Rail Baltica

Från Wikipedia
Rail Baltica
RBINFO (cropped).png
Planerad sträckning för Rail Baltica.
Allmänt
PlatsLitauen, Lettland, Estland
SträckaPolsk/Litauiska gränsen - Kaunas - Riga - Tallinn
Anslutande linjerWarszawa-Litauen,

Kaunas - Vilnius,

Tallinn (- Helsingfors)
Organisation
Invigdplanerad, under byggnad
Tekniska fakta
Antal spårdubbelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast22,5 ton
ATCERTMS L2
Högsta hastighet240 km/h
Elektrifierad25kV AC

Rail Baltica är en planerad normalspårig höghastighetsjärnväg mellan Warszawa och Tallinn genom Baltikum, med eventuell förlängning till Helsingfors genom undervattenstunnel i Finska viken.[1][2]

Bakgrund och Projekt[redigera | redigera wikitext]

Baltikums järnvägar under 1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Före andra världskriget hade de baltiska ländernas järnvägar normalspår som dock byggdes om till bredspår i Sovjetunionen. En viktig uppgift för järnvägarna var godstransport från Ryssland till hamnarna i Ventspils och Klaipeda, så östvästliga järnvägar prioriterades. Den internationella linjen Vilnius–Warszawa gick genom Vitryssland och Kaunas/Riga–Elbląg via Kaliningrad. Efter 1991 försvårade allt detta järnvägstrafiken mellan de baltiska länderna och Polen. Över den polsk-litauiska gränsen fanns bara en obetydlig krokig järnväg med spårviddsbyte. Över de andra gränserna gick också järnvägar i omvägar och sämre skick. Buss och flyg tog över kollektivtrafiken över gränserna.

I Europeiska unionen[redigera | redigera wikitext]

Redan 1994 planerades en nord-sydlig höghastighetsjärnväg mellan de baltiska staterna och år 2004 tog Europeiska unionen upp järnvägen i TEN-T:s prioriterade lista.[3] Processen försenades dock av den ekonomiska krisen i Baltikum 2008-9.[4]

Beslut och planering[redigera | redigera wikitext]

Sedan de tre baltiska länderna enats om att stödja en tilläggsbana Kaunas−Vilnius ratificerades järnvägsavtalet år 2017 av parlamenten i de tre baltiska staterna.[5]

Rail Baltica I[redigera | redigera wikitext]

Rail Baltica vid Mockava i Litauen. Sträckan mellan Mockava, vid Polska gränsen, och Šeštokai har Fyrskensspår.

Hittills har endast sträckan mellan polsk-litauiska gränsen och Kaunas (kallad Rail Baltica I) öppnats, utan elektrifiering. Den trafikeras av dieseldrivna tåg på sträckan Bialystok-Kaunas.[källa behövs]

Tunnel i Finska viken[redigera | redigera wikitext]

Sedan mitten av 1990-talet har förslag framlagts på en undervattenstunnel i Finska viken mellan Tallinn och Helsingfors, som då binder samman Finland med Rail Baltica och beräknas kosta omkring hundrafemtio miljarder svenska kronor.[6] En förutsättning för tunneln är dock så kallad variabel spårvidd (som ger hjulaxeln möjlighet att anpassa spårvidden vid spårviddsbyte) med hänsyn till bredspåret som används på järnväg i Finland (liksom i Ryssland), alternativt ombyggnad av finska järnvägen från bredspår till normalspår (på i vart fall de banor som förväntas trafikeras av normalspåriga tåg).

Tekniska data[redigera | redigera wikitext]

Den normalspåriga järnvägen blir 870 km lång och byggs för både person- och godstrafik. Den kommer att vara dubbelspårig och elektrifierad med 25 kV AC och ha en maximal hastighet för persontrafik på 240 km/h.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Technical Parameters Rail Balticas internationella hemsida, engelska
  2. ^ [1] Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine. Rail Balticas gamla webbplats, inte uppdaterad
  3. ^ History Rail Balticas internationella hemsida, engelska
  4. ^ Highspeed-Projekt Rail Baltica nimmt Fahrt auf Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine. OWC Aussenwirtschaft 2014-09-29, tyska
  5. ^ Rail Baltica agreement ratified by all three parliaments Railway Gazette 2017-10-12
  6. ^ https://www.brixsweden.org/ett-nordiskt-new-deal-for-jobb-och-framtid/?lang=sv