Rödbröstad hackspett

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rödbröstad hackspett
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Crimson-breasted Woodpecker (Dendrocopos cathpharius) (8077151664).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljHackspettar
Picidae
SläkteDryobates
ArtRödbröstad hackspett
D. cathpharius
Vetenskapligt namn
§ Dryobates cathpharius
Auktor(Blyth, 1843)
Synonymer
Dendrocopos cathpharius
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rödbröstad hackspett[2] (Dryobates cathpharius) är en asiatisk fågel i familjen hackspettar inom ordningen hackspettartade fåglar som vissa delar upp i två arter.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Rödbröstad hackspett är en rätt liten (17–19 cm) hackspett med rätt kort näbb. Ovansidan är svart med stora vita vingfläckar som hos större hackspett, relativt begränsat med vit bandning på vingar och stjärt samt ett svart mustaschstreck som fortsätter ner på hals- och bröstsidan.[4]

Fågeln förekommer i två underartsgrupper (av vissa behandlade som två olika arter, se nedan) som skiljer sig åt i teckningen på undersidan och huvudteckningen hos hanen. Populationer i sydväst (cathpharius-gruppen) är ordentligt streckade under med varierande inslag av rött på bröstet (ibland mycket lite eller inget alls) och orangeröda undre stjärttäckare. Hanen har rött på huvudets baksida, ner på sidan av halsen och framåt till örontäckarnas bakkant.[4]

Hane av underartsgruppen cathpharius i nordöstra Indien.

Östliga populationer (pernyii-gruppen) är något större, med det röda på huvudet dels mörkare, dels begränsat till en fläck i nacken. Det svarta mustaschstrecket är mycket bredare och går ner på bröstet där det bildar en svart fläck som ramar in den röda bröstfläcken. De undre stjärttäckarna är vidare mer skärröda.[4]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Bland lätena hörs ljudliga och ljusa "chip", "skik" eller "tchik", ibland förlängda i en intensiv, fallande serie. Även ett gällt "kee-kee-kee" hörs. Fågeln trummar subtilt och kort men snabbt och ökande i styrka.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Rödbröstad hackspett delas in i sex underarter:[6]

  • cathpharius-gruppen
    • Dendrocopos cathpharius cathpharius – förekommer från östra Himalaya (Nepal till norra Assam)
    • Dendrocopos cathpharius ludlowi – förekommer i sydöstra Tibet
    • Dendrocopos cathpharius pyrrhothorax – förekommer söder om Brahmaputrafloden och intill norra Burma
  • pernyii-gruppen
    • Dendrocopos cathpharius tenebrosus – förekommer från norra Burma till Thailand, Laos, norra Vietnam och Yunnan
    • Dendrocopos cathpharius pernyii – förekommer i västraKina (nordvästra Yunnan, Sichuan och Xinjiang, i norr till Gansu)
    • Dendrocopos cathpharius innixus – förekommer i öst-centrala Kina (centrala Hubei)

Birdlife International och IUCN urskiljer underartsgruppen pernyii som en egen art, Dryobates pernyii.[1]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Rödbröstad hackspett placerades tidigare i släktet Dendrocopos. DNA-studier visar dock att den och dess närmaste släkting mindre hackspett förvånande nog hör till en grupp övervägande amerikanska hackspettar som även inkluderar släktet Veniliornis och förs därför nu till ett annat släkte, Dryobates.[7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Rödbröstad hackspett förekommer i olika sorters bergsbelägna lövskogar, helst med inslag av kastanj, rhododendron och död ved. I Sydostasien förekommer den mellan 1200 och 2800 meters höjd, i Thailand ner till 1400. Födan består av insekter och deras larver, men även nektar och förmodligen annat vegetabiliskt material. Den födosöker ensam eller i par, ofta långt ner på både levande och döda träd och buskar, gärna i de yttre grenarna som de större hackspettsarterna undviker.[5]

Crimson-breasted Woodpecker Khangchendzonga NP West Sikkim India 23.04.2016.jpg

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar mellan april och maj i väst, i öst mellan februari/mars och april/maj. Liksom de flesta andra hackspettar hackar den ut sitt bohål i ett träd, vari den lägger två till fyra vita ägg.[8][9][10]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer hotstatus för underartsgrupperna (eller arterna) var för sig, båda som livskraftiga med stabila populationsutvecklingar.[1][11]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2014 Dryobates cathpharius Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.2). doi : 10.14344/IOC.ML.6.2.
  4. ^ [a b c] Winkler, Hans; Christie, David A.; Nurney, David (2010). Woodpeckers. Bloomsbury. ISBN 9781408135037. https://books.google.com/books?id=L0BC8yKIlW8C&pg=PA257 
  5. ^ [a b] Gorman, Gerard (2014). Woodpeckers of the World: A Photographic Guide. Firefly Books. sid. 246–247. ISBN 177085309X 
  6. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  7. ^ Fuchs, J., and J.-M. Pons (2015), A new classification of the Pied Woodpeckers assemblage (Dendropicini, Picidae) based on a comprehensive multi-locus phylogeny, Mol. Phylogenet. Evol. 88, 28-37.
  8. ^ Winkler, H. & Christie, D.A. (2019). Scarlet-breasted Woodpecker (Dryobates cathpharius). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56221 20 februari 2019).
  9. ^ Winkler, H. & Christie, D.A. (2019). Scarlet-breasted Woodpecker (Dryobates cathpharius). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/56221 20 februari 2019).
  10. ^ Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:178-179, ISBN 978-1-84330-746-4
  11. ^ Birdlife International 2014 Dryobates pernyii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]