Richard Lynn

Från Wikipedia
Richard Lynn 2008.

Richard Lynn, född 1930 i Bristol, död 17 juli 2023,[1] var en brittisk professor emeritus i psykologi vid University of Ulster[2][3] och känd för sin kontroversiella syn på gruppskillnader när det gäller människoraser, etniska grupper och IQ-skillnader mellan världens länder. Han ansåg att forskningen måste tänka om angående rashygien, som han menade fått ett oförtjänt dåligt rykte efter nazisternas försök att avla fram ett herrefolk.[4] Lynn menade att det finns ärftliga skillnader i intelligens som är baserade på ras och kön. Lynn var styrelseledamot av den rasbiologiska forskningsstiftelsen Pioneer Fund.

En mängd forskare, däribland psykologen Leon Kamin, kritiserade Lynns forskning om ras och nationell demografi och intelligens för att sakna vetenskaplig stringens och för att främja en rasistisk politisk agenda.[5][6][7][8][9][10] Andra, såsom psykologhistoriken William Tucker, har sagt att Lynn var associerad med ett nätverk av akademiker och organisationer som främjade vetenskaplig rasism.[11][12][13][14][15][16][17][18][19]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lynn fick sin utbildning vid Bristol Grammar School och Cambridge University i England. Han har arbetat som föreläsare i psykologi vid University of Exeter och som professor i psykologi vid Economic and Social Research Institute, Dublin, och vid University of Ulster at Coleraine. Han har författat (själv eller tillsammans med andra) 11 böcker och 200 journalartiklar över en period av femtio år.

På 70-talet skrev Lynn att han fann en högre genomsnittlig IQ hos östasiater jämfört med vita (5 poäng högre i hans meta-analys). År 1990 föreslog han att Flynneffekten – en observerad höjning över tid av IQ-resultat världen runt – möjligen kunde förklaras genom förbättrat näringsintag, speciellt i tidiga åldrar.

