Renfana

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Renfana
Polyommatus icarus Planetal.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteRenfanesläktet
Tanacetum
ArtRenfana
T. vulgare
Vetenskapligt namn
§ Tanacetum vulgare
AuktorL.
Synonymer

Chamaemelum tanacetum E.H.L.Krause
Chrysanthemum tanacetum Vis.
Chrysanthemum vulgare (L.) Bernh. nom. illeg.
Pyrethrum vulgare (L.) Boiss.
Tanacetum boreale Fisch. ex DC. Tanacetum elatum Salisb. nom. illeg. Tanacetum officinarum Crantz
Tanacetum vulgare f. crispum (Mill.) Pers.


Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 16 * 1 Växtens översta del * 2 Blomkorg i längdsnitt. Förstoring × 5 * 3 Kantblomma. Förstoring × 10 * 4 Mittblomma. Förstoring × 10 * 5 Frukt med i dess spets kvarsittande blomfoder. Förstoring × 5
Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 16
  • 1 Växtens översta del
  • 2 Blomkorg i längdsnitt. Förstoring × 5
  • 3 Kantblomma. Förstoring × 10
  • 4 Mittblomma. Förstoring × 10
  • 5 Frukt med i dess spets kvarsittande blomfoder. Förstoring × 5
Hitta fler artiklar om växter med

Renfana Tanacetum vulgare L., tidigare Chrysantemum vulgare) är en ört i familjen korgblommiga växter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Renfana liknar prästkrage, men dess kantblommor har en helt annorlunda formad krona. Brämet är mycket kort och inte tunglikt. Kantblommorna är inte större än mittblommorna, utan snarare ännu mindre och dolda under blomkorgens ytterkant, synliga endast från undersidan. De kan kännas igen på det 3-flikiga brämet. De är honblommor.

Kvastlikt knippe

Frukten har i spetsen en liten hinnkant som motsvarar ett förkrympt blomfoder.

Växten har kraftig underjordstam, och de styva stjälkarna bildar täta bestånd av en meters höjd.

Blomningstid juliseptember. Stjälkarna står kvar förtorkade över vintern.

Kromosomtal 2n = 18.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Renfana förekommer i Europa och tempererade delar av Asien.

Finns i nästan hela Norden, dock ej i fjälltrakterna.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Torra gräsmarker, gärna i stenrösen och bland buskar, kulturmark.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Släktenamnet Tanacetum kommer av Tanazita, som var ett växtnamn i Capitulare de villis från år 812.
  • Det äldre släktenamnet Chrysanthemumm härleds från grekiska Chrysanthos, som är namnet på en växt, oklart vilken art.[1]
  • Artepitetet vulgare betyder vanlig, och härleds från latin vulgus = hop, allmänhet.
  • Det svenska namnet renfana är en förvrängning av växtens tyska namn: Rainfarn. Liknande förvrängningar finns i även på danska, norska och isländska.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Hela örten har besk smak och stark kryddlukt. Man kan använda både blommor och blad som krydda i brännvin.

Förr användes torkade blommor (Flos Tanaceti i farmakopén) som nerv- och magstärkande, lösande, svettdrivande och maskdödande medel.[2] Blommorna är dock giftiga (innehåller tujon), och har som maskmedel ersatts med mindre skadliga mediciner.[3]

Med renfana kan också färgas grönt. Om kött gnides med växten eller inlägges däri, skall det längre än annars kunna motstå förruttnelse. (Svensk Botanik) [4]

I Älvdalen lade man renfana runt lik för att motverka förruttnelse.[5]

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Not

Battram [4]
Däsmegräs
Gubbaskägg Munkrenfana = krusbladig renfana, Tanacetum vulgare f. crispum [6]
Ölgräs [4]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Christian Cavallin: Latinskt skol-lexikon, spalt 203, Beijers bokförlagsaktiebolag, Stockholm 1910
  2. ^ Renfana i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
  3. ^ Edmund Launert, R. Gorringe och A. Davies: Nyttiga växter (1983)
  4. ^ [a b c] J. W. Palmstruch, Svensk Botanik, andra bandet, Stockholm 1803. Tillgänglig på Archive.org
  5. ^ Carl Fredrik Hoffberg: Anwisning til Wäxt-Rikets kännedom, 1792.
  6. ^ Den virtuella floran - Renfana

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]