Röd

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nyutspruckna löv på blodlönn
Spektralfärger
Färg Våglängd Frekvens Energi per foton
Röd 620–740 nm 483,5–405,1 THz 1,9997–1,6755 eV
Orange  590–620 nm 508,1–483,5 THz 2,1014–1,9997 eV
Gul 570–590 nm 525,9–508,1 THz 2,1752–2,1014 eV
Grön 520–570 nm 576,5–525,9 THz 2,3843–2,1752 eV
Cyan 490–520 nm 611,8–576,5 THz 2,5303–2,3843 eV
Blå 450–490 nm 666,2–611,8 THz 2,7552–2,5303 eV
Violett 380–450 nm  788,9–666,2 THz  3,2627–2,7552 eV 
För musikalbumet, se Röd (musikalbum).
Röd (X11 webbfärg)
— Färgkoordinater —
HEX #FF0000
RGBB (R, G, B) (255, 0, 0)
CMYKH (C, M, Y, K) (0, 100, 100, 0)
NMI (N, M, I) (0°, 100 %, 100 %)
B: Normaliserat till [0–255] (byte)
H: Normaliserat till [0–100] (hundra)

Färgen röd är en av de sju spektralfärgerna och används som signal- och symbolfärg på många olika sätt. Färgnamnet röd används för starka färger, medan besläktade bleka eller dämpade färger kallas för exempelvis rosa eller brun.[1]

Röd som spektral- och grundfärg[redigera | redigera wikitext]

Röd är den av de sju spektralfärgerna som har den längsta våglängden. När vårt öga nås av ljus med en våglängd kring 700 nanometer ser vi alltså i normalfallet en röd färg. Strålning med bara en våglängd (monokromatiskt ljus) förekommer dock bara i specialfall, som till exempel regnbågen, och normalt sett är det en blandning av många olika våglängder som får oss att se en röd färg.[2]

I det standardiserade färgbeteckningssystemet NCS är rött en av sex elementarfärger och har beteckningen R. I RGB-systemet för additiv färgblandning är röd (R) en av de tre primärfärgerna. De olika systemen är skapade för olika ändamål och har olika definitioner, så deras röda grundfärger är inte identiska.[3]

Bland HTML-färgerna för bildskärmar finns många röda färger. I boxen nedan visas koordinaterna för den som tillhör de 16 originalfärgerna.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet röd kommer från det fornnordiska rauðr, som i sin tur har sin rot i det urindoeuropeiska ordet *reudʰ-ó- med motsvarigheter i latin ruber, grekiska ἐρυθρός (eruthros) sanskrit रुधिर (rudhira), ryska рдеть (rdet', rodna) etc.[4]

Ordet för röd är det mest spridda av alla indoeuropeiska färgbeteckningar[4], och även inom de allra flesta andra språk är röd den färg, utöver svart och vitt, som först fått ett eget färgord.[5]

Associationer och symbolisk innebörd[redigera | redigera wikitext]

Brandbil Volvo 1938
Rött som maktens och rikedomens kännetecken. Agostino Pallavicini, Genuas ambassadör hos påven, porträtterad av Anthonis van Dyck c:a 1622

Blodets röda färg är en stark symbol i alla kulturer. Men även om denna symbolik utgår från allmänmänskliga upplevelser så kan färgens innebörd tolkas mycket olika i olika kulturer, och även i olika sammanhang inom en och samma kultur.[6] Ofta förknippas röda färger med starka känslor, kraft och energi, och i den västerländska kulturen kan rött till exempel symbolisera både kärlek, synd och revolution.[7] När det gäller färgers fysiologiska och psykologiska påverkan på människor finns det dock stora kunskapsluckor och mycket litet är vetenskapligt belagt.[8] Trots detta presenteras omstridda resultat ofta som fakta, och både bland allmänheten och professionella färgsättare florerar mängd myter och faktoider som forskare inom området inte kan bekräfta. [9][10]

Rött uppfattas vanligtvis som en varm färg, både i konstsammanhang[11] och i vardagslivet. Denna association förefaller inte vara kulturbunden, åtminstone har den konstaterats både i Sverige och i Grekland.[12]

I kristen liturgi är rött eldens, blodets och kärlekens färg och används vid pingst och martyrdagar. Rött kan också specifikt symbolisera Guds kärlek och den helige Ande.[13][14]

Som politisk färg brukar rött beteckna socialism och kommunism[6], men det finns också andra betydelser, som till exempel i USA där rött står för de konservativa republikanerna.

Som standardiserad färgsymbol står rött för stopp, som i trafiksignaler och bilarnas bromsljus, och för eld, som på brandsläckare och brandbilar.

