Ratan, Robertsfors kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 63°59′31.90″N 20°53′52.45″Ö / 63.9921944°N 20.8979028°Ö / 63.9921944; 20.8979028
Ratan, Robertsfors kommun
Småort
Land  Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Robertsfors kommun
Församling Bygdeå församling
Koordinater 63°59′31.90″N 20°53′52.45″Ö / 63.9921944°N 20.8979028°Ö / 63.9921944; 20.8979028
Area 15 hektar (2010)
Folkmängd 69 (2010)[1]
Befolkningstäthet 4,6 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Småortskod S8771
Ratans läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Ratans läge i Västerbottens län
SverigesLän2007Västerbotten.svg

Ratan är en småort i Robertsfors kommun ca 45 km norr om Umeå. I Ratan idag finns det 70 invånare.

Ratan är känt för de mätningar av vattenståndet som har ägt rum där sedan 1891.[2]Rataskär, utanför Ratan, fanns redan på 1700-talet en enkel spirbåk. Ratan är av riksintresse för kulturmiljövården.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Byn grundades under tidigt 1600-tal av finländaren Leifi Spaps som bosatt sig i området och insåg den betydelse en hamn hade i tider då alla transporter skedde sjövägen. I skriftliga källor nämns Ratan första gången 1681, men avgörande för Ratans utveckling var att byn 1767 blev stapelhamn för städer i Västerbotten, framför allt Umeå hamn.

I Ratan inträffade under 1809 års krig mot Ryssland träffningen vid Ratan.

1890 byggdes på ön en åtta meter hög fyr. Denna fick 1922 en modern Dalénapparat. Fyren elektrifierades och avbemannades 1971.[3]

Stapelhamnen Ratan[redigera | redigera wikitext]

Ratans hamn på 1870-talet. Teckning av Fritz von Dardel i Ny Illustrerad Tidning.

Ratan blev en stapelhamn 1767, detta innebar att alla varor som importerades eller exporterades via sjövägen från Torneå, Luleå, Piteå och Umeå skulle förtullas i Ratan.[4] Ett packhus och ”Stora sjötullkammaren” byggdes på Rataskär fast senare flyttades dem över till fastlandet. Här stämplades fartygens klareringspapper. Innan de flyttade tullkammaren och packhuset till fastlandet så kunde man gå till en krog som låg ca 100m söder om tullhuset.[5]

Då Ratan blev en stapelhamn och tullkammaren byggdes så ökade behovet av yrken. Förutom tullförvaltaren så var man tvungen att ha jaktbåtsmän och tullroddare till sjöss. I land skulle det finnas personer som skulle genomsöka fartygens utrymmen för att söka efter varor. Man skulle också anställa en ”mätare” vars uppgift var att skriva utfärdande av mätbrev för nybyggda fartyg.[6]

Stapelplatsen i Ratan blev tidigt kritiserad av de närliggande städerna. Handlarna i Umeå som skulle fara söderut var till exempel tvungna att först segla upp till Ratan för att därefter börja sin resa söderut. 1812 var tullkammarens sista år i Ratan, men funktionen som tullstation var kvar till 1905.[6]

Vid slutet av 1700-talet blev hamnen lite mindre betydelsefull men det var fortfarande en viktig hamn fram till 1940-talet. Exempelvis då tullverksamheten flyttades från Ratan 1905 så började man driva en ångsåg vars produkter skeppades ut i hamnen. Hamnen i Ratan blev nu mer av en nödhamn för bogserbåtar med timmersläp.

Idag används hamnen som en gästhamn för fritidsbåtar.[7]

Vattenståndmärken[redigera | redigera wikitext]

I Ratan och i hela Sverige hade man levt med teorin om ”vattuminskning”. År 1749 högg Carl von Linnés elev Samuel Schydenius ett märke på Ledskär. Märket tycktes stärka teorin om att vattnet gav sig undan, men var tog det vägen? Iakttagelserna var av stor vikt för att kunna sätta rätt djupangivelser på sjökorten. Detta följdes upp av två andra naturvetare som högg in ett märke på Rataskär 1774. Detta ledde så småningom till att man bland annat i Ratan började bygga mareografer.[8]

Den första mareografen i Ratan fungerade genom att ett lod var nedsänkt i vattnet. Lodarmen var kopplad till en penna. Pennan i sin tur ritade in variationerna i vattenståndet på en pappersrulle som var kopplad till pendeln i en klocka i mareografen så att man därigenom fick avläsningar i realtid.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____13027.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Nordisk familjebok (31). 1921. sid. 892. http://runeberg.org/nfck/0472.html 
  3. ^ Rietz, Magnus (2001). Svenska fyrar (2:a). Stockholm: Bokförlaget Tomas Fischer. sid. 29. ISBN 9170549133 
  4. ^ ”Välkommen till ratan” ratan.se (www.ratan.se/index.html) 091119
  5. ^ ”Ratan – En historisk by” ratan.se (www.ratan.se/historiskby.htm) 091119
  6. ^ [a b] Hollinder C, Ratan, (2007) s. 168-169
  7. ^ “Historisk Överblick” skola.robertsfors.se/djakne/ratan / (http://www.skola.robertsfors.se/djakne/ratan/historia.html)091119
  8. ^ Hollinder C, Ratan, (2007) s. 175

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Boberg, Gun (1983). Ratan : framväxt av en ort och en släkt. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för historia. Libris 11708693 
  • Kulturum Ratan: [historien om en hamn]. Sevärt i Västerbottens län, 99-2057135-0 ; 12. Umeå. 1998. Libris 2790182 
  • Thörn, Kerstin (2007). Ratan : en kulturmiljö av riksintresse. Umeå: Länsstyrelsen Västerbottens län. Libris 10723302