Rederi AB Slite

Från Wikipedia
Rederi AB Slite
MV_Apollo_passenger_ferry.jpg
MV Apollo, ommålad för Labrador Marine, 2016
TypAktiebolag
HuvudkontorNacka, Sverige
NyckelpersonerCarl Bertil Myrsten (VD)
BranschRederi
ProdukterKryssningar, godstransporter.
Antal anställda1992: 1200, 1993: 800
Historik
Grundat1947
Upplöst1993 (konkurs)
"Myrstenspiren" i Simpnäs
Tidigare byggnad för Rederi AB Slite i Simpnäs

Rederi AB Slite var ett svenskt rederi som grundades 1947 och gick i konkurs 1993. Rederiet var ett av de tre rederier som grundade Viking Line.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Rederi AB Slite grundades 1947 av Carl Bertil Myrsten och hans syskon Inga Gattberg, Sven Myrsten och Lars Myrsten. Den myrstenska familjen, från Slite på Gotland, hade varit i sjöfartsbranschen sedan 1867. I mitten av 1950-talet levererades två nybyggda mindre lastfartyg, M/S Slite och M/S Boge. Dessa fartyg sattes från 1959 i trafik mellan Simpnäs i Roslagen och MariehamnÅland. Under 1964 byggdes färjan M/S Apollo. År 1966 gick Rederi AB Slite samman med två av sina konkurrenter och bildade marknadsföringsbolaget Viking Line. Fartygen i det nya bolaget fick gemensamt utseende, där M/S Apollos röda färg kom att bli ett kännetecken för alla fartyg inom bolaget.

År 1970 levererades Slites andra M/S Apollo från Jos. L. Meyer GmbH i Tyskland. Hennes systerfartyg M/S Diana trädde i tjänst två år senare. Något senare startade Slite 24-timmars kryssningar mellan Stockholm och Mariehamn med S/S Svea Jarl, inköpt 1976 från Silja Line och döpt till Apollo III. För att finansiera köpet såldes Apollo II. År 1979 ersattes M/S Diana med ett nybyggt fartyg med samma namn M/S Diana II. 1986 levererades M/S Olympia, då världens största passagerarfartyg, för rutten mellan Stockholm och Helsingfors. Slites M/S Athena ersatte Apollo III 1989 och 1990 var det dags för Athenas systerfartyg, M/S Kalypso.

M/S Europa beställdes 1989 med avsikt att 1993 ersätta M/S Olympia. Fartyget blev dock 300 miljoner kronor dyrare, till följd av att flytande kronkurs infördes 1992, vilket innebar att Slite inte kunde fullfölja bygget. Rederiet hamnade i akut likviditetskris och ansökte om extralån från Nordbanken (nuvarande Nordea). Då ansökan avslogs gick rederiet i konkurs i april 1993. Extralånet bedöms av ekonomer med största säkerhet ha räddat företaget. Vid tidpunkten för konkursen var Jacob Palmstierna VD för Nordbanken, och eftersom han även hade en post i styrelsen för Silja Line, som var Viking Lines konkurrent, har det spekulerats om detta var anledningen till att Slite inte fick lånet: att Silja Line såg en möjlighet att försvaga sin svåraste konkurrent. Många tror fortfarande att så var fallet, men det har inte kunnat bevisas.[1]

M/S Europa togs över av Silja och levererades 1993 under namnet Silja Europa. M/S Athena seglade 2011 för DFDS Seaways som Pearl Seaways på linjen OsloKöpenhamn, M/S Kalypso som Star Pisces för det malaysiska rederiet Star Cruises, M/S Olympia som Princess Anastacia för St Peter Line på linjen Stockholm–Sankt Petersburg och M/S Diana II som logementsfartyget ARV-1 för Equinoxe Offshore i Singapore.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Björk, Hans-Göran (2006). Den ena den var vit- : om konsten att sänka skepp : berättelsen om en statlig banks kamp mot Rederi AB Slite. Linghem: HGB Media & Produktion. Libris 10136520. ISBN 91-631-8731-0 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ahlerup, Anders (1988). Historien om Apollo III: ett fartyg och dess rederi. Solna: Mar produkter. Libris 7678325. ISBN 91-7970-530-8 
  • Gattberg, Sten (2009). ”Svantes brev om hur Myrstens Svea förliste i Atlanten”. Medlemsblad / Skepparegillet i Visby (1951-) 2009, nr 59,: sid. 38-41 : ill..  Libris 11439913

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]