Regeringen Löfven II

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Regeringen Löfven II
Sveriges regering
Flag of Sweden.svg
Den nya regeringen Löfven uppställd på Lejonbacken utanför Stockholms slott den 21 januari 2019.
Den nya regeringen Löfven uppställd på Lejonbacken utanför Stockholms slott den 21 januari 2019.
Statschef
Statschef Carl XVI Gustaf
Tidsperiod
Tillträde 21 januari 2019
Ministrar och partier
Regeringschef Stefan Löfven
Ställföreträdare Morgan Johansson[1]
Nuvarande ministrar 23
Regeringsparti(er) Socialdemokraterna
Miljöpartiet
Stödparti(er) Centerpartiet
Liberalerna
Status i Riksdagen Minoritetsregering
Oppositionsparti(er) Kristdemokraterna
Moderaterna
Sverigedemokraterna
Vänsterpartiet
Historik
Val 2018
Senaste valet
116 / 349
Mandatperiod(er) 2018–2022
Företrädare Löfven I

Regeringen Löfven II är Sveriges regering sedan den 21 januari 2019, då den efterträdde regeringen Löfven I.[2] Regeringen är en koalitionsregering och minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, där Socialdemokraterna innehar 18 statsrådsposter och Miljöpartiet 5. Regeringschef är Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Regeringen kunde tillträda först efter en 131 dagar lång förhandlingsperiod efter riksdagsvalet den 9 september 2018. Förhandlingarna resulterade i januariavtalet som träffades mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Regeringen fick dock inledningsvis regera enligt Moderaternas och Kristdemokraternas statsbudget som antogs av riksdagen den 12 december 2018 genom Sverigedemokraternas stöd.[3][4]

Tillträde[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen röstade den 18 januari 2019 ja till Stefan Löfven som ny statsminister.[5] Den 21 januari 2019 höll Stefan Löfven sin regeringsförklaring i riksdagen, där samtliga statsråd presenterades[6]. Regeringen, med statsministern och de nya statsråden, tillträdde efter regeringsskifteskonselj samma dag med konung Carl XVI Gustaf och talmannen Andreas NorlénStockholms slott.[7]

Kungen sa bland annat vid skifteskonseljen att[8]:

All offentlig makt utgår från folket. Medborgarnas förtroende är själva grunden för vår demokrati. De dryga fyra månader som gått sedan valet har prövat medborgarnas tålamod. Men vårt samhällssystem är byggt för att klara sådana prövningar och har nu visat att det är hållfast.

Statsråd[redigera | redigera wikitext]

* Statsminister eller departementschef

Titel Namn Tillträdde Avgick Parti Ref
Statsrådsberedningen
Statsminister Stefan Löfven*21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
EU-minister Hans Dahlgren21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson*21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Inrikesminister Mikael Damberg21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Utrikesdepartementet
Utrikesminister Margot Wallström*21 januari 201910 september 2019Socialdemokraterna
 Ann Linde*10 september 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Minister för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetMiljöpartiet[7]
Utrikeshandelsminister och
minister med ansvar för nordiska frågor
 Ann Linde21 januari 201910 september 2019Socialdemokraterna
 Anna Hallberg10 september 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Försvarsdepartementet
Försvarsminister Peter Hultqvist*21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Socialdepartementet
Socialminister Lena Hallengren*21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll21 januari 20191 oktober 2019Socialdemokraterna[7]
 Ardalan Shekarabi1 oktober 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Finansdepartementet
Finansminister Magdalena Andersson*21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Finansmarknads- och bostadsminister,
biträdande finansminister
 Per Bolund21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetMiljöpartiet[7]
Civilminister Ardalan Shekarabi21 januari 20191 oktober 2019Socialdemokraterna[7]
 Lena Micko1 oktober 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Utbildningsdepartementet
Utbildningsminister Anna Ekström*21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Miljödepartementet
Miljö- och klimatminister samt vice statsminister Isabella Lövin*21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetMiljöpartiet[7]
Näringsdepartementet
Näringsminister Ibrahim Baylan*21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Landsbygdsminister Jennie Nilsson21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[7]
Kulturdepartementet
Kultur- och demokratiminister samt
minister med ansvar för idrottsfrågorna
 Amanda Lind*21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetMiljöpartiet[7]
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson*21 januari 201910 september 2019Socialdemokraterna[7]
 Eva Nordmark*10 september 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna
Jämställdhetsminister samt
minister med ansvar för arbetet mot
diskriminering och segregation
 Åsa Lindhagen21 januari 2019innehar fortfarande ämbetetMiljöpartiet[7]
Infrastrukturdepartementet
Infrastrukturminister Tomas Eneroth*1 april 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[9]
Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman1 april 2019innehar fortfarande ämbetetSocialdemokraterna[9]

Regeringens politik[redigera | redigera wikitext]

Regeringsförklaringar[redigera | redigera wikitext]

2019 (januari)[redigera | redigera wikitext]

Stefan Löfvens första regeringsförklaring i sin nya regering hölls den 21 januari 2019. Vanligtvis brukar dessa hållas vid Riksmötets öppnande i september, eller efter nyval i oktober, varje år. I sitt tal inledde Löfven med att varna för högerextrema rörelser i Europa och konstaterade att "I flera [europeiska] länder [har] krafter med en antidemokratisk agenda nått ända fram till regeringsmakten". Statsministern deklarerade att Sverige står upp för alla människors lika värde och framhöll sedan det nya regeringssamarbetet med Centerpartiet och Liberalerna som "historiskt". Han konstaterade sedan regeringens motstånd mot antidemokratiska krafter: "Vi väljer en annan väg".

