Rapafruktduva

Från Wikipedia
Rapafruktduva
Status i världen: Akut hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläktePtilinopus
ArtRapafruktduva
P. huttoni
Vetenskapligt namn
§ Ptilinopus huttoni
AuktorFinsch, 1874

Rapafruktduva[2] (Ptilinopus huttoni) är en akut utrotningshotad fågel i familjen duvor, enbart förekommande på en liten ö i östra Stilla havet.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Rapafruktduvan är en medelstor (31 cm) och mestadels grön duva, större och mer långstjärtad än de flesta av sina släktingar. Främre delen av kroppen är ljust blågrå (på huvud, hals, bröst och övre delen av ryggen), bakåt ovan övergående i grönt med gulkantade vingpennor. På stjärten syns en ej väl avgränsad gulvit spets.[1]

Hjässa, ansikte och strupe är kraftigt rosa, likaså undre stjärttäckarna, dock mörkare. Fjädrarna på bröstets nedredel är kluvna, vilket skapar skuggor som framstår som streckning. Nedanför syns ett lilarosa band, medan nedre delen av buken är gul. Även näbben och ögonirisen är gula, medan benen är röda. Lätet beskrivs som en upprepad serie med dubbla "oo-wa".[1]

Utbredning och status[redigera | redigera wikitext]

Rapafruktduvan förekommer enbart på ön Rapa Iti i Australöarna. Världspopulationen består av under 250 häckande individer och den tros fortsätta att minska i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som akut hotad.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Frederick Wollaston Hutton (1836-1905), geolog boende i Nya Zeeland.[4]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2018 Ptilinopus huttoni . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 1 februari 2019.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]