Likt mycket av forskningen om ras och intelligens var Lynns forskning kontroversiell. Han citerades i boken The Bell Curve. Han var också en av de 52 forskare som skrev under "Mainstream Science on Intelligence", en debattartikel i Wall Street Journal.[20] Han satt i redaktionsrådet för tidskrifterna Intelligence och Personality and Individual Differences.[21] Han satt också i styrelsen för Pioneer Fund, en organisation som ofta beskrivits som rasistisk,[22] och i den Pioneer-stödda tidskriften Mankind Quarterly, vilken har kallats för "a white supremacist journal".[23][24] Richard Lynn har förespråkat att de han menade var svaga och sjuka borde klassas som "svaga specimen vars fortlevnad inte bör uppmuntras".[25]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Richard Lynn: a Wonderful Man and a Great Scientist” (på engelska). https://www.amren.com/commentary/2023/07/richard-lynn-a-wonderful-man-and-a-great-scientist/. Läst 3 september 2023. 
  2. ^ Psychology Research Institute
  3. ^ Richard Lynn
  4. ^ Call for re-think on eugenics BBCNews Friday, 26 April 2002
  5. ^ Kamin, Leon. Behind the Bell Curve. 100. http://biology.duke.edu/rausher/Kamin.pdf. Läst 19 januari 2017. ”Lynn's distortions and misrepresentations of the data constitute a truly venomous racism, combined with the scandalous disregard for scientific objectivity”  Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305143803/http://biology.duke.edu/rausher/Kamin.pdf. Läst 19 januari 2017. 
  6. ^ Valone, David A. (2002). ”Richard Lynn: Eugenics: A Reassessment, review”. Isis 93 (3): sid. 534. doi:10.1086/374143. 
  7. ^ Velden, Manfred (2010). Biologism-: The Consequence of an Illusion. V&R unipress GmbH. Sid. 118. 
  8. ^ Wilson, Carter A. (1996). Racism: From Slavery to Advanced Capitalism. SAGE. Sid. 229. ”At best Lynn's approach is racial propaganda or biased research driven by a strong prejudice against blacks and a strong need to believe in their genetic inferiority. At worst, Lynn's research arises out of a malicious and dishonest effort to demonstrate the genetic inferiority of blacks” 
  9. ^ Barnett, Susan M.; Williams, Wendy (2004). ”National Intelligence and The Emperor's New Clothes.”. PsycCRITIQUES 49 (4): sid. 389–396. doi:10.1037/004367. ”Among this book's strengths are that it argues for a point of view unpopular within the scientific community, it relies on hard data to make its points, its organization and clarity. Also, the book is expansive in its thinking and argumentation. All of these strengths considered, however, we believe that the arguments advanced in the book are flawed by an omnipresent logical fallacy and confusion of correlation with causation that undermines the foundation of the book.”. 
  10. ^ Valencia, Richard R. (2010). Dismantling Contemporary Deficit Thinking: Educational Thought and Practice. Routledge. Sid. 56–61. 
  11. ^ Gross, Richard (2015). Psychology: The Science of Mind and Behaviour (7th). Harchette. 
  12. ^ Richards, Graham (2004). Race, Racism and Psychology: Towards a Reflexive History. Routledge. Sid. 280. 
  13. ^ Ferber, Abby L. (2012). Home-Grown Hate: Gender and Organized Racism. Routledge. 
  14. ^ Neisser, Ulric (2004). ”Serious Scientists or Disgusting Racists?”. PsycCRITIQUES 49 (1): sid. 5–7. doi:10.1037/004224. 
  15. ^ Gelb, Steven A. (1997), ”Heart of Darkness: The Discreet Charm of the Hereditarian Psychologist”, Review of Education, Pedagogy, and Cultural Studies 19 (1) 
  16. ^ Kenny, M. G. (2002). ”Toward a racial abyss: Eugenics, Wickliffe Draper, and the origins of The Pioneer Fund”. J. Hist. Behav. Sci. 38: sid. 259–283. doi:10.1002/jhbs.10063. PMID 12115787. 
  17. ^ Mehler, Barry (1989). ”Foundation for fascism: The new eugenics movement in the United States”. Patterns of Prejudice 23 (4). 
  18. ^ Newby, Robert G.; Newby, Diane E. (1995). ”The Bell Curve: Another Chapter in the Continuing Political Economy of Racism”. American Behavioral Scientist 39 (1): sid. 12–24. doi:10.1177/0002764295039001003. 
  19. ^ Sussman, Robert Wald (2014). The Myth of Race: The Troubling Persistence of an Unscientific Idea. Harvard University Press. 
  20. ^ Gottfredson, Linda (13 December 1994). Mainstream Science on Intelligence. p A18.
  21. ^ Intelligence[1] and Personality and Individual Differences”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2002. https://web.archive.org/web/20021028165418/http://authors.elsevier.com/JournalDetail.html?PubID=603&Precis=EB. Läst 11 augusti 2006.  publisher's pages.
  22. ^ William H. Tucker, The funding of scientific racism: Wickliffe Draper and the Pioneer Fund, University of Illinois Press, 2002. Page 214
  23. ^ Joe L. Kincheloe, Measured Lies: The Bell Curve Examined, Palgrave Macmillan, 1997, pg. 39
  24. ^ William H. Tucker, The funding of scientific racism: Wickliffe Draper and the Pioneer Fund, University of Illinois Press, 2002, pg. 2
  25. ^ Policing the national body: sex, race, and criminalization Av Anannya Bhattacharjee,Committee on Women, Population, and the Environment, s. 305

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Cavalli-Sforza, L. L., Menozzi, P., & Piazza, A. (1994). The history and geography of human genes. Princeton, NJ: Princeton University Press.
  • Flynn, J. (1982). Bulletin of the British Psychological Society, 35, 411.
  • Flynn, J. (1984). The mean IQ of Americans: massive gains 1932 to 1978. Psychological Bulletin, 95, 29-51.
  • Flynn, J. (1987). Massive gains in 14 nations: what IQ tests really measure. Psychological Bulletin, 101, 171-91.
  • Lykken, D. (2004). The New Eugenics. Contemporary Psychology, 49, 670-672.
  • Lynn, Richard (1978). ”Ethnic and Racial Differences in Intelligence, International Comparisons”. Human variation: The biopsychology of age, race, and sex. Academic Press. ISBN 0-12-529050-0 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]