Löfven framhöll sedan den goda samhällsekonomin och den ökade sysselsättningsgraden: "Svensk ekonomi är stark. Budgetunderskott har vänts till överskott, sysselsättningsgraden är den högsta på över 25 år och statsskulden är på den lägsta nivån sedan 1970-talet". Statsministern fastslog att det finanspolitiska ramverket ligger fast under mandatperioden och framhöll vikten av ekonomisk beredskap inför en vikande konjunktur. Han konstaterade även att 700 miljarder ska satsas på svensk infrastruktur och att nya höghastighetståg ska byggas, samt att "klimatomställningen ska genomsyra [regeringens politik]". Statsministern redogjorde även för vikten av att värna demokratin och att demokratin i Sverige inte kan tas för given. Löfven upprepade även regeringens löfte om 10 000 nya poliser till år 2020 och aviserade skärpta straff för en rad brott, men underströk även vikten av det brottspreventiva arbetet med sociala insatser. Avslutningsvis konstaterade statsministern att "det är en ny, uppfordrande tid. Det parlamentariska samarbete som inleds idag är historiskt."[10]

2019 (september)[redigera | redigera wikitext]

Stefan Löfvens andra regeringsförklaring under denna mandatperiod hölls under Riksmötets öppnande den 10 september 2019. I sitt tal inledde Löfven med att lyfta fram Sverige, dess framgång, rikedom samt dess befolkning arbetsvilja med orden;

Sverige är vår plats på jorden.

Generationerna före oss har byggt ett av världens rikaste och mest rättvisa länder. Vår uppgift är att rusta landet starkare för att klara omställningen till en ny tid. Vi ska lämna ett mer hållbart, tryggt och jämlikt land vidare till våra barn.

Vårt land – präglat av vacker natur, öppenhet och en hårt arbetande befolkning – har enorma möjligheter. Bara tillsammans kan vi göra det mesta av den potential som finns i Sverige.
– Statsminister Stefan Löfven i sin regeringsförklaring under Riksmötets öppnande, 10 september 2019.

[11]

Löfven fortsatte med utrikespolitik och säkerhetspolitik där Sveriges militära alliansfrihet togs upp samt att försvarsförmågan skall stärkas. Han lyfte särskilt fram det svensk-finska försvarssamarbetet, samt en satsning på cybersäkerhet som skall finnas på plats under 2020. Även EU lyftes upp, samt att Sverige skall verka för att Brexit genomförs på ett ordnat sätt. Vidare lyfte han frågor om terrorism samt att straffen för detta måste stärkas, även migrationspolitiken togs upp, där Löfven anser att man skall arbeta för en långsiktigt hållbar asylpolitik, samtidigt som samarbetet kring detta inom EU måste stärkas.

Statsministern lyfte även frågan att man skall kunna leva och verka i hela landet, även på landsbygden. Näringslivspolitiken fick också utrymme, där fokus på klimatanpassning och Sveriges stora natur- och råvarutillgångar togs upp.[12]

Utrikespolitik[redigera | redigera wikitext]

I utrikesdeklarationen 2019 fastslog utrikesminister Margot Wallström att regeringen fortsatt ska bedriva en "feministisk utrikespolitik".[13] Wallström manade även i deklarationen till en "”offensiv för demokrati och mänskliga rättigheter” där särskild politisk kraft ska läggas på Europa.[14]

Regeringen avvaktade till en början med om huruvida den kommer ratificera FN:s deklaration för kärnvapenförbud.[15] Den 12 juli 2019 uppgav regeringen att de inte hade för avsikt att skriva under konventionen, med hänvisning till enligt regeringen otydliga formuleringar i konventionens skrifter.[16] Wallström uppgav samma dag att regeringen fortsatt ska vara ”en stark röst för en kärnvapenfri värld”.[17]

Bistånd[redigera | redigera wikitext]

Likt den föregående regeringen, Regeringen Löfven I, gjorde regeringen 2019 avräkningar på biståndet, trots att regeringen kommit överens om att följa de nya reglerna för avräkning för flyktingmottagning som beslutats i OECD-ländernas biståndskommitté DAC.[18] Sverige har fått kritik från både DAC och Riksrevisionen för att inte ha följt de internationella reglerna.[18] Biståndsorganisationernas paraplyorganisation Concord kritiserade åter avräkningarna.[18]

Regeringen har också i samråd med Sida och Folke Bernadotte Akademien ta fram ett nytt underlag för Sveriges internationella utvecklingssamarbete med Palestina år 2020–2024.[19]

Klimat- och miljöpolitik[redigera | redigera wikitext]

I vårbudgeten för 2019 presenterade regeringen satsningar på två miljarder kronor på klimat- och miljöåtgärder. Samma år genomfördes en höjning av kemikalieskatten samtidigt som flygskatten återinfördes.[20] I juni 2019 aviserade ministern Per Bolund en ny skatt på plastpåsar från och med årsskiftet 2019-2020. Skatten innebär en höjning på tre kronor per plastpåse, samt 30 öre för mindre plastpåsar.[21] Syftet är att minska svenskarnas plastförbrukning.[22] Regeringen lovade i en debattartikel publicerad år 2019 skärpta krav för återvinning och insamling av förpackningsavfall och tidningar vid bland annat fastighetsnära insamling.[23] Infrastrukturminister Tomas Eneroth uttryckte år 2019 att svenskarna måste flyga mindre och gav exempel på framtida regeringsförslag på obligatorisk klimatmärkning av flygresor och reviderad flygskatt.[24] Regeringen har också presenterat förslag 2019 om att införa en speciell kemikalieskatt på kläder och skor.[25]

Energipolitik

Regeringen har meddelat att den avser att förenkla tillståndsprövningen för byggnad av nya elnät, detta för att öka energiförsörjningen i Sverige.[26] Energiminister Anders Ygeman har även avfärdat EU kommissionens kritik mot Sveriges reglering av elnätet och konstaterat att regeringen kommer att tar strid för att behålla regleringen.[27]

Energiminister Anders Ygeman meddelade i en intervju i maj 2019 att regeringen inte avser att ompröva avvecklingen av Ringhals kärnkraftsreaktorer.[28] Ygeman har också uttryckt önskan om att värna energiöverenskommelsen mellan regeringen och Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[29]

Rätts- och migrationspolitik[redigera | redigera wikitext]

