Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar, vanligen förkortat RAGU, var en antikvarisk aktör som var verksam på Gotland under 1970- och 1980-talen.

I början av 1970-talet upprättade Riksantikvarieämbetets Gotlandsundersökningar, kallat RAGU, ett fristående kontor på Gotland. Då börjande en arkeologisk verksamhet som pågick under 1970- och 80-talen. Det utfördes mindre, mellanstora till stora och komplexa arkeologiska undersökningar på landsbygden och i Visby innerstad. Det inrättades även ett parallellt ”skattfyndsprojekt” som åsyftade att försöka rädda och säkerställa de plundrade åkrarna på Gotland.[1]

Ungefär 1 800 undersökningar utförde RAGU på Gotland under två decennier. Projekten byggde i många fall på arbetskraft som betalades med medel från AMS. Med denna extra arbetskraft kunde man undersöka större ytor. Efterarbetet innefattade bland annat att ta hand om fynd- och fältmaterial samt skriva vetenskapliga slutrapporter.[1] Fynd från utgrävningarna är av både oorganiskt material, som metall, keramik och glas, samt av organiskt material, som läder, trä och ben. RAGU lades ner 1998.[2]

Under 1990 inlemmades delar av verksamheten i Riksantikvarieämbetets avdelning för arkeologiska undersökningar (UV). Delar av verksamheten överfördes senare till Länsmuseet på Gotland.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”» RAGU-projektet”. www.gotlandsmuseum.se. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20180829123938/http://www.gotlandsmuseum.se/arkeologi/ragu-projektet/. Läst 29 augusti 2018. 
  2. ^ ”Projekt arkeologisk konservering”. www.raa.se. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20180829130247/https://www.raa.se/kulturarv/arkeologi-fornlamningar-och-fynd/projekt-arkeologisk-konservering/. Läst 29 augusti 2018.