Ricardiansk ekvivalens

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Ricardiansk ekvivalens är en nationalekonomisk teori som säger att ett lands invånare kommer att internalisera regeringens budgetrestriktion. Tidpunkten för en skattehöjning kommer inte påverka invånarnas utgifter; det spelar alltså ingen roll om en regering finansierar sina utgifter genom lån eller höjd skatt. Valet är mellan "skatt nu eller skatt senare".

Teorin är namngiven efter David Ricardo,[1] som först föreslog den i "Essay on the Funding System" från 1820; emellertid var han själv inte övertygad att den stämde.[2] Teorin är fortfarande omtvistad.[3][4][5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gamber, Edward; Colander, David C (2006), Macroeconomics, Pearson South Africa, s. 261, ISBN 9781868917174, http://books.google.com/books?id=VM-g9jgbdroC&pg=PT269 
  2. ^ David Ricardo, "Essay on the Funding System" i The Works of David Ricardo. With a Notice of the Life and Writings of the Author, av J.R. McCulloch, London: John Murray, 1888
  3. ^ New School Online History of Economic Thought: Section on Ricardian Equivalence Arkiverad 24 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Clive Crook, Dismal Science, Revisited", The Atlantic Monthly online, 10 februari 2009 [1] Hämtdatum 25 april 2010.
  5. ^ Elmendorf, Douglas W.; Mankiw, NG (1998). ”Government Debt, NBER Working Paper 6470”. NBER Working Papers. http://www.nber.org/papers/w6470.pdf?new_window=1. Läst 25 maj 2010.