I februari 2019 lämnade regeringen besked att de ville skärpa straffen för en rad våldsbrott, bland annat minimistraffen för grov misshandel och grovt rån.[30] I april samma år föreslog straffen för brott mot blåljuspersonal,[31] och i juni samma år lämnade regeringen en proposition om att skärpa straffen för välfärdsbrott. [32] I juni lämnade regering också förslag för skärpta straff för svarta hyreskontrakt[33] samt skärpt straff för mord där straffet livstids fängelse föreslås bli norm.[34] Månaden efter tillsatte regeringen en utredning för att brott med hedersmotiv ska få en egen brottsrubricering med det föreslagna namnet "Lex fadime".[35] Regeringen har också gett brottsförebyggande rådet i uppdrag att utreda tystnadskulturen i kriminella kretsar för att underlätta brottsbekämpning mot organiserad brottslighet.[36] Regeringen har meddelat att den kommer att presentera förslag om förkortade häktningstider. Förslaget ska syfte till att tiden i häkte ska vara så kort som möjligt, och att användningen av restriktioner ska minska för unga.[37]

I augusti 2019 presenterade inrikesminister Mikael Damberg och socialminister Lena Hallengren regeringens en ny strategi för regeringens narkotikapolitik. Bland annat gav regeringen Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet i uppdrag att skärpa sitt arbete mot narkotikamissbruk, samt att kartlägga narkotikamarknaden för att öka möjligheterna för brottsförebyggande åtgärder. Dessutom tillsatte regeringen en utredning av postlagen för att se om postanställda på eget initiativ kan kontakta polis eller tull om de misstänker brott.[38]

I samband med den uppmärksammade upptrappning av gängkriminalitet bjöd regeringen in samtliga riksdagspartier, utom Sverigedemokraterna, till blocköverskridande samtal för rättspolitiska reformer.[39]

Migrationspolitik[redigera | redigera wikitext]

Som en del av Januariavtalet lämnade också regeringen en proposition för generösare regler för familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande, vilket innebär att denna grupp får samma rätt till familjeåterföreningar som flyktingar. Förslaget innebar också att den tillfälliga skärpta flyktinglagen som infördes förra mandatperioden förlängs i två år.[40] Propositionen röstades igenom av en majoritet i riksdagen i juni 2019.[41] Regeringen har också föreslagit nya uppehållstillstånd för forskare och studenter. Syftet är att locka fler högkvalificerade personer utanför EU. Enligt det nya förslaget ska dessa få stanna upp till ett år för att leta jobb i Sverige efter avslutad forskning eller studier.[42] I led med januariavtalet tillsatte regeringen i juni 2019 en parlamentarisk kommitté för blocköverskridande förhandlingar. Samtliga riksdagspartier ingår i kommittén och syftet är att förhandla fram en ny, gemensam migrationspolitik.[43]

Social- och välfärdspolitik[redigera | redigera wikitext]

Regeringen har under 2019 meddelat att en ny sajt lanseras i december där medborgare ska kunna jämföra tandvårdspriser mellan mottagningar i Sverige.[44] I vårbudgeten för 2019 öronmärkte regeringen 475 miljoner kronor för fler lärarassistenter i skolan och 150 miljoner kronor i tillskott till LSS.[45] I april meddelade regeringen tillsammans med pensionsgruppen att de vill höja grundnivån i garantipensionen med 200 kronor och höja bostadstillägget. Dessutom föreslog pensionsgruppen höjd pensionsålder från 61 år till 62, i samband med det höjs också ålderstaket i arbetsrätten.[46] I juni samma år presenterade regeringen en satsning på 9,4 miljarder på svensk sjukvård. Satsningen ska syfta till att korta vårdköer, bidra till personalsatsningar och en allmänt ökad kvalitet i den reguljära sjukvården.[47] Samma månad meddelade regeringen att de fattar beslut om att hemkörning från Systembolaget ska bli en permanent tjänst.[48] Den 5 juli meddelade regeringen att den tillsätter en välfärdskommision för att säkerställa den framtida finansieringen av den svenska välfärden.[49] Som en del av Januariavtalet har regeringen beslutat att fördubbla RUT-avdraget från 25 000 kronor till 50 000 kronor.[50] Regeringen har också öppnat för att förbjuda kommersiell spelreklam för att förbättra folkhälsan och motverka spelmissbruk.[51] I augusti 2019 tillsatte regeringen en snabbutredning i syfte att införa ett digitalt, rikstäckande vaccinationsregister för alla medborgare i Sverige. Tanken med det tilltänkta obligatoriska registret är enligt regeringen att minska risken för över- och undervaccinering.[52]

Bostadspolitik[redigera | redigera wikitext]

Det särskilda statliga investeringsstödet för nya hyresrätter återinfördes i en reformerad form i och med Januariavtalet.[53] I mars 2019 meddelade minister Per Bolund att regeringen slopar bygglovskravet för altanbyggen den 1 juli samma år.[54] I juli samma år beslutade regeringen att utvidga maxytan för Attefallshus med fem kvadratmeter.[55] Regeringen har också tillsatt en utredning 2019 som ska att utreda konkurrensförhållanden på bostadsmarknaden i syfte att underlätta för fler billiga bostäder.[56]

Glesbygdspolitik[redigera | redigera wikitext]

Regeringen beslutade 2019 att låta Jordbruksverket betala ut drygt en miljard i stöd riktade till svenska bönder som drabbades av den torra och varma sommaren 2018.[57] Regeringens Reseavdragskommité har föreslagit att reseavdraget ska avskaffas i sin nuvarande form. Det ersätts av en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor.[58] Regeringen presenterade under 2019 ett förslag om att tvinga svenska banker som har en inlåning på över 70 miljarder kronor att hantera kontanter.[59] Förslaget syftar bland annat till att säkerställa kontanttillgången på glesbygden.[60] En statlig utredare har föreslagit år 2019 att ungefär 80 statliga jobb flyttas till Härnösand.[61] I budgetpropositionen för år 2020 ingick ett speciellt landsbygdspaket på 2,2 miljarder. Paketet innebär ett höjt grundavdrag för kommuninvånare i stödområde A och B, dvs. boende i norra och västra delarna av Sverige.[62] Paketet innefattar även en satsning på 200 miljoner på väg- och järnvägsunderhåll samt 150 miljoner kronor för bredbandsutbyggnad.[63] Budgetproposition var framförhandlad med Centerpartiet och Liberalerna.

