Renée Björling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Renée Björling
Vykort med Renée Björling från 1920-talet.
Vykort med Renée Björling från 1920-talet.
Född Renée Louise Björling
10 juli 1898
Lovö, Sverige
Död 4 mars 1975 (76 år)
Täby, Sverige
Aktiva år 1912–1968
Make Gunnar Ursell
(1925-1932)
IMDb SFDb
Renée Björling på ett foto i tidskriften Filmen 1919.

Renée Louise Björling, född 10 juli 1898Lovö, död 4 mars 1975 i Täby, var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Björling debuterade på scen 1909 på Intiman i Stockholm. Hon gick Dramatens elevskola 1915-1917. Sedan var hon engagerad i Göteborg, först vid Nya Teatern och därefter vid Lorensbergsteatern 1916-1919, hon återvände till Dramaten 1927. Hon medverkade i drygt 40 filmer, däribland Dunungen, Carolina Rediviva och Nortullsligan.

Renée Björling var dotter till skådespelaren Manda Björling och kontorschefen Carl Olof Björling samt halvsyster till operasångaren Sigurd Björling och halvsyster till teaterchefen Johan Falck. Hon var 1925-1932 gift med kapten Gunnar Ursell med vilken hon fick dottern Monica (1926- ). Hon var faster till skådespelaren Olle Björling och mormors mor till operasångerskan Malena Ernman. Björling är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[1]

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1915 En proverska Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
1922 Ethel Warren Damernas egen
Leo Dietrichstein
Svenska teatern, Stockholm[2]
1923 En herre i frack
André Picard
Nils Johannisson Svenska teatern, Stockholm[3]
1924 Det levande liket
Leo Tolstoj
Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[4]
Charites porträtt
Einar Christiansen
Pauline Brunius Svenska teatern, Stockholm[5]
1925 Alarmklockan
Maurice Hennequin och Romain Coolus
Gunnar Klintberg Vasateatern[6]
Brutna vingar
Pierre Wolff
Gunnar Klintberg Vasateatern[7]
1926 Sybil Tenderden Vad varje kvinna vet
J. M. Barrie
Pauline Brunius Oscarsteatern[8]
Fru Lotta Enterfelt Svenska Sprätthöken
Carl Gyllenborg
Rune Carlsten Oscarsteatern[9][10]
Rote Sanningens pärla
Zacharias Topelius
Rune Carlsten Oscarsteatern[11]
Bruden Lycko-Pers resa
August Strindberg
Rune Carlsten Oscarsteatern[12]
1927 Mary Hennes sista bedrift
Frederick Lonsdale
Pauline Brunius Oscarsteatern[13]
Pecks äventyr
Kaja Widegren
Rune Carlsten Oscarsteatern[14]
Birgit Römer Geografi och kärlek
Bjørnstjerne Bjørnson
John W. Brunius Oscarsteatern[15][16]
Bianca Så tuktas en argbigga
William Shakespeare
Gösta Ekman
Johannes Poulsen
Oscarsteatern[17]
Angelique Den inbillade sjuke
Molière
Olof Molander Dramaten
1928 Fru Sarkany Försvarsadvokaten
Ferenc Molnar
Karl Hedberg Dramaten
1929 Helène de Trévillac Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
1930 Suzy Courtois Topaze
Marcel Pagnol
Gustaf Linden Dramaten
Maria Credaro Ungkarlspappan
Edward Childs Carpenter
Olof Molander Dramaten
1931 Margery Fadershjärtat
W. Somerset Maugham
Alf Sjöberg Dramaten
Miss Tox Pickwick-klubben
František Langer efter Charles Dickens
Olof Molander Dramaten
1932 Christiane Fröken
Jacques Deval
Olof Molander Dramaten
En mager ängel
Första kvinnan
Guds gröna ängar
Marc Connelly
Olof Molander Dramaten
1933 Zeba Guds gröna ängar
Marc Connelly
Olof Molander Dramaten
Kristina Mäster Olof
August Strindberg
Olof Molander Dramaten
1934 Julia Rivalerna
Richard Brinsley Sheridan
Alf Sjöberg Dramaten
Hélène Den italienska halmhatten
Eugene Labiche
Olof Molander Dramaten
1935 Märta Åvik Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
Lily Miller Ljuva ungdomstid
Eugene O'Neill
Rune Carlsten Dramaten
Grevinnan de Jargean Den gröna fracken
Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1937 Asta Klement Skönhet
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
Faster Misse Eva gör sin barnplikt
Kjeld Abell
Rune Carlsten Dramaten
Aslaug Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg
Alf Sjöberg Dramaten
Ethel
Dorothy
En sån dag!
Dodie Smith
Rune Carlsten Dramaten
1938 Nancy Blake Kvinnorna
Clare Boothe Luce
Rune Carlsten Dramaten[18]
1939 Hélène Bridgekungen
Paul Armont och Léopold Marchand
Rune Carlsten Dramaten
Edna Randolph Guldbröllop
Dodie Smith
Carlo Keil-Möller Dramaten
1940 Värdinnan Den lilla hovkonserten
Toni Impekoven och Paul Verhoeven
Rune Carlsten Dramaten
1942 Julia Naughton, Davids svägerska Claudia
Rose Franken
Carlo Keil-Möller Dramaten
Rena Leslie Ut till fåglarna
George S. Kaufman och Moss Hart
Alf Sjöberg Dramaten
1943 Markisinnan de Chamarande Kungen
Robert de Flers, Emmanuel Arène och Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1944 Etatsrådinnan Herming Innanför murarna
Henri Nathansen
Carlo Keil-Möller Dramaten
1945 Friherrinnan Aurore Sinclair Av hjärtans lust
Karl Ragnar Gierow
Rune Carlsten Dramaten
1948 Malena Sänghalm, sköka De vises sten
Pär Lagerkvist
Alf Sjöberg Dramaten
Ivy, Amys yngre syster Släktmötet
T S Eliot
Alf Sjöberg Dramaten
1949 Elizabeth Boleyn En dag av tusen
Maxwell Anderson

