Röd dvärg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gnista
New shot of Proxima Centauri, our nearest neighbour.jpg

Proxima Centauri, solsystemets närmaste grannstjärna i rymden (4,2 ljusår)är en röd dvärg.


Röda dvärgar är dvärgstjärnor med ca en tredjedels solmassa och mindre diameter. Dessa lätta stjärnor är de vanligaste stjärnorna. De förbränner sitt bränsle mycket långsamt och blir därför mycket gamla.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

En röd dvärg är en relativt liten och sval stjärna på huvudserien, med spektraltyp antingen K eller M. Röda dvärgar har en massa på mellan 0,075 och 0,5 solmassor och har en yttemperatur på mindre än 4,000 K, de förbränner sitt bränsle mycket långsamt och blir därför mycket gamla. Röda dvärgar är de vanligaste stjärnorna i Vintergatan, eller i alla fall runt solen. Eftersom de röda dvärgarna lyser så svagt är det svårt att se individuella stjärnor. Inga röda dvärgar är synliga för blotta ögat.

Proxima Centauri, den närmaste stjärnan till solen, är en röd dvärg (typ M5, ca magnitud 11,05). Enligt vissa uppskattningar består Vintergatan till tre fjärdedelar av röda dvärgar.

Vissa modeller visar att röda dvärgar som är mindre än 0,35 M☉ är helt konvektiva. Detta betyder att det helium som produceras genom den termonukleära fusionen av väte konstant blandas och fördelas jämnt i hela stjärnan. Detta gör att det inte byggs upp en stor mängd helium i kärnan vilket leder till att de röda dvärgarna utvecklas långsamt, och har konstant luminositet och spektral typ i väldigt lång tid, tills deras bränsle tar slut. På grund av att universum är relativt ungt finns det inga röda dvärgar som har kommit in i slutstadiet av sina liv. Planeter har identifierats i omlopp runt flera sådana stjärnor.

Några röda dvärgar[redigera | redigera wikitext]

Ett exempel på röd dvärg är vår närmaste stjärna (undantaget solen), Proxima Centauri. Planeter har identifierats i omlopp runt flera sådana stjärnor.

Lalande 21185 är en röd dvärg i stjärnbilden Stora björnen och den ljusstarkaste röda dvärgen på norra stjärnhimlen, med magnitud 7,52.[1][2]

södra stjärnhimlen finns två röda dvärgar som är ljusstarkare ändå: AX Microscopii (Lacaille 8760) och Lacaille 9352 med magnituderna 6,7 och 7,3.[2][3][4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Red_dwarf, 21 april 2015.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ David Dickinson (23 december 2015). ”14 Red Dwarf Stars to View with Backyard Telescopes” (på engelska). Universe Today. http://www.universetoday.com/111716/14-red-dwarf-stars-to-view-with-backyard-telescopes/. Läst 9 januari 2017. 
  2. ^ [a b] Ken Croswell (juli 2002). ”The Brightest Red Dwarf” (på engelska). KenCroswell.com. http://kencroswell.com/thebrightestreddwarf.html. Läst 9 januari 2017. 
  3. ^ Research Consortium on Nearby Stars. ”The One Hundred Nearest Star Systems” (på engelska). Georgia State University. http://www.chara.gsu.edu/RECONS/TOP100.posted.htm. Läst 9 januari 2017. 
  4. ^ ”Basic data: * Lacaille 9352 – High proper motion star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Lacaille+9352&submit=SIMBAD+search. Läst 9 januari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]