I sitt sommartal i Björneborg 2019 meddelade statsminister Löfven att regeringen avsåg att utöka andelen pengar som omfördelas i det kommunala skatteutjämningssystemet från 9,7 miljarder till 11,5 kronor.[64] Förslaget innebär att mer pengar omfördelas från resursstarka kommuner till kommuner med mindre resurser. Syftet med förslaget var enligt Löfven att säkerställa att glesbygdskommunernas ekonomi i takt med den åldrande lokala befolkningen.[65] Reformen började gälla den 1 januari 2020.

Utbildningspolitik[redigera | redigera wikitext]

I regeringens vårändringsbudget våren 2019 anslogs mer pengar för att anställa fler lärarassistenter i Sveriges skolor.[66] Från och med den 1 juli 2019 benämns förskolechefer i Sverige med titeln rektor. Dessutom fick förskolechefer tillgång till samma fortbildningsmöjligheter som rektorer i den reguljära skolan.[67] I juli 2019 tillsatte regeringen en utredning i syfte att införa tydligare etiska regler och skärpta straff vid forskning på människor. Förslaget föreslås gälla från och med den 1 januari 2020.[68] I augusti 2019 meddelade utbildningsminister Anna Ekström att regeringen kommit överens tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet om att göra om betygskriterierna för grundskolan och gymnasiet. Enligt Ekström upplever många elever och lärare att de tidigare formuleringarna i kriterierna var för krångliga och svårbegripliga. Tanken är att de nya kriterierna ska träda i kraft hösten 2020.[69] 2019 mottog regeringen också ett utredningsförslag om skärpt arbete mot fusk bland högskoleprovsdeltagare. Bland annat föreslog utredning kroppsvisitation innan proven samt kontroll av radiovågor i syfte att minska risken för fusk.[70]

Misstroendevotumet mot statsrådet Annika Strandhäll[redigera | redigera wikitext]

Den 16 maj 2019 meddelade Moderaterna att de väckte misstroende mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.[71] Anledning var att Moderaterna ansåg att Strandhäll misskött sitt roll som chef över Försäkringskassan i och med att hon och regeringen avsatte generaldirektör Ann-Marie Begler våren 2018.[72] Dessutom hävdade Moderaterna att Strandhäll ljugit under KU-förhören som hållits i kölvattnet av regeringens hanterande av direktör Begler.[73] Talman Andreas Norlén meddelade samma dag att misstroende skulle äga rum den 28 maj.[74] Statsminister Löfven avvisade misstroendevotumet som "desperat" och "oseriöst". Dessutom ifrågasatte statsministern varför Moderaterna inte inväntade KU:s granskning av Strandhäll som planerades att presenteras först i juni.[75] Regeringspartierna samt Vänsterpartiet avsåg att rösta nej till misstroendevotumet.[76]

Kort efter Moderaternas besked om misstroende anslöt sig Kristdemokraterna[77] och Sverigedemokraterna[78] för ett bifall för misstroendevotumet. Dagen efter anslöt sig även Liberalerna.[79] Eftersom dessa fyra partier samlade 174 mandat i riksdagen innebar det att Centerpartiet hade möjlighet att fälla misstroendet.[80] Dagarna efter beskedet om misstroende meddelade partiet att de ville vänta med att lämna besked om hur de skulle rösta.[81] Den 27 maj, dagen innan misstroendeomröstningen, meddelade Centerpartiet att de skulle lägga ner rösterna och därmed rädda kvar Strandhäll.[82] Partiet ansåg inte att det fanns tillräckligt starka skäl för ett misstroendevotum, och menade att de inte ville använda verktyget godtyckligt.[83] Beslutet mötte hård kritik från Moderaterna och Kristdemokraterna.[84] Misstroendevotumet mot Strandhäll slutade med 172 röster i riksdagen för bifall för misstroendet och 113 röster mot ett bifall. Strandhäll fick därmed fortsatt förtroende av riksdagen att fortsätta sitt arbete som statsråd.[85]

Infrastrukturpolitik[redigera | redigera wikitext]

I augusti 2019 tillsatte regeringen en utredning i syfte att införa ett gemensamt biljettsystem för all kollektivtrafik i Sverige.[86] Infrastrukturminister har öppnat för att stänga Bromma flygplats i förtid och att bygga ytterligare en landningsbana på Arlanda.[87]

Kultur- och demokratipolitik[redigera | redigera wikitext]

2019 beslutade regering om sänkt digitalmoms från 25% till 6%. Förslaget innebär att digitala tidningar, magasin och böcker kommer lyda under samma momssats som de tryckta tidningarna och böckerna har gjort.[88] Samma år la regeringen även fram en proposition med övergripande villkor för public services arbete under sändningsperioden 2020–2025.[89] Förslaget innebär bland annat att SVT och SR som uttalat krav i sin lokala nyhetsbevakning ska ta större hänsyn till de kommersiella mediernas förutsättningar.[90] Propositionen mötte kritik av företrädare från bland annat SVT.[91] Fri entré till statliga museer återinfördes våren 2019.[92] En av regeringen tillsatt utredning har föreslagit att demokrativillkoren ska skärpas för föreningar som vill ta del av statliga bidrag. Bland annat ska föreningar eller deras företrädare inte kunna utöva våld eller kränkningar inom ramen för organisationens verksamhet om de vill ha statliga bidrag.[93]

Försvarspolitik[redigera | redigera wikitext]

