Rauk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

En rauk är en av abrasion formad sten, ett geologiskt vittringsfenomen som bildas när relativt mjukare bergarter vid stränder eroderas av det omgivande havet och en hårdare kärna av kalksten blir kvar. Den ännu pågående landhöjningen efter den senaste nedisningen tar raukar upp ur havet.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

'Rauk' är ett gutniskt ord, i svenskan sedan 1852,[1] rotbesläktat via fornnordiska hraukur med bland annat råge och dialektala rök i betydelsen 'skyl'.

Raukar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Raukar är vanliga på Gotland, men finns också på Öland.

Raukar på Gotland[redigera | redigera wikitext]

Raukarna på Gotland är en kvarleva av de korallrev som bildats för c:a 400 miljoner år sedan i ett tropiskt hav, under den s.k. silurperioden. När korallreven fossiliserades packades lagrad kalksten och lerig märgelsten, vilket täcktes senare av is. För c:a 10 000 år sedan började landet höja sig allteftersom ismassorna smälte. Havet började bearbeta den mjuka delen av berggrunden, men inte revkropparnas hårda kärna som stod kvar som isolerade stenpelare.[2]

Det finns raukar på ett 25-tal platser på ön Gotland. De största raukfälten finns på norra Gotland och Fårö, samt på mellersta Gotlands ostkust, på Karlsöarna och på Storsudret i söder.

Gotlands mest kända rauk är Hoburgsgubben som från en viss vinkel och med lite fantasi liknar ett manshuvud.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Raukar på Öland[redigera | redigera wikitext]

På Öland finns raukar vid Byrum i Borgholms kommun.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Rauk | SAOB”. https://www.saob.se/artikel/?unik=R_0259-0353.1Afr&pz=3. Läst 31 juli 2018. 
  2. ^ ”Länsstyrelsen Gotland, Digerhuvud”. https://www.lansstyrelsen.se/gotland/besok-och-upptack/naturreservat/digerhuvud.html. Läst 31 juli 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]