Rail Baltica

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rail Baltica
Rail-baltica internet.jpg
Planerad sträckning för Rail Baltica.
Allmänt
PlatsLitauen, Lettland, Estland
SträckaPolsk/Litauiska gränsen - Kaunas - Riga - Tallinn
Anslutande järnvägslinjerWarszawa-Litauen,

Kaunas - Vilnius,

Tallinn - Helsingfors (planeras)
Organisation
Invigdplanerad, under byggnad
Tekniska fakta
Längd870 kilometer
Antal spårdubbelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast22,5 ton
ATCERTMS L2
Hastighet240 km/h
Elektrifierad2x25kV AC

Rail Baltica är en planerad normalspårig järnväg genom Baltikum för snabb transport av personer och gods från polsk-litauiska gränsen till Kaunas, Panevezys, Riga, Pärnu och Tallinn.[1] Helsingfors-Tallinn-tunneln kan bli en anslutning.[2]

Bakgrund och Projekt[redigera | redigera wikitext]

Baltikums järnvägar under 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Före andra världskriget hade de baltiska ländernas järnvägar normalspår men i Sovjetunionen byggdes dessa om till bredspår. En viktig uppgift för järnvägarna var godstransport från Ryssland till hamnarna i Ventspils och Klaipeda. Den internationella linjen Vilnius-Warszawa gick genom Vitryssland och Kaunas/Riga-Elbląg via Kaliningrad. Efter 1991 försvårade allt detta järnvägstrafiken mellan de baltiska länderna och till Polen.

I Europeiska unionen[redigera | redigera wikitext]

Redan 1994 planerades en nord-sydlig höghastighetsjärnväg mellan de baltiska staterna och år 2004 tog EU upp järnvägen upp i TEN-Ts prioriserade lista.[3] Processen försenades dock av den ekonomiska krisen i Baltikum 2008-9.[4]

Beslut och planering[redigera | redigera wikitext]

Sedan de tre baltiska länderna enats om att stödja en tilläggsbana Kaunas−Vilnius ratificerades järnvägsavtalet år 2017 av parlamenten i de tre baltiska staterna.[5]

Hela sträckan till Tallinn skall färdigställas till 2025.[5]

Rail Baltica I[redigera | redigera wikitext]

Rail Baltica vid Mockava i Litauen. Sträckan mellan Mockava, vid Polska gränsen, och Šeštokai har Fyrskensspår.

Hittills (2017) har endast sträckan mellan polsk-litauiska gränsen och Kaunas (kallad Rail Baltica I) öppnats, utan elektrifiering. Den trafikeras av dieseldrivna tåg på sträckan Bialystok-Kaunas.[6]

Internationella anslutningssträckor[redigera | redigera wikitext]

Tekniska data[redigera | redigera wikitext]

Den normalspåriga järnvägen blir 870 km lång och byggs för både person- och godstrafik. Den kommer att vara elektrifierad med 2x25 kV AC och ha en maximal hastighet för persontrafik på 240 km/h.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Technical Parameters Rail Balticas internationella hemsida, engelska
  2. ^ [1] Rail Balticas gamla hemsida, inte uppdaterad
  3. ^ History Rail Balticas internationella hemsida, engelska
  4. ^ Highspeed-Projekt Rail Baltica nimmt Fahrt auf OWC Aussenwirtschaft 2014-09-29, tyska
  5. ^ [a b] Rail Baltica agreement ratified by all three parliaments Railway Gazette 2017-10-12
  6. ^ Rail Baltica: Bialystok – Kaunas route set to open rail passenger transport in June Arkiverad 20 september 2016 hämtat från the Wayback Machine. Think Railways 2016-05-10