Regeringen Erlander II

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Regeringen Erlander II
Sveriges regering
Flag of Sweden.svg
Tage Erlander 1952.jpg
Tillträde 1 oktober 1951
Frånträde 31 oktober 1957
Människor och organisationer
Statsminister Tage Erlander
Statschef Gustaf VI Adolf
Regeringsparti(er) Socialdemokraterna
Bondeförbundet
Status i parlamentet majoritetsregering
Oppositionsparti(er) Högerpartiet
Folkpartiet
Sveriges kommunistiska parti
Historik
Val 1952
1956
Senaste valet
125 av 231
Mandatperiod(er) 1949-1952
1953-1956
1957-1958
Företrädare Erlander I
Efterträdare Erlander III

Regeringen Erlander II var en svensk regering som tillträdde den 1 oktober 1951 och avgick den 31 oktober 1957.

Denna regering var en koalitionsregering mellan socialdemokraterna och Bondeförbundet. Under sommaren 1951 hade man inlett diskussioner om att bondeförbundare skulle gå med i regeringen. Bakgrunden var att regeringen saknade egen majoritet i andra kammaren och ogärna förhandlade med SKP för att få stöd för sin politik. I slutet av september kunde man enas om hur den nya regeringen skulle se ut.

Av Erlanders dagböcker framgår besvären med att bestämma vilka som skulle ingå i den nya regeringen. Socialminister Gustav Möller tvingades mot sin vilja att lämna regeringen och Allan Vougt ansågs vara för svag som försvarsminister och fick också gå. Inte heller det enda kvinnliga statsrådet, Hildur Nygren, fick stanna. Bondeförbundet krävde i förhandlingarna att få kommunikationsdepartementet men fick vika sig.

Det är väl lika bra att slå till med bönderna nu. Om vi bara kunde samsas inom regeringen om ett program. Vi måste veta vad vi skall ha majoriteten till, innan vi skaffar oss den. En majoritet så heterogen, att den ingenting vill, blir säkert en värre belastning än någonting vi varit med om. Emellertid visade torsdagens samtal med Hedlund, att bondeförbundet nu går i giftasfeber och får den ingen utlösning, blir det nog inte roligt för den försmående.
— Tage Erlanders dagböcker 1950-1951, s. 337 (lördagen den 25 augusti 1951)

Regeringens politik[redigera | redigera wikitext]

I jämförelse med den aktivitet som den förra regeringen visade med olika sociala reformer får nog denna sägas ha varit betydligt mer anspråkslös. Riksdagen hade 1946 beslutat om allmän sjukförsäkring, men genom olika uppskov kom denna inte att träda i kraft förrän den 1 januari 1955. Den svenska ekonomin präglades av högkonjunktur, vilket tvingade regeringen att ingripa för att förhindra kraftiga prisstegringar, arbetskraftsbrist. Inflyttningen till storstäderna gjorde att bristen på bostäder hamnade i fokus.

Vid regeringsförhandlingarna kom man också överens om en förändring av valsystemet. I stället för den tidigare använda d’Hondtska metoden övergick man till den jämkade uddatalsmetoden med 1,4 som divisor.

Statsråd[redigera | redigera wikitext]

Ämbete Minister Tillträdde Avgick Parti
Statsminister   Tage Erlander 1 oktober 1951 31 oktober 1957 Socialdemokraterna
Utrikesminister   Östen Undén 1 oktober 1951 31 oktober 1957 Socialdemokraterna
Justitieminister   Herman Zetterberg 1 oktober 1951 20 september 1957 Socialdemokraterna
  Ingvar Lindell 20 september 1957 31 oktober 1957 Socialdemokraterna
Finansminister   Per Edvin Sköld 1 oktober 1951 12 september 1955 Socialdemokraterna
  Gunnar Sträng 12 september 1955 31 oktober 1957 Socialdemokraterna
Försvarsminister   Torsten Nilsson 1 oktober 1951 22 mars 1957 Socialdemokraterna
  Sven Andersson 22 mars 1957 31 oktober 1957 Socialdemokraterna
Socialminister   Gunnar Sträng 1 oktober 1951 12 september 1955 Socialdemokraterna
  John Ericsson i Kinna 12 september 1955 22 mars 1957 Socialdemokraterna
  Torsten Nilsson 22 mars 1957 31 oktober 1957 Socialdemokraterna
Kommunikationsminister   Sven Andersson 1 oktober 1951 22 mars 1957 Socialdemokraterna
  Sture Henriksson 22 mars 1957 22 april 1957 Socialdemokraterna
  Gösta Skoglund 26 april 1957 31 oktober 1957 Socialdemokraterna
Ecklesiastikminister   Ivar Persson i Skabersjö 1 oktober 1951 31 oktober 1957 Bondeförbundet
Jordbruksminister   Sam Norup 1 oktober 1951 1 februari 1957 Bondeförbundet
  Bernhard Näsgård 1 februari 1957 8 juli 1957 Bondeförbundet
  Nils G. Hansson 29 juli 1957 31 oktober 1957 Bondeförbundet
Handelsminister   John Ericsson i Kinna 1 oktober 1951 12 september 1955 Socialdemokraterna
  Gunnar Lange 12 september 1955 31 oktober 1957 Socialdemokraterna
Inrikesminister   Gunnar Hedlund 1 oktober 1951 31 oktober 1957 Bondeförbundet
Civilminister   John Lingman 1 oktober 1951 29 november 1954 Socialdemokraterna
  Gunnar Lange 29 november 1954 12 september 1955 Socialdemokraterna
  Sigurd Lindholm 12 september 1955 31 oktober 1957 Socialdemokraterna
Konsultativa statsråd
Juristkonsult   Nils Quensel 1 oktober 1951 31 oktober 1951 Partilös
  Ingvar Lindell 1 november 1951 20 september 1957 Socialdemokraterna
  Ragnar Edenman 1 oktober 1957 31 oktober 1957 Socialdemokraterna
Juristkonsult   Gunnar Danielson 1 oktober 1951 31 mars 1952 Partilös
  Allan Nordenstam 1 april 1952 1 februari 1957 Partilös
  Herman Kling 1 februari 1957 31 oktober 1957 Socialdemokraterna
Utrikeshandelsminister   Dag Hammarskjöld 1 oktober 1951 8 april 1953 Partilös
Konsument- och biståndsminister   Ulla Lindström 4 juni 1954 31 oktober 1957 Socialdemokraterna
Vägminister   Hjalmar Nilson 1 oktober 1951 1 februari 1957 Bondeförbundet
  Lars Eliasson 1 februari 1957 31 oktober 1957 Bondeförbundet


Företrädare:
Regeringen Erlander I
Sveriges regering
1951-1957
Efterträdare:
Regeringen Erlander III