Reporänta
Reporänta är den ränta som en marknadsbank kan låna eller placera till i nationens riksbank, mot säkerhet i form av värdepapper. Förändringar i reporäntan får direkt effekt på marknadsräntorna och därför kallas den ofta styrränta.[1] Ordet reporänta kommer av "repo", vilket är engelsk slang för repurchase agreement, 'återköpsavtal'[2].
Reporänta är det främsta styrmedlet för att påverka inflation och ekonomisk tillväxt. Påverkan på inflationen görs genom det som kallas transmissionsmekanismen via flera olika kanaler såsom korta och långa realräntor, växelkursen och mängden krediter. Genomslagen sker med olika grad av fördröjning.
Marknadens mekanismer innebär att högre räntor ger lägre inflation och vice versa. Riksbanker har generellt i uppdrag att sträva efter att hålla en stabil inflation och använder då reporäntan som verktyg. Om en riksbank gör bedömningen att inflationen är på väg upp kan den höja reporäntan vilket snabbt gör att alla andra bankers räntor också stiger. På så sätt hålls inflationen nere. Reporäntan har stor effekt på hur växelkurser rör sig. Det är mer attraktivt för investerare att placera i valutor som har hög reporänta.[3]
Storbritannien
I Storbritannien kallas reporäntan Official Bank Rate och är 0,25 % (augusti 2016).[4]
Sverige
I Sverige är också Riksbankens inlåningsränta och utlåningsränta knutna till reporäntan. Eftersom en bank hela tiden måste ha en viss mängd likvida medel[5] är de beroende av att göra korta lån i Riksbanken, dag för dag, vecka för vecka. Inlåningsräntan är den ränta som gäller när bankerna sätter in pengar i Riksbanken över natten. Den ligger alltid 0,75 procentenheter lägre än reporäntan. Utlåningsräntan fungerar tvärtom: den gäller när banker lånar av Riksbanken över natten, och den ligger alltid 0,75 procentenheter högre än reporäntan.
Historia
Från december 1985 till maj 1994 var det den så kallade marginalräntan som var Riksbankens vapen mot inflationen. Reporäntan infördes i juni 1994, tillsammans med inlåningsräntan och utlåningsräntan, och dessa tre räntor ersatte alltså marginalräntan som styrmedel.
Sedan reporäntan infördes är dess högsta notering 8,91 %, vilket den låg på mellan 5 juli 1995 och 10 januari 1996.[6]
I spåren av finanskrisen 2008-2009 sänktes bankernas styrräntor över världen, så även i Sverige. Den 4 december 2008 gjordes en rekordsänkning på hela 1,75 procentenheter av reporäntan. Det är den största enskilda sänkningen av reporäntan sedan den infördes som Riksbankens viktigaste styrränta 1994. Den 18 februari 2009 sänktes räntan ytterligare en procentenhet till 1,0 %. En historiskt lägsta notering på 0,0 % infördes 29 oktober 2014.[7] Men detta var inte lägsta möjliga reporänta. Reporäntan i Sverige sänktes till −0,1 % den 18 februari 2015.[8] Detta är första gången någonsin som Riksbanken inför negativ reporänta. Dock hade några andra länder i Europa, t.ex. Danmark och Schweiz, kort tid innan även de infört negativ reporänta. Den 18 mars sänkte Riksbanken åter reporäntan och denna gång med 0,15 procentenheter till −0,25 %. Den 1 juli samma år bestämdes att reporäntan f.o.m. 8 juli skulle sänkas med ytterligare 0,1 procentenheter till -0,35%. Detta delvis som en följd av det osäkra läget i Grekland under tiden.[9][10]
Den 11 februari 2016 sänktes räntan ytterligare med 0,15 procentenheter till -0,50%.
Källor
- ^ ”avanza.se - Vad är reporänta?”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071012113345/http://www.avanza.se/aza/press/press.jsp?article=31420. Läst 20 september 2007.
- ^ http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Att-styra-rantan/
- ^ Inflation Forex Trading
- ^ http://www.bankofengland.co.uk/boeapps/iadb/Repo.asp
- ^ Reporänta Aktier och Fonder
- ^ ”Reporäntan, tabell”. Sveriges riksbank. http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Reporanta-tabell/. Läst 29 oktober 2014.
- ^ Reporäntan sänks till noll procent
- ^ ”Reporäntebeslut 11 februari”. http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Reporantebeslut/2015/Reporantebeslut-11-februari-2015/. Läst 12 februari 2015.
- ^ ”Reporäntan sänks till −0,35 procent och köpen av statsobligationer utökas med 45 miljarder kronor”. www.riksbank.se. http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Pressmeddelanden/2015/Reporantan-sanks-till-035-procent-och-kopen-av-statsobligationer-utokas-med-45-miljarder-kronor/. Läst 2 juli 2015.
- ^ ”Reporäntebeslut 1 juli 2015”. www.riksbank.se. http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Reporantebeslut/2015/Reporantebeslut-1-juli-2015/. Läst 2 juli 2015.