Rödnackad klockfågel

Från Wikipedia
Rödnackad klockfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljKlockfåglar
Oreoicidae
SläkteAleadryas
ArtRödnackad visslare
A. rufinucha
Vetenskapligt namn
§ Aleadryas rufinucha
AuktorSclater, 1874

Rödnackad klockfågel[2] (Aleadryas rufinucha) är en fågel i familjen klockfåglar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Rödnackad klockfågel är en medelstor knubbig tätting med olivgrön kropp, gul strupe, svart mustaschstreck, vitt bröst och grått ansikte med rostrött i nacken. Ögat är ljust. Vissa individer har vitt i pannan. Ungfågeln är olivgrön ovan och rostfärgad under. Lätena består av olika pipiga toner, inklusive en rätt lik rostklockfågeln eller en annan stigande. Även raspiga ljud kan höras.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Rödnackad klockfågel placeras som enda art i släktet Aleadryas. Den förekommer enbart på Nya Guinea och delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes den till familjen visslare, då med det svenska trivialnamnet rödnackad visslare. Flera DNA-studier[5][6][7][8][9] visar dock att den inte är nära släkt och placeras nu i den nyskapade familjen klockfåglar (Oreoicidae) tillsammans med tofsklockfågel (Oreoica gutturalis) och rostklockfågel (Ornorectes cristatus, tidigare i släktet Pitohui).

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2011 Aleadryas rufinucha Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Boles, W. (2020). Rufous-naped Bellbird (Aleadryas rufinucha), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.runwhi1.01
  5. ^ Aggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014). Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Molecular Phylogenetics and Evolution 70: 272–285.
  6. ^ Jønsson, K.A., Bowie, R.C., Norman, J.A., Christidis, L. & Fjeldså, J. (2008a). Polyphyletic origin of toxic Pitohui birds suggests widespread occurrence of toxicity in corvoid birds. Biology Letters 4(1): 71–74.
  7. ^ Norman, J.A., Ericson, P.G., Jønsson, K.A., Fjeldså, J. & Christidis, L. (2009). A multi-gene phylogeny reveals novel relationships for aberrant genera of Australo-Papuan core Corvoidea and polyphyly of the Pachycephalidae and Psophodidae (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 52(2): 488–497.
  8. ^ Barker, F.K., Cibois, A., Schikler, P., Feinstein, J. & Cracraft, J. (2004). Phylogeny and diversification of the largest avian radiation. Proceedings of the National Academy of Sciences 101(30): 11040–11045.
  9. ^ Dumbacher, J.P., Deiner, K., Thompson, L. & Fleischer, R.C. (2008). Phylogeny of the avian genus Pitohui and the evolution of toxicity in birds. Molecular Phylogenetics and Evolution 49(3): 774–781.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]