Ragunda socken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ragunda socken
Socken
Ragunda gamla kyrka.jpg
LandSverige
LandskapJämtland
KommunRagunda kommun
Bildadmedeltiden
Area955 kvadratkilometer
Upphov tillRagunda landskommun
Ragunda församling
TingslagJämtlands östra domsagas tingslag (–)
Ragunda tingslag (–)
Karta
Ragunda sockens läge i Jämtlands län.
Red pog.svg
Ragunda sockens läge
i Jämtlands län.
Koordinater63°06′28″N 16°22′06″E / 63.10777778°N 16.36833333°Ö / 63.10777778; 16.36833333
Z1952 Ragunda.png
Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod2559
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127399 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Ragunda socken i Jämtland ingår sedan 1971 i Ragunda kommun och motsvarar från 2016 Ragunda distrikt.

Socknens areal är 955,20 kvadratkilometer, varav 921,40 land[1] År 2000 fanns här 3 132 invånare[2]. Tätorten Hammarstrand, stationssamhället Ragunda och området Kyrkslätten ligger i socknen. I den sistnämnda finns socknens nya och gamla kyrka.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Ragunda socken har medeltida ursprung. 1589 utbröts Stuguns socken.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Ragunda församling och för de borgerliga frågorna till Ragunda landskommun. Landskommunen ombildades 1971 till Ragunda kommun.[2]

1 januari 2016 inrättades distriktet Ragunda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.[3]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Ragunda socken ligger kring Indalsälven, Ammerån och den tidigare Ragundasjön och vid östra Gesunden. Socknen har odlingsbygd utmed vattendragen och sjöarna och är i övrigt en kuperad skogs- och bergsbygd.[4][5][1]

År 1796 torrlades Ragundasjön genom Magnus Huss vållande och Döda fallet uppstod.

Två av byarna i Ragunda socken är Ammer och Krokvåg.

Geografisk avgränsning[redigera | redigera wikitext]

I västra delen av socknen ligger i Indalsälven utvidgningen Gesunden, ca 200 m ö.h.). Sockengränsen mot Stuguns socken i väster går genom Gesunden. En framträdande naturformation vid Gesunden är den så kallade Nabben av Stadsberget. Nabben sticker ut i Gesunden vid dess utlopp nedströms och är genomborrad av en tunnel för riksväg 87. Indalsälvens utflöde ur Gesunden sker mellan Stadsberget i norr och Forsberget i söder. En dryg kilometer nedströms ligger Krångede med Krångede kraftverk. Cirka 4 km nedströms Krångede ligger, i höjd med byn Döviken, Gammelänge kraftverk.

Socknens västra del avvattnas av och präglas av Ammerån, vid vars strand bland annat byarna Ammer, Överammer och Färsån ligger. Länsväg 344 leder från riksväg 86 vid Selsviken av Gesunden via Överammer och vidare mot Hammerdal.

I norr ligger bland annat Köttsjön (334 m ö.h.) samt Ytterstvattnet (319 m ö.h.), vilka avvattnas via Gillerån.

Socknens sydöstra del domineras av Hammarstrand, som är kommuncentrum för Ragunda kommun. Cirka 5 km sydost om Hammarstrand ligger Ragunda stationssamhälle invid Stambanan genom övre Norrland. Här passerar länsväg 323 från Hammarstrand mot Kälarne.

Ragunda sockens nordligaste punkt ligger vid sjön Länglingens (372 m ö.h.) norra ände. Sjön avvattnas genom Länglingsån till Köttsjön (335 m ö.h.). I norr ligger här Borgvattnets socken. Byn Köttsjön är den största i området.

I nordost gränsar socknen på en sträcka av cirka 24 km mot Edsele socken och på sträckan 16 km mot Graninge socken, båda i Sollefteå kommun, Ångermanland. Vid Ångermannaflon möts Ragunda, Graninge och Fors socknar. Halasjön ligger på gränsen mellan Ragunda och Edsele och Kälsjön ligger på gränsen mellan Ragunda och Graninge. Området avvattnas av Halån.

I sydost gränsar Ragunda socken mot Fors socken. I trakten av Dalsbäckbodarna möts Ragunda, Fors och Hällesjö-Håsjö socknar.

I söder avgränsas Ragunda på en sträcka av cirka 24 km av Håsjö socken. På Hundtjärnåsen, cirka 12 km nordnordväst om Kälarne, möts Ragunda, Håsjö och Stuguns socknar. Härifrån avgränsas Ragunda socken i väster av Stuguns socken. Gränsen mot Stugun korsar Gesunden och når Ammerån och följer denna uppströms till byn Selet där Ragunda, Stuguns och Borgvattnets socknar möts. Härifrån gränsar socknen mot Borgvattnets socken i norr.

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Men har funnit cirka 15 boplatser från stenåldern. Vidare finns en grav från järnåldern samt omkring 180 fångstgropar. De flesta gropar finns kring Ammerån.[4][5][6][7]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet (1290 Rawnd) kommer troligen ursprungligen från ett bredare parti av Indalsälven, Ravundasjön, kallat Ravund med förleden rave, 'något långsmalt' och efterleden und, 'vatten' eller 'försedd med'.[8][5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Ragunda socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Adm historik för Ragunda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  4. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  5. ^ [a b c] Nationalencyklopedin
  6. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Ragunda socken
  7. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Ragunda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Andersson, Anton (1957). Ragunda, min hembygd. [Pålgård]: [förf.]. Libris länk 
  • Andersson, Anton (1961). En resa genom Ragunda för att se denna sockens sevärdheter. [Hammarstrand]: [förf.]. Libris länk 
  • Andersson, Anton (1959). Seder och bruk kring 1890-talet i Ragunda tingslag. Östersund: Östersunds-posten. Libris länk 
  • Döda fallet och Ragundasjön : en naturkatastrof i nytt ljus. Hammarstrand: Ragunda kommun. 1990. Libris länk. ISBN 91-630-0129-2 
  • Jonsson, Sven (1999). Från sjö till åkermark : skörde- och fäbodliv på Bottnan 1800-1999. Näset: Näsets bygdegårdsförening. Libris länk 
  • Lindqvist, Staffan (1998). Familjer i Ragunda. Östersund: Ragunda hembygdsfören. Libris länk. ISBN 91-630-6655-6 
  • Mattsson, Kristina; Berglund, Kalle (1996). Döda fallet. Upptäck Jämtland/Härjedalen, 99-1809475-3. Östersund: Jamtli/Jämtlands läns museum. Libris länk. ISBN 91-7948-121-3 
  • Nilsson, Sören (1972). Från det forna Ragunda. Hammarstrand: Ragunda hembygdsförening. Libris länk 
  • Ragunda 1869-1969 : 100 år med kommunalfullmäktige. Ragunda: Ragunda kommun. 1969. Libris länk 
  • Wedholm, Karl (1934). ”Ur Ragundadalens saga”. Svenska turistföreningens årsskrift 1934: sid. 127-155. http://runeberg.org/stf/1934/0133.html.  Libris 8206824
  • Åberg, Gunnar (1970). Ragunda härads sparbank : minnesskrift 100 år efter tillkomsten : kort historik 1869-1969. [Östersund]: [Sparbanken]. Libris länk 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]