R.D. Laing

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
R.D. Laing
Ronald D. Laing.jpg
Född7 oktober 1927[1][2][3]
Glasgow
Död23 augusti 1989[1][2][4] (61 år)
Saint-TropezFrankrike
MedborgarskapStorbritannien
Utbildad vidUniversity of Glasgow Arbcom ru editing.svg
SysselsättningMilitärläkare, psykolog, författare, existentiell terapeut, militär, författare och läkare, fackboksförfattare, psykiater, psykoanalytiker
BarnPaul Laing[5]
Redigera Wikidata

Ronald David Laing, född 7 oktober 1927 i Govanhill i Glasgow, död 23 augusti 1989 i Saint-Tropez i Frankrike, var en skotsk psykiater som skrev mycket om psykisk sjukdom - i synnerhet upplevelsen av psykos.

Under sin ungdom studerade Laing existentialistisk filosofi, vilket påverkade hans syn på orsaker och behandling av psykiska sjukdomar. Som psykiater opponerade han sig mot ortodoxa behandlingar med bland annat elchocker.

Laing betraktade betraktade patienters känsluttryck som giltiga reaktioner på levda erfarenheter, snarare än som symtom på psykisk sjukdom. Han såg på schizofreni som en teori, snarare än en faktisk sjukdom. Och han har beskrivit galenskap som "ett helt rationellt svar på en galen värld".[6]

Laing anses ha tillhört den nya vänstern.[7] Trots att han ofta förknippats med antpsykiatri, avvisade han etiketten. Han porträtterades av David Tennant i filmen Mad to Be Normal från 2017.[8]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Laing föddes i Govanhill i Glasgow den 7 oktober 1927, det enda barnet till civilingenjör David Park MacNair Laing och Amelia Glen Laing (född Kirkwood). Under sin ungdom studerade han klassiska ämnen, främst filosofi, i Glasgow. Han studerade senare medicin vid University of Glasgow och tog examen den 14 februari 1951.[9]

Han arbetade vid brittiska armen då han inte kunde delta i kriget på grund av sin astma. Där bevittnade Laing hur schizofreni behandlades med avsiktligt framkallad insulinkoma, elchocker och lobotomi.[10] I armén utvecklade Laing ett intresse för personer med psykiska störningar.

1953 blev han landets yngsta konsult någonsin då han började arbeta vid Gartnavel Royal Hospital. Tre år senare, med hjälp av ett stipendium, började Laing studera vid Tavistock Institute (känt för sina studier av psykoterapi) i London.

I mitten av 1960-talet grundade Laing tillsammans med kollegor en psykiatrisk grupp med residens där terapeuter och patienter bodde tillsammans.

Under denna tid blev Laing bekant med den norske författaren Axel Jensen och besökte Jensens båt Shanti Devi i Stockholm. Laing sågs, tillsammans med David Cooper och Thomas Szasz, som en viktig person inom antipsykiatrin. Laing förnekade dock aldrig värdet av behandling av mentala sjukdomar.

Laing ifrågasatte att mentala sjukdomar endast sågs som biologiska fenomen och utan hänsyn till sociala, kulturella eller intellektuella värden. Han ansåg också att schizofreni var en teori, inte ett faktum. Han ifrågasatte användandet av antipsykotiska läkemedel, och uppmanade tlil experiment med droger för rekreation.

