RAKEL

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En RAKEL-enhet i en polisbil (den ljusgrå enheten märkt Sepura)
Du ser rakelenheten under "Biljettmaskinen" och luren på instrumentbrädan

RAKEL (akronym för RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) är ett system för radiokommunikation för säkerhetsorganisationerna och Räddningstjänsten i Sverige, främst polis, militärpolis, räddningstjänst, ambulansverksamhet, SOS-alarmering (RAPS) och kommunal/statlig krisberedskap.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för driften av RAKEL, som togs i drift mellan 2006 och 2010.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

RAKEL använder sig av TETRA-standard som är framtagen för denna typ av tillämpning.

Systemet är digitalt och sändningarna kan krypteras för att avlyssning då inte ska vara möjlig. Det finns två typer av användarterminaler, den ena sitter i olika fordon (mobilterminal) den andra är handburen och ser ut som en mobiltelefon och används ungefär likadant. Användarna delas in i olika samtalsgrupper och varje terminal kan vara med i flera samtalsgrupper samtidigt. Inom samtalsgrupperna hörs det man sänder ut av alla i samtalsgruppen. Man är inte begränsad geografiskt, utan en samtalsgrupp kan vara spridd över hela Sverige om man så vill. Man kan också koppla upp samtal, individanrop mellan två specifika terminaler (då de är tilldelade ett unikt nummer) för att kunna föra personsamtal utan att alla hör. Terminalerna kan också fungera, utan kontakt med basstationer, i så kallad direkt-mod (DMO). Då minskar räckvidden och mängden finesser minskar också. Vissa terminaler kan även agera som repeater (RMO) för DMO och utöka räckvidden i ett DMO-nät. Även funktionen gateway (GMO) finns där en station länkar en samtalsgrupp i rakelnätet ut på en samtalsgrupp i DMO. Man kan även kommunicera med användare i det vanliga telefon- och mobilnätet, förutsatt att den organisation man tillhör har valt den funktionen. Terminalerna kan positionsbestämmas då samtliga rakelmobiler har inbyggd GPS, positionering kan även göras via den bassation man är ansluten mot.

I Norge, Finland och Danmark används system som bygger på Tetrateknik och det finns tekniska lösningar idag för att möjliggöra kommunikation mellan Rakel och Tetrasystemen i våra grannländer. Arbetet med att koppla samman det svenska och norska systemet beräknas vara färdigt år 2016.[Uppdatering behövs][1]

Rakel täcker 99,84 procent av Sveriges befolkning och 95 procent av landets yta. Rakelsystemet är byggt och planerat för att klara svåra väderförhållanden och elavbrott. Till exempel används dubbla förbindelser på de flesta ställen och målet är att basstationerna ska ha reservkraft för sju dagars elavbrott.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Sveriges riksdag beslutade 2003 om utbyggnad, finansiering och införande av Rakel. Ett gemensamt radiokommunikationssystem skulle ersätta fler än 200 olika analoga system för att stärka medborgarnas trygghet. 2007 trädde ett regeringsbeslut i kraft som innebar att fler aktörer än skydds- och säkerhetsmyndigheter kunde nyttja Rakel, till exempel kommunernas förvaltningar och elbolag.

I december 2010 var Rakel färdigbyggt i hela landet. Utbyggnaden hade då genomförts under fem års tid, i sju etapper från söder till norr.

År 2014 pågår utbyggnad av AGA (Air-Ground-Air), basstationer avsedda för flygburen rakelkommunikation.

Årsskiftet 2013/2014 fanns ca 50 000 användare och 460 organisationer med i RAKEL.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Norsk og svensk nødnett blir først i verden til å kobles sammen, Teknisk Ukeblad 2014-04-08.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (§ 16)"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]