Den 10 juni 2019 meddelade de borgerliga partierna Moderaterna, Kristdemokraterna och regeringens samarbetspartier Centerpartiet och Liberalerna att de lämnar den blocköverskridande försvarsberedningen. Beredningen hade tillsatts av regeringen Löfven I i syfte att nå blocköverskridande politisk enighet i försvarsfrågan. Samtliga riksdagspartier ingick i beredningen.[94] Orsaken till sprickan var att de borgerliga partierna och regeringen inte kunde uppnå en enighet kring finansiering av beredningens förslagssumma.[95] Beredningen föreslog en satsning på minst 84 miljarder kronor, eller 1,5% av BNP, på försvaret till år 2025. Regeringspartierna ville inte binda sig till en finansiering av det beloppet med hänvisning till den finanspolitiska utvecklingen. Regeringen menade att de skattesänkningar som Moderaterna och Kristdemokraterna genomdrev i sin budget för 2019 i kombination med försvarsberedningens finansiering skulle innebära ett krympt framtida reformutrymme för andra samhällsområden.[96] Försvarsminister Peter Hultqvist uttalade att regeringen avsåg att uppdra åt Försvarsmakten och FMV att redovisa en ekonomisk konsekvensanalys med anledning av Försvarsberedningens förslag "innan slutlig ställning tas till den ekonomiska ramen för totalförsvarets utveckling efter [år] 2021".[97] De borgerliga partierna kritiserade regeringens beslut att inte binda sig vid kostnaderna, och menade att regeringen givit otydliga besked i frågan.[98] Regeringen har sedermera öppnat för höjda anslag till försvaret i linje med försvarsberedningens förslag.[99] Regeringen kom i september 2019 överens med Centerpartiet och Liberalerna om en finansiering i linje med Försvarsberedningens förslag, där en ökad beskattning av finanssektorn med 5 miljarder finansierade en första satsning på försvaret.[100]

Vallöften[redigera | redigera wikitext]

Följande lista ger exempel på vallöften från de båda partierna.[101][102][103]

