Riksbankshuset, Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

För Riksbankens historiska byggnader i Stockholm se Norra Bankohuset och Södra Bankohuset

Riksbankshuset.
Riksbankshusets fasad.
Riksbankens entré (stängd)

Riksbankshuset är Sveriges riksbanks huvudbyggnad, belägen vid Brunkebergstorg i Stockholms city.

Historik[redigera | redigera wikitext]

I samband med ombyggnad och utvidgning av RiksdagshusetHelgeandsholmen åren 1971–1983 lämnade Riksbanken sina gamla lokaler där, eftersom dessa skulle bli en del av det utvidgade Riksdagshuset och ge plats åt den nybyggda plenisalen. 1976 hade en ny byggnad uppförts bakom Kulturhuset, med entré mot Brunkebergstorg. Byggnaden är ritad av arkitekt Peter Celsing och hans medarbetare Jan Henriksson. Den nya byggnaden är uppförd på samma tomt, fastigheten Skansen 20, där tidigare byggnaden Brunkebergs hotell låg. Handelshögskolan i Stockholm låg i Brunkebergs hotell från sitt grundande 1909 till 1926 då skolan flyttade till en nyuppförd byggnad på Sveavägen 65.

Byggnaden invigdes den 8 april 1976.[1]

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Byggnadens fasader och interiörens detaljer har utformats konsekvent med kvadraten som utgångspunkt. Fasaden är klädd med plattor av spjälkad diabas från Hägghult, där alla stenblock är olika. Interiören är lätt och luftigt. Keramiska, konstnärliga arbeten har bland annat utförts av Karin Björquist.[2]

Riksbanksbyggnaden räknas till de mest påkostade, men också konstnärligt mest genomarbetade verken, i modern svensk arkitektur.[2] Fastigheten klassades år 2007 genom Stadsmuseets Norrmalmsinventering som en av de mest värdefulla fastigheterna på Norrmalm, och byggnaden var en av fjorton fastigheter uppförde 1960-1989 som gavs en blåmärkning vilket innebär att huset uppfyller kriterierna för byggnadsminnen i kulturminneslagen.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Elisabet Andersson (1 januari 2016). ”16 jubilarer under 2016”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/16-jubilarer-varda-att-fira-2016. Läst 1 januari 2016. 
  2. ^ [a b] Bedoire (1986), s. 252
  3. ^ Stockholms stadsmuseum: Kulturhistorisk klassificering. Arkiverad 22 maj 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]