Richard Matz
| Richard Matz | |
| Född | 1920 |
|---|---|
| Död | 6 september 1992 |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Översättare, lärare |
| Föräldrar | Siegfried Matz |
| Släktingar | Edvard Matz (syskon) Walter Matz (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Richard Matz, född januari 1920 i Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholm, död 6 september 1992 i Upplands Väsby, Eds församling, Stockholms län[1], var en svensk lärare, författare, samhällsdebattör och översättare. Han var son till Siegfried Matz.
Richard Matz avlade filosofie licentiatexamen 1962. Han var medlem i det intellektuella förbundet TOK (Tanke och känsla).[2] Han är bland annat känd för sin kontroversiella översättning av Martin Heideggers Sein und Zeit (Varat och tiden).[3] Han har också översatt Noam Chomsky, Ernst Jünger, Marshall McLuhan, Charles S. Peirce, Wilhelm Reich, Jean-Paul Sartre och Friedrich von Schelling.
Samhällssyn[redigera | redigera wikitext]
Som tänkare tenderade Matz att sätta sig emot tidevarvets ekonomiska och metafysiska utgångspunkter. Han var kritisk mot flera strömningar i det industriella samhället (vilket han kallade för "den nuvarande kärlekslösa framfarten").[4] Han var också skeptisk mot nyliberalismen och Sveriges utveckling under 1900-talet.[5] Han ansåg att sekularisering till viss del hade lett samhället vilse.[6][7][8]
Han menade bland annat att samhället måste resakraliseras, omtolkas och ombildas.[9] Detta argumenterade han för genom att utforska det som han ansåg var samhällets religiösa metafysik. Genom att jämföra det sakrala med det sekulära påpekade han det som var en skillnad mellan angelägenheter och poänglösheter. Att frigöra sig från poänglösheten gör man genom meningsfullt och äkta inlevelse för livet, samt genom att sluta avgränsa det sakrala från övriga samhällssfärer.[10]
Matz var också skeptisk mot ekonomisk tillväxt och framstegstron.[11] Han kopplade tillväxten till samhällsideologin som gjorde allt "poänglöst".[12] Han skrev att det var dagens intellektuellas huvuduppgift att lyfta fram värderingar eftersom de hade underordnats fakta, logik och ekonomi på grund av våra felaktiga vetenskapsmodeller.[13] I samma anda förespråkade han ett ontologiskt förhållande till miljön där miljömedvetenheten grundas på idén att jorden har ett värde i sig.[14]
Utvald bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1971 Revolution är att mogna: ett antal hoppingivande reflektioner kring den rådande intellektuella talanglösheten
- 1975 Sams med Jorden: försök att i en vilsen värld återupprätta den väsentliga dialogen
- 1978 Sammanbrott och gryning: tankar om det politiska livets förfall och möjliga återupprättelse
- 1984 Skott och revor: impulser till förnyelse av vår centrala orientering
- 1992 En god led för världen: sju uppsatser ägnade att pejla den dolda men kända desorienteringen och poänglösheten
Utvalda översättningar[redigera | redigera wikitext]
- 1969 Gutenberg-galaxen: den typografiska människans uppkomst av Marshall McLuhan. Pan/Nordstedt, Stockholm.
- 1981 Eumeswil av Ernst Jünger. Cavefors förlag.
- 1984 Stigma: den avvikandes roll och identitet av Erving Goffman. Prisma. Akademilitteratur.
- 1993 Varat och tiden av Martin Heidegger. Daidalos, Göteborg.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
- ^ ”VAD ÄR TOK? - Några axplock ur TOK:s historia”. Tankeochkansla.se. Arkiverad från originalet den 11 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110611003935/http://www.tankeochkansla.se/skrifter_historik.htm. Läst 16 november 2010.
- ^ Wallrup, Erik. "Heidegger på egna villkor". Svenska Dagbladet. 1997-08-04, s. 14.
- ^ Matz, Richard. En god led för världen: Sju uppsatser ägnade att pejla den dolda men kända desorienteringen och poänglösheten. Daidalos. Uddevalla, 1992, s. 51.
- ^ "Vår egen nyliberala epok är alltså gentemot framtiden mycket grymmare än HERREN sådan Israels barn föreställde sig Honom ens i sina värsta drömmar" - Ibid., s. 41.
- ^ Matz, Richard. En god led för världen: Sju uppsatser ägnade att pejla den dolda men kända desorienteringen och poänglösheten. Daidalos. Uddevalla, 1992.
- ^ Lagerroth, Erland. "Den kännande människan". Litteraturvetenskapliga institutionens bidrag till Humanistdagarna i Lund. 1986-04-11 - 1986-04-12
- ^ Matz, Richard. "Det goda samhället". Tidskriften Tanke och Känsla upplaga 1987.
- ^ "Vi befinner oss på sin höjd i början av den stora omskolning som måste till, försåvitt det ska bli något liv efter detta, dvs efter de cro-magnonska nutidsmänniskornas mångtusenåriga destruktiva framfart. En modern människa kan svårligen göra sig en föreställning vare sig om vad det skulle innebära att leva i en värld som inte går ut på standardiserad produktion och service åt nutidsmänniskor i befintligt krävande skick; eller om den fattigdom vi borde restlöst, jublande och som vår egen fria fullbordan bejaka; eller om den så länge bittert men osett saknade möjligheten att leva i ett samhälle om inte vore ett svikande skamhälle, utan som befunne sig på en god och krleksfull led - med sikte på någonting i grunden så självklart och alltigenom hederligt som att Rädda Jorden och Framtiden" - Ibid., s. 26.
- ^ "Det heliga är sam-hällets väsen, det som får människor att hålla samman, att bry oss om ungefär detsamma" - Ibid., s. 117.
- ^ Vi behöver ett samhälle "ledd av rimligare gudar än exponentiellt accelererande 'tillväxt'"Matz, Richard. Historiesyn och värdering. Framtidsstudien: Värderingsförskjutningar i det svenska samhället. Secretariat for Future Studies. 1984, s. 46.
- ^ "Denna vår världsålder får allt ... att på ett äkta sätt leda människor i sin numera depraverade huvudinriktning, den nakna makten, 'framsteget'. I ett 'rent' tekno-ekonomist samhälle blir allt i grund poänglöst (guden är en synonym för ultimat poängfullhet)" - Ibid., s. 45-46.
- ^ Ibid.
- ^ De "egentliga angelägna uppgifter för historieforskningen i dag är att (samman med filosofin) på ett kritiskt tillvaratagande sätt ompröva just det sättet att leva på Jorden, och studera uppkomsten och utövandet av de många skenbara självklaraheter som ännu trots allt vinner tilltro. Det gäller också att ur källor från skilda tider och kulturer finan alternativ och botmedel mot den indifferenta förgåelse av allt skapat som är förutsättningen för att mänskligheten ... idag beter sig som om Jorden vore en försumbar engångsplanet bland många, ett likgiltigt stoft korn i rymden, vilket för den nu levande förvuxna generationen har i oförytterlig rätt att saklöst och urskillningslöst hugga för sig av." - Ibid., s. 25.
|