn. ”Color - The Physics Hypertextbook”. physics.info. http://physics.info/color/. Läst 6 augusti 2016. ”(Redovisar åtta alternativa indelningar av färgspektrum, med sex eller sju spektralfärger. Spannet för rött sträcker sig från (som kortast) 620 nm till (som längst) 800 nm.)” 
  15. ^ [a b] ”Encyclopeadia Britannica: Colour”. https://global.britannica.com/science/color. Läst 3 augusti 2016. ”(Röd är en av sju namngivna spektralfärger, med typisk våglängd 650 nm och högsta våglängd 700 nm)” 
  16. ^ ”NASA: What Wavelength Goes With a Colour”. http://science-edu.larc.nasa.gov/EDDOCS/Wavelengths_for_Colors.html. Läst 2016--08-03. ”This "visible light" corresponds to a wavelength range of 400 - 700 nanometers (nm) and a color range of violet through red.” 
  17. ^ Valberg, Arne (2015) (på engelska). A guide to light and colour demonstrations. Trondheim: NTNU - The Faculty of Archticture and Fine Art. sid. 4. ("Visible light" 380-760 nm) 
  18. ^ Ryberg, Karl (1999). Färger i vardagsliv och terapi. Västerås: ICA bokförlag. sid. 59. (Rött = ungefär 660 nm) 
  19. ^ Tonnquist, Gunnar (1995). Färgsystemanalys. Stockholm: Byggforskningsrådet. sid. 24. (Rött = ungefär 630 nm) 
  20. ^ Fridell Anter, Karin (2014). ”NCS och andra färgsystem”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 104 
  21. ^ Hering, Ewald (1964) [1878]. Hurvich, L.M. & Jameson, D.. red. Outlines of a Theory of the Light Sense (Zur Lehre vom Lichtsinne). Cambridge Mass.: Harvard University Press 
  22. ^ ”WALS Online - Chapter Number of Basic Colour Categories”. wals.info. http://wals.info/chapter/133. Läst 3 augusti 2016. 
  23. ^ [a b] Hård, Anders; Svedmyr, Åke (1995). Färgsystemet NCS. Tanke, tillkomst, tillämpning. Stockholm: Byggforskningsrådet. sid. 125 (not 23), 215-216 
  24. ^ Hård, Anders; Sivik, Lars; Tonnquist, Gunnar (1996). ”NCS Natural Color System - from Concepts to Research and Applications. Parts I and II.”. Color Research and Application 21: sid. 180-220. 
  25. ^ Svensk Standard: NCS Färgatlas SS 19102:2004. Stockholm: SIS. 2004 
  26. ^ ”Munsell Hue; 3 Dimensions of Color | Munsell Color System; Color Matching from Munsell Color Company”. 23 september 2011. http://munsell.com/about-munsell-color/how-color-notation-works/munsell-hue/. Läst 3 augusti 2016. 
  27. ^ ”Development of the Munsell Color Order System | Munsell Color System; Color Matching from Munsell Color Company”. 6 oktober 2011. http://munsell.com/about-munsell-color/development-of-the-munsell-color-order-system/. Läst 3 augusti 2016. 
  28. ^ Yumpu.com. ”NCS-Munsell translation key”. sid. 6. https://www.yumpu.com/en/document/view/20020651/munsell-ncspdf. Läst 3 augusti 2016. 
  29. ^ sRGB” (på en). Wikipedia, the free encyclopedia. Med referens till standarddokumentet IEC 61966-2-1:1999 och andra källor som inte har kunnat kontrolleras för denna artikel. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=SRGB&oldid=723863673. Läst 3 augusti 2016. 
  30. ^ Web colors” (på en). Wikipedia, the free encyclopedia. Med referens till källor som inte har kunnat kontrolleras för denna artikel. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Web_colors&oldid=726131188. Läst 3 augusti 2016. 
  31. ^ Fridell Anter, Karin (2014). ”Att begripa begreppen”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 79 
  32. ^ Red” (på en). Wikipedia, the free encyclopedia. Med referens till källor som inte har kunnat kontrolleras för denna artikel.. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Red&oldid=731445874. Läst 3 augusti 2016. 
  33. ^ [a b] Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid. (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 292-299, 306 
  34. ^ [a b] Fridell Anter, Karin; Svedmyr, Åke; Wannfors, Henrik (2010). Byggnadsmåleriet färger. Material och användning. Stockholm: Arkus. sid. 42, 61 
  35. ^ Gage, John (1999) (på eng). Color and meaning: art, science, and symbolism. Berkeley: University of California Press. Libris 5008177. ISBN 0-520-22039-0 
  36. ^ Fridell Anter, Karin (2014). ”NCS och andra färgsystem”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 104 
  37. ^ [a b] ”679 (Svensk etymologisk ordbok)” (på sv). runeberg.org. 1 januari 1922. http://runeberg.org/svetym/0767.html. Läst 6 maj 2016. 
  38. ^ Kay, Paul; Maffi, Luisa. ”Chapter Red and Yellow”. World Atlas of Language Structure. http://wals.info/chapter/135. Läst 6 maj 2016. 
  39. ^ [a b c] ”NE: Färgsymbolik”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A4rgsymbolik. Läst 29 april 2016. 
  40. ^ Ahnlund, Gunnila (1986). ”Färgen som symbolspråk”. FÄRG – känna och uppleva. Stockholm: LTs förlag. sid. 18. ISBN 91-36-02326-4 
  41. ^ Laike, Thorbjörn (2014). ”Verkan av färg och ljus - beteenden och reaktioner”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 45-48 
  42. ^ Janssens, Jan (2006). ”Lagom är bäst. Om belysning och färgsättning på kontor.”. i Fridell Anter, Karin. Forskare och praktiker om färg - ljus - rum. Stockholm: Formas. sid. 197-212 
  43. ^ Küller, Rikard (2006). ”Färg, ljus och människa. Ett miljöpsykologiskt perspektiv”. i Fridell Anter, Karin. Forskare och praktiker om färg - ljus - rum. Stockholm: Formas. sid. 193 
  44. ^ Arnkil, Harald. (2013) (på eng). Colours in the visual world. Helsinki: Aalto University School of Arts, Design and Architecture. Libris 17508933. ISBN 9789526052465  sid 219
  45. ^ Sivik, Lars (1970). Om färgers betydelser. Fackskrift, 99-0320287-3 ; 9. Stockholm. Libris 936119  sid 36
  46. ^ ”Liturgiska färger under kyrkoåret”. https://www.svenskakyrkan.se/farsta/liturgiska-farger-under-kyrkoaret. Läst 29 april 2016. 
  47. ^ ”Färgernas betydelse i katolska kyrkan”. fragaprasten.katoliknu.se. http://fragaprasten.katoliknu.se/html/kat_kyrk_color.htm. Läst 29 april 2016. 
  48. ^ Edenheim, Ralph (1999). ”Färg på hus”. i Kjellin, Margareta; Ericson, Nina. Den röda färgen. Stockholm: Stora Kopparbergs Bergslag AB & Prisma. sid. 209-215 
  49. ^ ”Krapp (Rubia tinctorum)”. 24 mars 2016. http://web.archive.org/web/20160324162418/http://www.seilnacht.com/Lexikon/Krapp.htm. Läst 5 maj 2016. 
  50. ^ Hagerman, Maja (1996). Spåren av kungens män. Stockholm: Rabén Prisma. sid. 207 

Se även[redigera | redigera wikitext]