RT Carinae

Från Wikipedia
RT Carinae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKölen
Rektascension10t 44m 47,14715 s[1]
Deklination-59° 24′ 48,1296 ″[1]
Skenbar magnitud ()8,36[2] (8,2 – 9,9)[3]
Stjärntyp
SpektraltypM2+ Iab[4]
B–V+2,31[2]
VariabeltypIrreguljär variabel[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-20,91[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -7,221[6] mas/år
Dek.: +2,851[6] mas/år
Parallax ()0,3673 ± 0,0565[6]
Avstånd2 380 ± 150[7] pc
Absolut magnitud ()-6,74[2]
Detaljer
Radie861[8] R
Luminositet119 000[8] - 129 000[7] L
Temperatur3 660 ± 170[8] K
Vinkelhastighet[9] km/s
Andra beteckningar
HD 303310, CD-58 3538, CPD-58 2663, GSC 08626-02596, HIC 52562, HIP 52562, IRAS 10428-5909, 2MASS J10444716-5924478, PPM 339402, SAO 238424, TYC 8626-2596-1, UCAC3 62-116988, RT Carinae, Gaia DR3 5350389095946525568, Gaia DR1 5350389091619357696, Gaia DR2 5350389095946525568[10]

RT Carinae eller HD 303310, är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Kölen belägen nära den öppna stjärnhopen Trumpler 15, men anses inte tillhöra denna.[9] Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 8,36[2] och kräver åtminstone en stark handkikare eller ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 0,37 mas,[6] beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 2 380 parsek[7] från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -21 km/s.[5] Stjärnan verkar vara omgiven av en stoftnebulosa, möjligen bestående av material som kastas ut från själva stjärnan.[11]

RT Carinae är den ljust orangea stjärnan söder om stjärnhopen Trumpler.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

RT Carinae är en röd superjättestjärna av spektralklass M2+ Iab[4] Den har en radie som är ca 860[8] solradier och har ca 119 000[7] - 129 000[7] gånger solens utstrålning av energi från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 3 700 K.[6]

Ljuskurva i synliga bandet för RT Carinae, plottad från ASAS-data.[12]

Variabilitet[redigera | redigera wikitext]

RT Carinae är katalogiserad som en irreguljär variabel stjärna, men ett antal möjliga pulseringsperioder har upptäckts. Analyser av observationer över 40 år ger variationer med period på 201 och 448 dygn, medan andra studier tyder på perioder på 100 och 1 400 dygn.[13]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, RT Carinae, 21 november 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
  2. ^ [a b c d] Levesque, Emily M.; Massey, Philip; Olsen, K. A. G.; Plez, Bertrand; Josselin, Eric; Maeder, Andre; Meynet, Georges (2005). "The Effective Temperature Scale of Galactic Red Supergiants: Cool, but Not As Cool As We Thought". The Astrophysical Journal. 628 (2): 973–985. arXiv:astro-ph/0504337. Bibcode:2005ApJ...628..973L. doi:10.1086/430901. S2CID 15109583.
  3. ^ [a b] Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/GCVS. Originally Published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  4. ^ [a b] Keenan, P.; McNeil, R. (October 1989). "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 71: 245–266. Bibcode:1989ApJS...71..245K. doi:10.1086/191373.
  5. ^ [a b] Mermilliod, J. C.; Mayor, M.; Udry, S. (2008). "Red giants in open clusters. XIV. Mean radial velocities for 1309 stars and 166 open clusters". Astronomy and Astrophysics. 485 (1): 303–314. Bibcode:2008A&A...485..303M. CiteSeerX 10.1.1.30.7545. doi:10.1051/0004-6361:200809664.
  6. ^ [a b c d e] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  7. ^ [a b c d e] Davies, Ben; Beasor, Emma R. (March 2020). "The 'red supergiant problem': the upper luminosity boundary of Type II supernova progenitors". MNRAS. 493 (1): 468–476. arXiv:2001.06020. Bibcode:2020MNRAS.493..468D. doi:10.1093/mnras/staa174. S2CID 210714093.
  8. ^ [a b c d] Messineo, M.; Brown, A. G. A. (2019). "A Catalog of Known Galactic K-M Stars of Class I Candidate Red Supergiants in Gaia DR2". The Astronomical Journal. 158 (1): 20. arXiv:1905.03744. Bibcode:2019AJ....158...20M. doi:10.3847/1538-3881/ab1cbd. S2CID 148571616.
  9. ^ [a b] Smith, Nathan (2006). "A census of the Carina Nebula - I. Cumulative energy input from massive stars". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 367 (2): 763–772. arXiv:astro-ph/0601060. Bibcode:2006MNRAS.367..763S. doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10007.x. S2CID 14060690.
  10. ^ RT Car (unistra.fr). Hämtad 2023-04-07.
  11. ^ Forte, J. C.; Marraco, H. G. (1986). "RT Carinae; a late type supergiant within an elongated dusty nebula". Astrophysical Letters. 25: 39. Bibcode:1986ApL....25...39F.
  12. ^ "ASAS All Star Catalogue". The All Sky Automated Survey. Hämtad 8 december 2021.
  13. ^ Kiss, L. L.; Szabó, Gy. M.; Bedding, T. R. (2006). "Variability in red supergiant stars: Pulsations, long secondary periods and convection noise". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 372 (4): 1721–1734. arXiv:astro-ph/0608438. Bibcode:2006MNRAS.372.1721K. doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10973.x. S2CID 5203133.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]