Parti Löfte Resultat
(s) 14 000 fler vårdanstälda till 2022
(s) 250 miljoner extra till ambulanssjukvården 2019
(s) 500 miljoner extra till ambulanssjukvården från 2020
(s) 3 miljarder för att minska vårdköerna
(s) 100 000 utbildningsplatser inom kunskapslyftet
(s) 20 miljarder till 10 000-tals nyanställningar inom välfärden
(s) Under kommande decennier investera 700 miljarder i infrastruktur
(s) 95% av alla hushåll ska senast 2020 ha bredband om minst 100 Mbit/s
(s) Alla ska ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast 2023
(s) Skapa statliga servicekontor i hela landet
(s) 100 % förnyelsebar elproduktion 2040
(s) Motverka onödig plastanvändning
(s) Införa en extra vecka betald ledighet för varje förälder till barn mellan 4-16 år
(s) Avskaffa allmän visstidsanställning
(s) Höja pensionen för de med låg lön med upp till 5000 kr per år
(s) Avskaffa pensionärsskatten senast 2020
(s) Stopp för nya vinstdrivande skolor
(s) Fri entré till regionala museer i hela landet
(S) 10 000 fler poliser till 2024
(MP) Binda ihop Sverige med tåg som går i tid
(MP) Införa en skatt på importerat kött där antibiotika har överanvänts i djurhållningen
(MP) Stoppa spridningen av plast, gifter och skadliga ämnen samt skydda fler marina områden
(MP) Reformer som sänker normalarbetstiden
(MP) En köfri barn- och ungdomspsykiatri
(MP) Permanenta uppehållstillstånd samt familjeåterförening
(MP) Sverige ska skriva under ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stefan Löfven har inte förordnat någon ställföreträdare för statsministern enligt 7 kap. 8 § Regeringsformen, varför det statsråd med flest tjänstgöringsår ersätter honom vid frånvaro. Detta statsråd är Morgan Johansson. Isabella Lövins titel vice statsminister är endast ceremoniell.
  2. ^ Regeringsförklaringen den 21 januari 2019, Regeringskansliet, 21 januari 2019, https://www.regeringen.se/tal/20192/01/regeringsforklaringen-den-21-januari-2019/, läst 21 januari 2019 
  3. ^ ”Riksdagen röstar igenom M:s och KD:s budget”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/jPyl59/riksdagen-rostar-igenom-ms-och-kds-budget. Läst 15 december 2018. 
  4. ^ ”Två miljarder kronor mindre till miljön”. Sveriges Natur. 12 december 2018. http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/tva-miljarder-kronor-mindre-till-miljon/. Läst 18 januari 2019. 
  5. ^ riksdagen.se, Stefan Löfven (S) har valts till ny statsminister, 18 januari 2019.
  6. ^ riksdagen.se, Regeringsförklaringen den 21 januari 2019
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x] Sveriges nya regering, Regeringskansliet, 21 januari 2019, https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/sveriges-nya-regering/, läst 22 januari 2019 
  8. ^ kungahuset.se, Skifteskonselj på Kungliga slottet, 21 januari 2019
  9. ^ [a b] ”Infrastrukturdepartementet på plats”. Regeringskansliet. 1 april 2019. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/infrastrukturdepartementet-pa-plats/. Läst 5 september 2019. 
  10. ^ regeringen.se
  11. ^ regeringen.se
  12. ^ regeringen.se
  13. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (13 februari 2019). ”Utrikesdeklarationen 2019”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/tal/20192/02/utrikesdeklarationen-2019/. Läst 24 juni 2019. 
  14. ^ ”Margot Wallström: Kärnvapenhotet i världen oroar”. DN.SE. 12 februari 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/margot-wallstrom-karnvapenhotet-i-varlden-oroar/. Läst 24 juni 2019. 
  15. ^ Radio, Sveriges. ”Sverige velar – Det här är konventionen mot kärnvapen - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6862341. Läst 24 juni 2019. 
  16. ^ ”Frågan som splittrat regeringen – Sverige ställer sig inte bakom kärnvapenförbud”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/g7rXWA. Läst 28 juli 2019. 
  17. ^ ”Sverige skriver inte på kärnvapenförbud”. DN.SE. 12 juli 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/uppgifter-till-dn-sverige-skriver-inte-pa-karnvapenforbud/. Läst 28 juli 2019. 
  18. ^ [a b c] Maja Lagercrantz, Erik Ridderstolpe. "Kritik mot omfördelning av biståndspengar", sverigesradio.se, 14 april 2019. Åtkomst den 14 april 2019.
  19. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (13 juni 2019). ”Anvisningar till ny strategi för internationellt utvecklingssamarbete med Palestina”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/06/anvisningar-till-ny-strategi-for-internationellt-utvecklingssamarbete-med-palestina/. Läst 24 juni 2019. 
  20. ^ ”Reformer för fyra miljarder i vårbudgeten”. DN.SE. 9 april 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/reformer-for-fyra-miljarder-i-varbudgeten/. Läst 24 juni 2019. 
  21. ^ ”Regeringen inför chockskatt på plastpåsar”. Dagens industri. 20 juni 2019. https://www.di.se/live/regeringen-infor-chockskatt-pa-plastpasar/. Läst 24 juni 2019. 
  22. ^ ”Chockhöjningen: Så mycket dyrare blir plastpåsar - Nyheterna - tv4.se”. www.tv4.se. https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/chockh%C3%B6jningen-s%C3%A5-mycket-dyrare-blir-plastp%C3%A5sar-11988952. Läst 24 juni 2019. 
  23. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (22 mars 2018). ”Det måste bli enklare att återvinna”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/debattartiklar/2018/03/det-maste-bli-enklare-att-atervinna/. Läst 24 juni 2019. 
  24. ^ Zachrisson, Johan (31 maj 2019). ”Regeringen nya tuffa budskap: ”Svenskarna måste flyga mindre””. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-nya-tuffa-budskap-svenskarna-maste-flyga-mindre-1. Läst 24 juni 2019. 
  25. ^ ”Regeringen vill ha kemikalieskatt på kläder”. tt.omni.se. 18 april 2019. http://tt.omni.se/regeringen-vill-ha-kemikalieskatt-pa-klader/a/LA36B9. Läst 4 augusti 2019. 
  26. ^ Eriksson, Hedvig (10 juni 2019). ”Så ska utbyggnaden av elnäten snabbas på”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-ska-utbyggnaden-av-elnaten-snabbas-pa. Läst 28 juli 2019. 
  27. ^ ”Regeringen avfärdar EU-kritik av nätreglering”. www.montelnews.com. http://www.montelnews.com/se/story/regeringen-avfärdar-eu-kritik-av-nätreglering/1029444. Läst 28 juli 2019. 
  28. ^ ”Ygeman: Inte aktuellt att ompröva stängningen av Ringhals”. DN.SE. 15 maj 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/ygeman-inte-aktuellt-att-omprova-stangningen-av-ringhals/. Läst 4 augusti 2019. 
  29. ^ ”Kärnkraften på väg att bli politisk stridsfråga igen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/karnkraften-het-stridsfraga-igen/. Läst 4 augusti 2019. 
  30. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (14 februari 2017). ”Skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/02/skarpta-straff-for-vissa-allvarliga-valdsbrott/. Läst 24 juni 2019. 
  31. ^ ”Regeringen föreslår skärpta straff för brott mot blåljuspersonal”. DN.SE. 5 april 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/just-nu-statsministern-haller-presskonferens-pa-polishogskolan/. Läst 24 juni 2019. 
  32. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (3 juni 2019). ”Regeringen föreslår skärpta straff vid grova brott mot välfärdssystemen m.m.”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/05/regeringen-foreslar-skarpta-straff-vid-grova-brott-mot-valfardssystemen-m.m/. Läst 24 juni 2019. 