När det gäller färg på hus finns det av tradition en symbolik som bygger på ekonomi. Från 1400-talet och flera hundra år framåt var det i Sverige högsta status att måla hus med rödfärg, som en anspelning på det dyrbara och prestigefulla fasadmaterialet tegel. På 1700- och 1800-talen blev rödfärgen vanlig i både städerna och på landsbygden, och i och med nationalromantiken kom den tidigare överklassmarkören i stället att symbolisera någonting typiskt svenskt och lantligt.[15]

Röda kläder - speciellt purpurröda - var förr ett tecken på rikedom och makt, något som kom sig av att de röda färgämnena var dyra och exklusiva.[6][16]

Inom bilsport har den röda färgen använts som nationalfärg för Italien, se internationella bilsportfärger.

Rött förknippas också med julen; jultomtens kläder är röda.

Rött i språkliga uttryck[redigera | redigera wikitext]

Ibland talar man om röda dagar. Det är detsamma som helgdagar. Uttrycket kommer sig av att helgdagar brukar markeras med röd färg i almanackor.

Inte ett rött öre kan man säga när man inte har några pengar kvar. De minsta mynten i Sverige har ofta varit gjorda i olika kopparlegeringar och har därför haft en rödaktig färg.

Idag röd, imorgon död. Förändringar till det sämre kan komma plötsligt. Röd syftar här på en frisk ansiktsfärg.

Röda mattan som läggs ut för celebriteter och vid fester är kanske en kvarleva från den tid då rödfärgade textilier var extra dyra.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sivik, Lars; Hård, Anders (1984). Namn på färger. Stockholm: Färginstitutet Färgrapport 24. Sid. 13 
  2. ^ Fridell Anter, Karin (2014). ”Att begripa begreppen”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Sid. 79 
  3. ^ Fridell Anter, Karin (2014). ”NCS och andra färgsystem”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Sid. 104 
  4. ^ [a b] ”679 (Svensk etymologisk ordbok)” (på sv). runeberg.org. 1 januari 1922. http://runeberg.org/svetym/0767.html. Läst 6 maj 2016. 
  5. ^ Kay, Paul; Maffi, Luisa. ”Chapter Red and Yellow”. World Atlas of Language Structure. http://wals.info/chapter/135. Läst 6 maj 2016. 
  6. ^ [a b c] ”NE: Färgsymbolik”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A4rgsymbolik. Läst 29 april 2016. 
  7. ^ Ahnlund, Gunnila (1986). ”Färgen som symbolspråk”. FÄRG – känna och uppleva. Stockholm: LTs förlag. Sid. 18. ISBN 91-36-02326-4 
  8. ^ Laike, Thorbjörn (2014). ”Verkan av färg och ljus - beteenden och reaktioner”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. Sid. 45-48 
  9. ^ Janssens, Jan (2006). ”Lagom är bäst. Om belysning och färgsättning på kontor.”. i Fridell Anter, Karin. Forskare och praktiker om färg - ljus - rum. Stockholm: Formas. Sid. 197-212 
  10. ^ Küller, Rikard (2006). ”Färg, ljus och människa. Ett miljöpsykologiskt perspektiv”. i Fridell Anter, Karin. Forskare och praktiker om färg - ljus - rum. Stockholm: Formas. Sid. 193 
  11. ^ Arnkil, Harald. (2013) (på eng). Colours in the visual world. Helsinki: Aalto University School of Arts, Design and Architecture. Libris 17508933. ISBN 9789526052465  sid 219
  12. ^ Sivik, Lars (1970). Om färgers betydelser. Fackskrift, 99-0320287-3 ; 9. Stockholm. Libris 936119  sid 36
  13. ^ ”Liturgiska färger under kyrkoåret”. https://www.svenskakyrkan.se/farsta/liturgiska-farger-under-kyrkoaret. Läst 29 april 2016. 
  14. ^ ”Färgernas betydelse i katolska kyrkan”. fragaprasten.katoliknu.se. http://fragaprasten.katoliknu.se/html/kat_kyrk_color.htm. Läst 29 april 2016. 
  15. ^ Edenheim, Ralph (1999). ”Färg på hus”. i Kjellin, Margareta; Ericson, Nina. Den röda färgen. Stockholm: Stora Kopparbergs Bergslag AB & Prisma. Sid. 209-215 
  16. ^ ”Krapp (Rubia tinctorum)”. 24 mars 2016. http://web.archive.org/web/20160324162418/http://www.seilnacht.com/Lexikon/Krapp.htm. Läst 5 maj 2016. 

Se även[redigera | redigera wikitext]