Rigi
| Rigi | |
| Bergsmassiv | |
 Rigi sett österifrån. Toppen längst till höger är Rigi Kulm.
| |
| Etymologi: Riginun (1360) | |
| Land |  Schweiz
|
|---|---|
| Kantoner | Schwyz, Luzern |
| Bergskedja | Schwyz-Alperna |
| Höjdläge | 1 798 m ö.h. |
| Koordinater | 47°3′13″N 8°28′32″Ö / 47.05361°N 8.47556°Ö |
| Geologi | Konglomerat, delvis kalksten |
| Växt | Smörboll, Orkidéer |
| Djur | Gems |
| Geonames | 2659027 |
 Schwyz-Alperna; Rigi är den västligaste kedjan, norr om Vierwaldstättersee.
| |
Rigi är ett bergmassiv på Vierwaldstättersjöns nordsida i Schweiz kantoner Schwyz och Luzern. Dess högsta punkt, Rigi Kulm, ligger 1 798 meter över havet. Berget blev tidigt ett turistmål och omnämns bland annat av Mark Twain.
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Rigi ligger mellan Vierwaldstättersjön, Zugsjön och Lauerzsjön. Massivet sträcker sig 11 kilometer i nordvästlig-sydostlig riktning. Bredden är ungefär 5 kilometer.
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Det finns två kuggstångsbanor till Rigi Kulm: en från järnvägsknuten Arth-Goldau och en från Vitznau vid Vierwaldstädtersjön via Rigi Kaltbad. Dessutom sju linbanor till olika delar av massivet. Turistorterna är bilfria. Lokalt används små elfordon eller häst och vagn. En nedlagd banvall mellan Rigi Kaltbad och Rigi Scheidegg utgör en sju kilometer lång lättvandrad väg.
Geologi[redigera | redigera wikitext]
Berggrunden är mestadels konglomerat. Den sydöstra delen, med Rigi Hochfluh (1698 m ö.h.), består dock av kalksten, en utlöpare av Alperna.
Biologi[redigera | redigera wikitext]
Rigi har flera växtskyddsområden. Floran är omväxlande: man har räknat 890 olika blomväxter, bland annat orkidéer, och 300 lavar. En vanlig blomma är smörbollen.[1] Bland djuren märks gems, rådjur och fåglar.[2]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Medeltida källor nämner gränsstrider om betesmarker. Rigi Kaltbad blev redan under 1600-talet en regional kur- och vallfartsort. Vid Klösterli anlades 1665 kapellet "Maria zum Schnee" som under 1700-talet lockade mer än 12 000 pilgrimer årligen. Från slutet av 1700-talet kom även internationella turister till trakten, delvis påverkade av legenderna om Wilhelm Tell. År 1816 öppnades ett härbärge på Rigi Kulm och fler hotel följde snart. År 1871 invigdes kuggstångsbanan från Vitznau, Europas första. Fyra år senare öppnades banan från Arth. Redan år 1880 transporterades 180 000 passagerare. Efter första världskriget minskade övernattningarna och flera större hotell lades ner. Vikten försköts mot dags- och utflyktsturism. År 2008 var banornas passagerartal 1.1 miljoner.
Namnet[redigera | redigera wikitext]
Berget omnämns år 1360 som Riginun. Namnet kommer av det latinska eller italienska "Riga" som betyder linje eller randning. Det påminner om nord- och västsidorna av Rigi Kulm som är starkt skiktade.[3]
Turism idag[redigera | redigera wikitext]
Läget mellan sjöar, med Alperna i söder och Mittlandet i norr, ger fin utsikt. Det finns 16 hotell och ett flertal andra övernattningsmöjligheter. Den största turistorten, Rigi Kaltbad, 1 400 meter över havet, har en stor mineralbad- och spa-anläggning med inom- och utomhuspooler.
Infrastrukturen utomhus är väl utbyggd: Vandringsvägarna är välskötta och en del har informationsskyltar med olika teman, som vilda djur, växter, eller Mark Twain. För familjer har man byggt lekplatser och 8 grillplatser med övertäckta picknick-bord. Vintertid prepareras turskidspår, kilometerlånga kälkbackar och ett par skidpister. Det finns även möjligheter att vandra med snöskor.
Referenser i kultur och varumärken[redigera | redigera wikitext]
- Johann Wolfgang von Goethe besteg Rigi i juni 1775, under sin första schweiziska resa, och efterlämnade teckningar och dagboksnotiser.[4]
- William Turner gjorde under 1840-talet en serie målningar av berget.[5]
- Mark Twain berättar om berget i "A tramp abroad" från 1880.[6]
Kirschwasser[redigera | redigera wikitext]
Rigi Kirsch AOP är en skyddad ursprungsbeteckning för körsbärsdestillat från kommunerna runt Rigi och kantonen Zug.[7]
Choklad[redigera | redigera wikitext]
Rigi var namn på en mjölkchokladkaka som tillverkades av Mazetti. Märket registrerades 1951 och på förpackningen avbildades en betande ko framför ett berg. [8] Märket övertogs av Fazer, men produkten försvann från den svenska marknaden ungefär år 2005.[9]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Flora”. Pro Rigi. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160811195909/http://prorigi.ch/?Der_Berg%3AFlora %3B. Läst 18 augusti 2014.
- ^ ”Fauna”. Pro Rigi. http://prorigi.ch/?Der_Berg:Fauna. Läst 18 augusti 2014.
- ^ ”Die Rigi - Namen - Geschichte”. Rigi Bahnen. Arkiverad från originalet den 1 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160601091939/http://www.rigi.ch/Reiseinformationen/Die-Rigi/Die-Namen-Geschichte. Läst 22 augusti 2014.
- ^ Assel & Jäger. ”Goethes erste Schweizer reise.”. LMU Goethezeitportal. http://www.goethezeitportal.de/wissen/illustrationen/johann-wolfgang-von-goethe/goethes-erste-schweizer-reise-von-1775.html. Läst 23 augusti 2014.
- ^ ”the blue rigi, sunrise”. Tate. http://www.tate.org.uk/art/artworks/turner-the-blue-rigi-sunrise-t12336. Läst 22 augusti 2014.
- ^ Bohrer, Isabel Eva. ”In The Footsteps Of Twain (Up A Mountain In Switzerland)”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826113832/http://www.theexpeditioner.com/2011/04/18/in-the-footsteps-of-twain-up-a-mountain-in-switzerland/. Läst 21 augusti 2014.
- ^ Zuger Kirsch und Rigi Kirsch AOP, (engelska).
- ^ ”Reg.Nr.0070024 ID 8882”. Solid Info.se. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826120551/http://www.solidinfo.se/varumarke/8882_MAZETTI-RIGI-MJoLKCHOKLAD. Läst 21 augusti 2014.
- ^ ”Godis som försvann (s.190) 2013-11-20”. Flashback. https://www.flashback.org/p46227099. Läst 21 augusti 2014.
- Rigi på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon. av Erwin Horat