Renstiernas gata

Renstiernas gata är en gata på östra Södermalm i Stockholm. Den sträcker sig i nord-sydlig riktning från Katarinavägen till Ringvägen och är cirka 900 meter lång. Uttalas ofta lokalt som "Renschenasgatan" och vanligen i bestämd form.^[1]

Historik och etymologi

På 1670-talet kallades delen norr om Bondegatan för Nya Trädgårdsgatan respektive Nya Stadsträdgårdsgatan. På Petrus Tillaeus karta från 1733 omnämns gatan som Renstiernas gränd och på 1740-talet uppträder namnformen Renstiernas-Gatan. Namnet härrör från två från Holland invandrade bröder, Abraham och Jakob Momma, som adlades till Reenstierna år 1669. Båda var framgångsrika affärsmän och hade ett palats vid Wollmar Yxkullsgatan; Reenstiernska palatset. På den tiden var nuvarande Renstiernas gata en backig väg, som slutade i en smal gränd vid stupet ner till Stadsgården. Gränden kallades Schenasgränden och den användes som kälkbacke av traktens barn.^[1]

I början av 1900-talet sprängdes gatans norra del ner till nuvarande nivå tillsammans med Katarinavägen. Därigenom klipptes Stigbergsgatan av som innan dess ledde ända fram till Katarina kyrka. I söder sprängdes gatan på 1930-talet genom Vita Bergen.

Se även

Pionen, den före detta ledningscentralen från 1943 under Vita bergen vid Renstiernas gata 37, som dataföretaget Bahnhof övertog år 2007 och lät bygga om den till datahall.
Svenska Ords skrivstuga, Renstiernas gata 39, Hasse Alfredsons och Tage Danielssons författarstuga.