Laing led själv av alkoholism och depression. Ett av Laings sex barn sade i en intervju år 2008 att det var ironiskt att fadern blev känd som familje-psykiater, då han inte hade något att göra med sin egen familj.[11]

Laing dog av en hjärtinfarkt den 23 augusti 1989, när han spelade tennis i Saint-Tropez i Frankrike.[11]

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • The Divided Self: An Existential Study in Sanity and Madness,1960. Svensk översättning av James Rössel: Det kluvna jaget, Aldus/Bonnier, 1968
  • The Self and Others, 1961. Svensk översättning av Margareta Edgardh: Själv och andra, Aldus/Bonnier, 1970
  • Sanity, Madness and the Family, 1964 (med Aaron Esterson). Svensk översättning av Margareta Edgardh: Mentalsjukdom och miljö: fallstudier av elva "schizofrena" unga kvinnor och deras familjer, Aldus/Bonnier, 1971.
  • Reason and Violence: A Decade of Sartre's Philosophy, 1964 (med D. G. Cooper)
  • Interpersonal Perception: A Theory and a Method of Research, 1966 (med H. Phillipson och A. R. Lee)
  • The Politics of Experience and the Bird of Paradise, 1967. Svensk översättning av Anette och Gunnar Rydström: Upplevelse - beteende, PAN/Norstedt, 1969.
  • Knots, 1970. Svensk översättning av Torkel Rasmusson: Knutar, Aldus/Bonnier, 1971.
  • The Politics of the Family and Other Essays, 1971. Svensk översättning av Richard Matz: Familjelivet, PAN/Norstedt, 1971.
  • Do You Love Me? An Entertainment in Conversation and Verse, 1976.
  • Sonnets, 1976.
  • The Facts of Life, 1976. Svensk översättning Torkel Rasmusson: Fakta om livet, Aldus, 1976.
  • Conversations with Adam and Natasha, 1977.
  • The Voice of Experience: Experience, Science and Psychiatry, 1982. Svensk översättning Lars-Christer Hydén: Upplevelsens röst: upplevelse, vetenskap och psykiatri, Norstedt, 1982.
  • Wisdom, Madness and Folly: The Making of a Psychiatrist 1927-1957, 1985.
  • R.D. Laing and Me: Lessons in Love, 1992 (med R. Russell).
  • Conversations with children. Svensk översättning Philippa Wiking: Samtal med barn, Norstedt, 1979.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Adrian C. Laing: R. D. Laing: a biography. ISBN 978-0720609349
  • B. Mullan Mad to be Normal: Conversations with R.D. Laing, 1995.
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6n58krc, omnämnd som: R. D. Laing, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Munzinger-Archiv, Munzinger person-ID: 00000013605, omnämnd som: Ronald David Laing, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p18308.htm#i183076, omnämnd som: Ronald David Laing, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, (Källa från Wikidata)
  6. ^ O'Hagan, Sean (1 september 2012). ”Kingsley Hall: RD Laing's experiment in anti-psychiatry” (på brittisk engelska). The Observer. ISSN 0029-7712. https://www.theguardian.com/books/2012/sep/02/rd-laing-mental-health-sanity. Läst 11 september 2020. 
  7. ^ The New Left. The Library Press. 1971. sid. 179-208. ”Ronald Laing must be accounted one of the main contributors to the theoretical and rhetorical armoury of the contemporary Left.” 
  8. ^ Mullan, Robert; Moss, Elisabeth; Gambon, Michael; Byrne, Gabriel (6 april 2017). ”Mad to Be Normal”. https://www.imdb.com/title/tt4687410/. Läst 11 september 2020. 
  9. ^ ”R.D. Laing - a timeline” (på engelska). rdlaingofficial.com. https://www.rdlaingofficial.com/r-d-laing-a-timeline/. Läst 11 september 2020. 
  10. ^ Kynaston, David (2009). Family Britain, 1951-57. London ; New York : Bloomsbury. sid. 97. ISBN 978-0-7475-8385-1. https://archive.org/details/familybritain1950000kyna/page/97/mode/2up. Läst 11 september 2020 
  11. ^ [a b] Day, Elizabeth; Keeley, Graham (31 maj 2008). ”My father, RD Laing: 'he solved other people's problems - but not his own'” (på brittisk engelska). The Observer. ISSN 0029-7712. https://www.theguardian.com/books/2008/jun/01/mentalhealth.society. Läst 11 september 2020.