Ramvik
| Ramvik | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Ångermanland |
| Län | Västernorrlands län |
| Kommuner | Härnösands kommun, Kramfors kommun |
| Koordinater | 62°49′8.65″N 17°51′27.68″Ö / 62.8190694°N 17.8576889°Ö |
| Area | 70 hektar |
| - Härnösands kommun | 187 hektar |
| - Kramfors kommun | 2 hektar |
| Folkmängd | 450 (2015)[1] |
| - Härnösands kommun | 689 |
| - Kramfors kommun | 2 |
| Befolkningstäthet | 6,43 inv./hektar |
| - Härnösands kommun | 3,68 inv./hektar |
| - Kramfors kommun | 1 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7632 |
  Ramviks läge i Västernorrlands län
| |
| Wikimedia Commons: Ramvik | |
Ramvik är en tätort i Ångermanland, belägen i Härnösands kommun sånär som på en liten del som hör till Kramfors kommun. Ramvik ligger vid Ångermanälven nära Högakustenbron. Riksväg 90 och Ådalsbanan passerar orten.
Den förre svenske statsministern Thorbjörn Fälldin kom från trakten av Ramvik och bodde där till sin död vid 90 års ålder den 23 juli 2016.
Historia
Administrativa tillhörigheter
Ramvik ligger i Högsjö socken, som genom kommunreformen 1863 ombildades till Högsjö landskommun. 1 januari 1969 uppgick Högsjö landskommun i Härnösands stad, som ombildades till Härnösands kommun genom kommunreformen 1971. Ramvik har tillhört Härnösands kommun sedan dess. Från tätortsavgränsningen 1970 ingick del av tätorten i Kramfors kommun.[2]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Ramvik 1920–2015[3][4][5][6][7][8][9][10][11][12][13][14][15] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1920 | 950 | ## | ||
| 1930 | 869 | ## | ||
| 1935 | 757 | ## | ||
| 1940 | 1 203 | ## | ||
| 1945 | 1 289 | ## | ||
| 1950 | 1 442 | ## | ||
| 1960 | 1 095 | 178 | ||
| 1965 | 1 171 | 195 | ||
| 1970 | 1 151 | 192 | ||
| 1975 | 1 155 | 190 | ||
| 1980 | 1 134 | 189 | ||
| 1990 | 986 | 188 | ||
| 1995 | 903 | 190 | ||
| 2000 | 762 | 190 | ||
| 2005 | 746 | 188 | ||
| 2010 | 691 | 189 | ||
| 2015 | 450 | 70 | ||
Anm.: Från 1960 ingick samhället Hälledal i tätorten. Från 1965 ingick Gustavsvik i tätorten.
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
Se även
Referenser
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 46. http://www.webcitation.org/6ZpNsyqr4. Läst 6 juli 2015
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 80. http://www.webcitation.org/6evcUb5Jm. Läst 30 januari 2016
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 135. http://www.webcitation.org/6TbpmPsGq. Läst 26 oktober 2014
- ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 1. http://www.webcitation.org/6Wm6fpPKR. Läst 3 mars 2015
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 232. http://www.webcitation.org/6TCcNWXzt. Läst 9 oktober 2014
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 223. http://www.webcitation.org/6TamDOErk. Läst 25 oktober 2014
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 232. http://www.webcitation.org/6T09ZkyrB. Läst 9 oktober 2014
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 127. http://www.webcitation.org/6ZeEB9Ija. Läst 30 juni 2015
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 72
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 68
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 43. http://www.webcitation.org/6atarNDGu. Läst 19 augusti 2015
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 55. http://www.webcitation.org/6VbOaXwnN. Läst 15 januari 2015
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 51. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 26 oktober 2016.