Olof Molander Dramaten
1950 Baronessan de la Berche Chéri
Colette
Mimi Pollak Dramaten
1951 Sara, mäster Petrus syster,
klockarfru i Turinge
Den nya husmamsellen
Amorina
Carl Jonas Love Almqvist
Alf Sjöberg Dramaten
1952 Modern Furierna
Enrique Suáres de Deza
Arne Ragneborn Dramaten
1959 Mrs Higgins My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[19]
1963 Flora Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Dramaten[20]
1964 Juliane Tesman Hedda Gabler
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Dramaten[21]
Hertiginnan av Wei Tre knivar från Wei
Harry Martinson
Ingmar Bergman Dramaten[22]
1965 Yvonnes tant Yvonne, prinsessa av Bourgogne
Witold Gombrowicz
Alf Sjöberg Dramaten
1967 Modern Flickan i Montreal
Lars Forssell
Jackie Söderman Dramaten

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hitta graven
  2. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) sid. 398
  3. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015. 
  4. ^ 'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
  5. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 24 september 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-09-24/261/7. Läst 27 juli 2015. 
  6. ^ Vasateatern skönare”. Dagens Nyheter: s. 7. 1 september 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-01/236/7. Läst 1 augusti 2015. 
  7. ^ Bo Bergman (11 oktober 1925). ”'Brutna vingar' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-10-11/276/11. Läst 29 augusti 2015. 
  8. ^ ”Vad varje kvinna vet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22313&pos=161. Läst 11 juni 2015. 
  9. ^ ”Svenska sprätthöken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22314&pos=148. Läst 11 juni 2015. 
  10. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 64. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  11. ^ 'Sanningens pärla' på Oscarsteatern: Premiär för skolteaterns yngre grupp”. Dagens Nyheter: s. 19. 19 oktober 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-19/284/9. Läst 6 januari 2016. 
  12. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 25 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-25/321/7. Läst 11 maj 2016. 
  13. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 maj 2016. 
  14. ^ Pecks äventyr”. Dagens Nyheter: s. 8. 9 mars 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-09/66/8. Läst 5 januari 2016. 
  15. ^ 'Geografi och kärlek' på skolteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 29 mars 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-29/85/7. Läst 5 januari 2016. 
  16. ^ ”Geografi och kärlek”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22320&pos=62. Läst 4 juni 2015. 
  17. ^ ”Så tuktas en argbigga”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22319&pos=149. Läst 11 juni 2015. 
  18. ^ Bo Bergman (2 september 1938). ”'Kvinnorna' Premiär på Dramatiska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-09-02/237/1. Läst 13 januari 2016. 
  19. ^ ”My Fair Lady”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25012&pos=102. Läst 15 juni 2015. 
  20. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-1. Läst 20 oktober 2015. 
  21. ^ ”Hedda Gabler”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/hedda-gabler. Läst 20 oktober 2015. 
  22. ^ ”Tre knivar från Wei”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tre-knivar-från-wei. Läst 21 oktober 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]