  33. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (4 april 2019). ”Regeringen föreslår åtgärder mot handel med hyreskontrakt”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/regeringen-foreslar-atgarder-mot-handel-med-hyreskontrakt/. Läst 24 juni 2019. 
  34. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (11 juni 2019). ”Straffet för mord”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2019/06/prop.-201819138/. Läst 24 juni 2019. 
  35. ^ TT (17 juli 2019). ”Ny utredning tillsätts om hedersbrott”. https://www.svt.se/nyheter/ny-utredning-tillsatts-om-hedersbrott. Läst 28 juli 2019. 
  36. ^ ”Misstänkta tiger sig fria – nu storsatsas mot tystnadskulturen bland kriminella”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-10-31/tystnadskultur-hjalper-misstankta-brottslingar-nu-agerar. Läst 4 augusti 2019. 
  37. ^ Radio, Sveriges. ”Regeringen presenterar förslag om förkortad häktningstid - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7268308. Läst 4 augusti 2019. 
  38. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (14 augusti 2019). ”Nya åtgärder för att skärpa arbetet mot narkotika”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/08/nya-atgarder-for-att-skarpa-arbetet-mot-narkotika/. Läst 19 augusti 2019. 
  39. ^ ”Damberg: Gängen ska klämmas åt”. tt.omni.se. 5 september 2019. http://tt.omni.se/damberg-gangen-ska-klammas-at/a/0nk2AA. Läst 7 september 2019. 
  40. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (9 maj 2019). ”Regeringen föreslår att den tillfälliga lagen förlängs i två år”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/05/regeringen-foreslar-att-den-tillfalliga-lagen-forlangs-i-tva-ar/. Läst 19 augusti 2019. 
  41. ^ Zachrisson, Lotta (18 juni 2019). ”Lättare för familjer att återförenas efter ja i riksdagen”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lattare-for-familjer-att-aterforenas-efter-ja-i-riksdagen. Läst 19 augusti 2019. 
  42. ^ ”Regeringen vill ändra regler för uppehållstillstånd för forskare”. DN.SE. 14 juli 2019. https://www.dn.se/ekonomi/regeringen-vill-andra-regler-for-uppehallstillstand-for-forskare/. Läst 4 augusti 2019. 
  43. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (14 juni 2019). ”Parlamentarisk kommitté ska utreda migrationspolitiken”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/06/parlamentarisk-kommitte-ska-utreda-migrationspolitiken/. Läst 7 september 2019. 
  44. ^ Stefansson, Klara; Grill, Marja (31 maj 2019). ”Ny sajt ska jämföra tandvårdspriser – projektet försenat ett halvår”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-sajt-ska-jamfora-tandvardspriser-projektet-forsenat-ett-halvar. Läst 24 juni 2019. 
  45. ^ Lindqvist, Jesper (10 april 2019). ”Regeringens vårbudget presenterad – 4,5 miljarder i reformer”. Nyheter. https://www.metro.se/nyheter/regeringens-varbudget-presenterad-45-miljarder-i-reformer-vH8e6DchG. Läst 24 juni 2019. 
  46. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (28 maj 2019). ”Hållbara pensioner: Förbättrat grundskydd för pensionärer och ett successivt längre arbetsliv”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2019/05/hallbara-pensioner-forbattrat-grundskydd-for-pensionarer-och-ett-successivt-langre-arbetsliv/. Läst 24 juni 2019. 
  47. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (19 juni 2019). ”9,4 miljarder för kortare köer och mer tillgänglig vård”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/06/94-miljarder-for-kortare-koer-och-mer-tillganglig-vard/. Läst 24 juni 2019. 
  48. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (17 juni 2019). ”Hemleveranser från Systembolaget blir permanent tjänst”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/06/hemleveranser-fran-systembolaget-blir-permanent-tjanst/. Läst 24 juni 2019. 
  49. ^ ”Regeringen tillsätter välfärdskommission”. DN.SE. 5 juli 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/regeringen-tillsatter-valfardskommission/. Läst 28 juli 2019. 
  50. ^ ”Vinsten för många hushåll kom i höstbudgeten”. tt.omni.se. 10 april 2019. http://tt.omni.se/vinsten-for-manga-hushall-kom-i-hostbudgeten/a/70prbw. Läst 4 augusti 2019. 
  51. ^ ”Regeringen vill införa totalförbud mot reklam för nätkasinon”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/pL1xmR. Läst 4 augusti 2019. 
  52. ^ TT (18 augusti 2019). ”Regeringen vill införa digitalt vaccinationsregister”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-vill-infora-digitalt-vaccinationsregister. Läst 19 augusti 2019. 
  53. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (11 juli 2019). ”Effektivare investeringsstöd för hyresbostäder”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/effektivare-investeringsstod-for-hyresbostader/. Läst 28 juli 2019. 
  54. ^ ”Regeringens sommargåva – fritt fram för altanbygge”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Mg4EGo. Läst 28 juli 2019. 
  55. ^ Jansson, Ida (25 juli 2019). ”Förslag från regeringen: Tillåtet att bygga större attefallshus”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/snart-mojligt-att-bygga-storre-attefallshus. Läst 28 juli 2019. 
  56. ^ ”Bättre konkurrens ska ge billigare bostäder”. tt.omni.se. 13 juni 2019. http://tt.omni.se/battre-konkurrens-ska-ge-billigare-bostader/a/Opl4zb. Läst 4 augusti 2019. 
  57. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (11 april 2019). ”Jordbruksverket betalar ut över en miljard i stöd efter torkan sommaren 2018”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/jordbruksverket-betalar-ut-over-en-miljard-i-stod-efter-torkan-sommaren-2018/. Läst 4 augusti 2019. 
  58. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (26 juni 2019). ”Skattelättnad för arbetsresor”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/06/sou-201936/. Läst 4 augusti 2019. 
  59. ^ Radio, Sveriges. ”Förslag om kontanter på banker välkomnas - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7262405. Läst 4 augusti 2019. 
  60. ^ A. Israelsson, Marit (14 juli 2019). ”Regeringen vill säkerställa kontantservicen i glesbygd”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/regeringen-vill-sakerstalla-kontantservicen-i-glesbygd. Läst 4 augusti 2019. 
  61. ^ ”80 statliga jobb kan flyttas till Härnösand”. tt.omni.se. 17 juni 2019. http://tt.omni.se/80-statliga-jobb-kan-flyttas-till-harnosand/a/jdrPPq. Läst 4 augusti 2019. 
  62. ^ Benigh, Love (4 september 2019). ”Nya beskedet: Så mycket sänks skatten i glesbygden”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nya-beskedet-sa-mycket-sanks-skatten-i-glesbygden. Läst 7 september 2019. 
  63. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (4 september 2019). ”Stor satsning på landsbygdspolitik i budget 2020”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/stor-satsning-pa-landsbygdspolitik-i-budget-2020/. Läst 7 september 2019. 
  64. ^ ”Stefan Löfven lovar mer pengar till glesbygden”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/naO9Bm. Läst 7 september 2019. 
  65. ^ ”Regeringen vill ge mer pengar till glesbygden – vill förändra utjämningssystemet”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/lofven-haller-presstraff-nyhet-ska-presenteras/. Läst 7 september 2019. 
  66. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (5 april 2019). ”475 miljoner till satsning för fler lärarassistenter”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/475-miljoner-till-satsning-for-fler-lararassistenter/. Läst 19 augusti 2019. 
