Rödögd duva

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rödögd duva
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Red-eyed Dove RWD.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläkteStreptopelia
ArtRödögd duva
S. semitorquata
Vetenskapligt namn
§ Streptopelia semitorquata
Auktor(Rüppell, 1837)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rödögd duva[2] (Streptopelia semitorquata) är en huvudsakligen afrikansk fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Rödögd duva är med en kroppslängd på 32 centimeter en av de större duvorna i släktet. Den är mörkbrun med skär anstrykning och ett svart band i nacken. Ovansidan är mörkt gråbrun, buken grå och i flykten syns den rökgrå stjärten med ett brett svart band tvärs över mitten. Det röda ögat och ögonringen som gett arten dess namn kan vara svåra att se, men tydlig är däremot den skära anstrykningen på hals och bröst som kontrasterar med en vit panna. Lätet är en serie spinnande toner som på engelska ofta bokstaveras I am a Red-eyed Dove.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Rödögd duva förekommer på sydvästra Arabiska halvön samt i Afrika söder om Sahara från Senegal och Mali österut till Eritrea och nordvästra Somalia, och söderut till norra Namibia, norra Botswana och Sydafrika (i syd till Västra Kapprovinsen.[5] Arten är nära släkt med sorgduvan (Streptopelia decipiens).[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Arten påträffas i tätt skogslandskap och Akacia-buskmarker nära vatten,[5] i mer bevuxna områden än savannduvan (Streptopelia capicola).[4] Den födosöker på marken eller i träd efter olika sorters frön, men även frukt, rötter, blommor och ibland termiter.[6] Boet, som placeras i ett träd nästan alltid ovan vatten, är lite mer ordentligt än de närmaste släktingarnas, ibland ovanpå ett gammalt häger-, kråk- eller duvbo.[6] Hanen samlar in bomaterial medan honan bygger boet.[6] Båda könen ruvar de en till två något glansiga vita äggen i 14-17 dagar.[6] Efter ytterligare 14-17 dagar är ungarna flygga och blir självständiga tre veckor senare.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig eller mycket vanlig.[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Streptopelia semitorquata Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Kennedy, Adam Scott (2014). Birds of Kenya's Rift Valley. WILDguides. sid. 220. ISBN 9780691159072 
  5. ^ [a b c] Baptista, L.F., Trail, P.W., Horblit, H.M. & Boesman, P. (2018). Red-eyed Dove (Streptopelia semitorquata). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54158 17 oktober 2018).
  6. ^ [a b c d e f] Gibbs, D.; Barnes, E.; Cox, J. 2001. Pigeons and doves: a guide to the pigeons and doves of the world. Pica Press, Robertsbridge, U.K.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]