Rent-seeking

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Rent-seeking är ett begrepp inom nationalekonomi för när en individ, organisation eller firma försöker intjäna intäkter genom att manipulera de ekonomiska eller juridiska förutsättningarna och tillgodoräkna sig ränta, istället för att göra det genom uppkommen vinsthandel eller värdeskapande produktion. Termen kommer från idén om jordränta. I modernt språkbruk kopplas rent-seeking oftare till omotiverade regleringar eller myndighetsmissbruk än till jordränta såsom det definierades av ekonomen David Ricardo. Ett klassiskt exempel på rent-seeking var skråväsendet,[källa behövs] vilket begränsade rätten att utöva hantverksyrken.

Vidare ses rent-seeking ofta som ett resultat av lobbying från särintressen, till exempel när grupper av producenter försöker få regeringen att införa subventioner för deras produkter.

Fenomenet rent-seeking identifierades först i samband med monopol av ekonomen Gordon Tullock, i en artikel år 1967.[1] Själva begreppet rent-seeking myntades dock år 1974 av Anne Krueger i en annan inflytelserik artikel.[2] På svenska används den engelska termen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tullock, Gordon (29 maj 1967). ”The Welfare Costs of Tariffs, Monopolies, and Theft”. Western Economic Journal "5" (3): ss. 224–232. doi:10.1111/j.1465-7295.1967.tb01923.x. 
  2. ^ Krueger, Anne (29 maj 1974). ”The Political Economy of the Rent-Seeking Society”. American Economic Review "64" (3): ss. 291–303. doi:10.2307/1808883.