R-K-selektion

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
r-strategi K-strategi
familjeegenskaper
stor kullstorlek liten kullstorlek
kort tid mellan födslar lång tid mellan födslar
riklig avkomma fåtalig avkomma
hög barnadödlighet låg barnadödlighet
liten familjeomsorg omfattande familjeomsorg
individuella egenskaper
snabb könsmognad långsam könsmognad
tidig sexuell reproduktion sen sexuell reproduktion
kort liv långt liv
stor reproduktiv insats liten reproduktiv insats
högt energiutnyttjande lågt energiutnyttjande
liten hjärna / kroppsvikt stor hjärna / kroppsvikt
populationsegenskaper
opportunistiska utnyttjare konsistenta utnyttjare
spridd kolonisering stabil habitering
starkt varierande population stabil populationsstorlek
liten konkurrens stor konkurrens
sociala system
begränsad social organisation omfattande social organisation
låg altruism hög altruism
Källor[1][2][3][4]

r/K-selektion är en biologisk teori som säger att en organism antingen kan maximera sin avkommas överlevnadschanser till priset av att antalet ättlingar blir litet eller producera så många avkomlingar som möjligt varav få överlever.

K-selektion[redigera | redigera wikitext]

En stabil miljö leder till att individer som fortplantar sig långsamt men med stor investering per avkomma gynnas. Dessa tenderar att ha längre generationstider, längre liv, färre avkomma, större kroppar, större hjärnor, och vara territoriella. Reproduktionsorganen tar upp en mindre del av kroppen och de tillbringar mindre tid åt att reproducera sig.

Termen K-selektion är en relativ term. Människor och elefanter är exempel på arter som tillhör de allra mest K-selekterade i förhållande till alla andra däggdjur.

r-selektion[redigera | redigera wikitext]

En instabil miljö selekterar för individer som fortplantar sig snabbt men med liten biologisk investering per avkomma. Relativt närbesläktade arter tenderar r-selekterade organismer att ha kortare generationer kortare liv, mer talrik avkomma, mindre hjärnor och enklare sociala system. Reproduktionsorganen tar upp en större del av kroppen och de tillbringar mer tid åt att reproducera sig.

Termen r-selektion är en relativ term. Möss och hamstrar är exempel på r-selekterade arter i förhållande till andra däggdjur.

Översikt[redigera | redigera wikitext]

Olika selektiva tryck evolutionen i två riktningar: mot r- eller K-selektion[5]. Termerna kommer från ekologisk algebra, såsom illustreras i den enkla Verhulsts ekvation inom populationsdynamiken[6]:

där r (förkortning av ratio) är populationstillväxten hos populationen (N), och K (förkortning av tyska:Kapazitätsgrenze) är antalet individer ekosystemets resurser räcker tll. Derivatan dN/dt är populationens förändring över tid.

Typiskt sett utnyttjar r-selekterade arter tomma ekologiska nischer, och får riklig avkomma varav var och en har relativt liten chans att överleva till vuxen ålder. I motsats är K-selekterade arter starka konkurrenter i redan fyllda nischer och investerar mer i en mindre talrik avkomma, varav varje individ har relativt större chans att överleva till vuxen ålder. I den vetenskapliga litteraturen refereras r-selekterade arter ibland som "opportunistiska", medan K-selekterade arter beskrivs som "jämviktsarter".[7].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pianka, E. R. (1970). On r and K selection. American Naturalist 104, 592-597.
  2. ^ Eisenberg, J. E. (1981). The mammalian radiations. Chicago: University of Chicago Press.
  3. ^ Wilson, E. O. (1975). Sociobiology: The new synthesis. Cambridge, MA: Harvard University Press.
  4. ^ Barash, D. P. (1982). Sociobiology and behavior (2nd ed.). New York: Elsevier.
  5. ^ Pianka, E. R. (1970). On r and K selection. American Naturalist 104, 592-597.
  6. ^ Verhulst, P. F. (1838). Notice sur la loi que la population pursuit dans son accroissement. Corresp. Math. Phys. 10, 113-121.
  7. ^ Till exempel: Weinbauer, M.G. and Höfle, M.G. (1998). Distribution and Life Strategies of Two Bacterial Populations in a Eutrophic Lake. Appl. Environ. Microbiol. 64, 3776–3783.