Ragnvald Ingesson (frälseman)
| Ragnvald Ingesson | ||
|---|---|---|
Titlar
| ||
|
| ||
Personfakta
| ||
| Nationalitet |  Sverige
| |
| Först nämnd | 1279 | |
| Nämnd | Alsnö | |
| Senast nämnd | 1311 | |
| Död | Före 1311 | |
| Dödsorsak | Sjukdom | |
| Begravd | Sigtuna | |
Ragnvald Ingesson, död före 1311 i närvaro av drottning Margareta (Märta av Danmark), var en svensk riddare, i källorna mest känd som nämnt vittne 1279 till Alsnö stadga, och som därför, trots att han är ganska okänd i svensk medeltidshistoria bör ha tillhört Sveriges högfrälse, när han 1284 i sitt testamente till Alvastra kloster skänkte sitt gods i Östraby i Hults socken samt ville skänka bort allt han enligt lagen tilläts, för att lösas från ett av okänd anledning avgivet korstågslöfte.
Testamente[redigera | redigera wikitext]
Den 2 maj 1284 skrivs hans testamente, där han skänker jord i Östraby i Hults socken till Alvastra kloster, jord på Öland, samt friger trälar, allt beseglat med sitt eget och Alvastras abbots sigill, vilka är bortfallna.[1]
Eventuell arvstvist[redigera | redigera wikitext]
Testamentet kan senare ha blivit föremål för någon form av arvstvist, eftersom testamentet 27 år senare, år 1311 bekräftas av såväl kung Birger, drottning Margareta och hertig Valdemar Magnusson av Finland.
Den 22 augusti 1311, utfärdar kung Birger ett brev i Söderköping där han bekräftar testamentet kring Ragnvald Ingessons arv.[2]
Samma dag 22 augusti 1311, utfärdar drottning Märta, som närvarade vid hans död, i Söderköping ett liknande dokument, där dem han anförtrott att fullfölja hans testamente nämns; ärkebiskop Nils i Uppsala (antingen Nils Allesson (1292-1305) eller Nils Kettilsson (1308-14)), hans bror Karl, Bengt Bosson, och Sigmund Keldorsson (tre klöverblad).[3]
Ett liknande dokument beseglas tre dagar senare, den 25 augusti 1311, av hertig Valdemar. [4] och efter detta nämns aldrig mer denna rika godsägare, som var ett av få omnämnda vittnen till utfärdandet av Alsnö stadga och vid vars dödsbädd drottning Märta närvarade, i svenska källor.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- L. Ersgård (ed.) Munkar och magnater vid Vättern (2012), s. 266.
- Att behålla eller frige sin träl En studie om frigivning av trälar i medeltida diplom mellan åren 1250– 1335 , av Jacob Brömster
Noter[redigera | redigera wikitext]
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Beckman, Bjarne: Matts Kättilmundsson och hans tid, Wahlström & Widstrand in Komm., 1953