  67. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (11 juli 2019). ”Rektorer i förskolan får bättre tillgång till fortbildning”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/rektorer-i-forskolan-far-battre-tillgang-till-fortbildning/. Läst 19 augusti 2019. 
  68. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 juli 2019). ”Tydligare etiska regler och skärpta straff vid forskning på människor”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/tydligare-etiska-regler-och-skarpta-straff-vid-forskning-pa-manniskor/. Läst 19 augusti 2019. 
  69. ^ Atallah, Carol (15 augusti 2019). ”Utbildningsministern: Betygskriterierna ska göras om”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/utbildningsministern-betygskriterierna-ska-goras-om. Läst 19 augusti 2019. 
  70. ^ ”Utredningsförslag: Kroppsvisitation och kontroll av radiovågor vid högskoleprovet”. DN.SE. 1 juli 2019. https://www.dn.se/ekonomi/regeringens-utredare-giltigt-att-genomfora-kroppsvisitationer-vid-hogskoleprov/. Läst 19 augusti 2019. 
  71. ^ Skagerström Lindau, Amanda; Klintevall, Mikael (16 maj 2019). ”M väcker misstroende mot Annika Strandhäll”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/m-lamnar-in-misstroendeforklaring-mot-annika-strandhall. Läst 24 juni 2019. 
  72. ^ TT, Nyhetsbyrån (28 maj 2019). ”Strandhäll sitter kvar: ”Kristersson sjunker””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/strandhalls-ode-avgors. Läst 24 juni 2019. 
  73. ^ ”M och KD hotar rikta misstroende mot Annika Strandhäll”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/m-och-kd-hotar-rikta-misstroende-mot-annika-strandhall-/. Läst 24 juni 2019. 
  74. ^ ”Moderaterna riktar misstroendeförklaring mot Strandhäll (S)”. DN.SE. 16 maj 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/moderaterna-riktar-misstroendeforklaring-mot-strandhall-s/. Läst 24 juni 2019. 
  75. ^ Klintevall, Mikael (16 maj 2019). ”Stefan Löfven om misstroendeförklaringen mot Annika Strandhäll: Desperat och oseriöst”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-om-misstroendeforklaringen-mot-annika-strandhall-desperat-och-oseriost. Läst 24 juni 2019. 
  76. ^ ”M utmanar Löfven – misstroende mot minister”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/xP5wkQ. Läst 24 juni 2019. 
  77. ^ ”M riktar misstroendeförklaring mot Strandhäll – får stöd av KD”. Dagens industri. 16 maj 2019. https://www.di.se/nyheter/m-riktar-misstroendeforklaring-mot-strandhall-far-stod-av-kd/. Läst 24 juni 2019. 
  78. ^ ”SD redo stödja misstroendeförklaring mot Strandhäll”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/sd-ar-redo-att-stodja-ett-misstroende-mot-strandhall/. Läst 24 juni 2019. 
  79. ^ ”Liberalerna stödjer misstroendeförklaring mot Annika Strandhäll”. Liberalerna. 17 maj 2019. https://www.liberalerna.se/nyheter/liberalerna-stodjer-misstroendeforklaring-mot-annika-strandhall/. Läst 24 juni 2019. 
  80. ^ ”Löfven om hotet mot Strandhäll: Oseriöst”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/6jWEQ8. Läst 24 juni 2019. 
  81. ^ TT, Nyhetsbyrån (17 maj 2019). ”Lööf dröjer med besked om Strandhäll”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/l-rostar-for-misstroende-mot-strandhall. Läst 24 juni 2019. 
  82. ^ ”Centerpartiet räddar Strandhäll”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/70B2m8. Läst 24 juni 2019. 
  83. ^ Makar, Maria; Skagerström Lindau, Amanda (27 maj 2019). ”Bekräftat: C räddar Strandhäll (S)”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/uppgifter-till-svd-c-raddar-strandhall-s. Läst 24 juni 2019. 
  84. ^ Sköld, Henrik (28 maj 2019). ”C räddar Strandhäll – kritiseras hårt av M och KD på sociala medier: ”Lydparti till S””. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/c-raddar-strandhall-kritiseras-hart-av-m-och-kd-pa-sociala-medier-lydparti-till-s. Läst 24 juni 2019. 
  85. ^ Affärsvärlden, Direkt. ”Riksdagen röstar emot misstroendeförklaring mot Annika Strandhäll”. Affärsvärlden. https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/riksdagen-rostar-emot-misstroendeforklaring-mot-annika-strandhall-6960204. Läst 28 juli 2019. 
  86. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (9 augusti 2019). ”Ett biljettsystem för all kollektivtrafik i Sverige”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/08/ett-biljettsystem-for-all-kollektivtrafik-i-sverige/. Läst 19 augusti 2019. 
  87. ^ ”Bromma flygplats kan förtidspensioneras”. Veckans affärer. http://www.va.se/nyheter/2019/10/22/regeringen-bromma-flygplats-kan-laggas-ned-i-fortid/. Läst 26 oktober 2019. 
  88. ^ ”Digitalmomsen sänks i Sverige”. DN.SE. 21 februari 2019. https://www.dn.se/kultur-noje/digitalmomsen-sanks-i-sverige/. Läst 24 juni 2019. 
  89. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (10 juni 2019). ”Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020–2025”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2019/06/prop.-201819136/. Läst 24 juni 2019. 
  90. ^ ””Public service ska värna de kommersiella medierna””. DN.SE. 10 juni 2019. https://www.dn.se/debatt/public-service-ska-varna-de-kommersiella-medierna/. Läst 24 juni 2019. 
  91. ^ ”Public service-förslaget: ”Oförenliga intressen står emot varandra””. SVT Nyheter. 10 juni 2019. https://www.svt.se/kultur/public-service-forslaget-oforenliga-intressen-star-emot-varandra. Läst 24 juni 2019. 
  92. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (10 april 2019). ”Fri entré på museer blir kvar”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/fri-entre-pa-museer-blir-kvar/. Läst 4 augusti 2019. 
  93. ^ ”Regeringen”. Omni. https://omni.se/t/regeringen/5e410220108e654693e6d611057947c0bedaaf2c. Läst 4 augusti 2019. 
  94. ^ Wikén, Erik; Olsson, Jonas (10 maj 2019). ”Försvarsberedningen spricker”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/uppgifter-forsvarsberedningen-spricker. Läst 24 juni 2019. 
  95. ^ ”Slutrapport om försvarets framtid undertecknad – av alla utom de borgerliga partierna”. DN.SE. 13 maj 2019. https://www.dn.se/nyheter/slutrapport-om-forsvarets-framtid-undertecknad-av-alla-utom-de-borgerliga-partierna/. Läst 24 juni 2019. 
  96. ^ ”Löfven: Det är inte bara försvaret som vill ha pengar”. DN.SE. 15 maj 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/lofven-det-ar-inte-bara-forsvaret-som-vill-ha-pengar/. Läst 24 juni 2019. 
  97. ^ Wikén, Erik (10 maj 2019). ”Peter Hultqvist: ”Regeringen vill skapa långsiktig stabilitet””. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/peter-hultqvist-nasta-forsvarsbeslut-maste-vila-pa-ett-solitt-underlag. Läst 24 juni 2019. 
  98. ^ Radio, Sveriges. ”Försvarsberedningen spricker - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7217489. Läst 24 juni 2019. 
  99. ^ ”Regeringen öppnar för höjda försvarsanslag”. DN.SE. 8 juli 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-oppnar-for-hojda-forsvarsanslag/. Läst 4 augusti 2019. 
  100. ^ ”Regeringen: Försvarstillskottet ska finansieras med bankskatt”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/50wgom. Läst 9 oktober 2019. 
  101. ^ expressen.se
  102. ^ socialdemokraterna.se
  103. ^ mp.se

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Regeringen Löfven I
Sveriges regering
2019–
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten