Riksdagsvalet i Sverige 2022

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Val till Sveriges riksdag för mandatperioden 2022–2026
Sverige
← 2018 11 september 2022 2026 →

Riksdagens 349 platser
Opinionsundersökningar
  Magdalena Andersson in 2022 (cropped).jpg A23A0032 (48098291092) (cropped).jpg Jimmie Åkesson Almedalen 2018 (cropped).jpg
Ledare Magdalena Andersson Ulf Kristersson Jimmie Åkesson
Parti Socialdemokraterna (S) Moderaterna (M) Sverigedemokraterna (SD)
Allians Information saknas
(Sannolikt samarbete med MP)
(Utesluter samtal med SD)
Vill bilda regering med KD
(Öppna för stöd från L & SD)
Vill samarbeta med M och KD
Ledare sedan 4 november 2021 1 oktober 2017 7 maj 2005
Ledarens valkrets Stockholms län Stockholms kommun Jönköpings län
Föregående val 28,26 % 19,84 % 17,53 %
Nuvarande mandat 100 70 61[n 1]

  Annie Lööf 2019 (cropped).jpg Nooshi.Dadgostar.riksmotet2015.15d686.1710080.jpg Ebba Busch Thor Almedalen 2018 (43242646171) (cropped).jpg
Ledare Annie Lööf Nooshi Dadgostar Ebba Busch
Parti Centerpartiet (C) Vänsterpartiet (V) Kristdemokraterna (KD)
Allians Söker brett samarbete,[1]
förutom med SD & V[2]
Information saknas
(Sannolikt stöd till S & MP)
(Utesluter samtal med SD)
Vill bilda regering med M
(Öppna för stöd från L & SD)
Ledare sedan 23 september 2011 31 oktober 2020 25 april 2015
Ledarens valkrets Jönköpings län Stockholms kommun Västra Götalands läns östra
Föregående val 8,61 % 8,00% 6,32 %
Nuvarande mandat 31 27[n 2] 22

  Johan Pehrsson 01.JPG Swedish Green Leadership as of 2021.jpg
Ledare Johan Pehrson Märta Stenevi
Per Bolund
Parti Liberalerna (L) Miljöpartiet (MP)
Allians Vill bilda koalition med M och KD,
utesluter inte stöd från SD eller V
[3]
Information saknas
(Sannolikt samarbete med S)
(Utesluter samtal med SD)
Ledare sedan 8 april 2022 31 januari 2021
(Stenevi)
4 maj 2019
(Bolund)
Ledarens valkrets Örebro län (Stenevi är inte riksdagsledamot)
Stockholms kommun
(Bolund)
Föregående val 5,49 % 4,41 %
Nuvarande mandat 20 16

Statsminister

Magdalena Andersson
Socialdemokraterna



Riksdagsvalet i Sverige 2022 kommer att äga rum söndagen den 11 september 2022.[4][5]

Vid detta val kommer Sveriges riksdag för mandatperioden 20222026 att väljas. Samtidigt kommer det också att hållas allmänna val till kommun- och regionfullmäktige.

Opinionsundersökningar[redigera | redigera wikitext]

Inför valet[redigera | redigera wikitext]

Informationskällor inför valet[redigera | redigera wikitext]

En undersökning genomförd av Internetstiftelsen inför valet visade att traditionella medier som TV, tidningar och radio var de viktigaste informationskällorna bland väljarna när det kom till att ta del av politisk information eller politiska budskap. Få i undersökningen uppfattade sociala medieplattformar som viktiga informationskällor förutom bland förstagångsväljarna.[6][7] Bland förstagångsväljarna var sociala medier den kanal som de oftast tog del av politisk information via, 4 av 10 möttes dagligen av politisk information på sociala medier. Bland andra generationer såg det annorlunda ut, där var TV eller tidningar dominerande.[8][9] En majoritet av väljarna ansåg att större delen av det politiska innehållet i tv, radio och dagstidningar var pålitligt. Ungefär hälften ansåg även att det politiska innehållet i lokaltidningar och på partiers webbplatser var pålitligt. Bara några enstaka procent uppfattade att det politiska innehållet på sociala medier var pålitligt. Bland förstagångsväljarna var det generellt en större andel som ansåg att en större del av det politiska innehållet var pålitligt i olika kanaler, särskilt när det gällde de traditionella medierna.[10]

Inför riksdagsvalet år 2014 tog inte ens hälften av de svenska väljarna del av politisk information på internet; detta är en siffra som ökat mycket inför valen 2018 och 2022.[11]

Oro för desinformation[redigera | redigera wikitext]

Drygt en tredjedel av väljarna uppgav i en undersökning att de kände mycket eller ganska stor oro för att utländska stater eller myndigheter skulle använda internet i syfte att påverka valutgången. Ännu fler, mer än hälften, kände stor oro för att vilseledande eller falsk information på internet skulle komma att att användas för att påverka valutgången.[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sverigedemokraterna vann 62 mandat i valet 2018, men sedan dess har en ledamot utestängts ur partiet och blivit politisk vilde, vilket gör att riksdagsgruppen idag består av 61 personer.
  2. ^ Vänsterpartiet vann 28 mandat i valet 2018, men sedan dess har en ledamot utestängts ur partiet och blivit politisk vilde, vilket gör att riksdagsgruppen idag består av 27 personer.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”GE KRAFT ÅT VARJE MÄNNISKA–En hoppfull väg framåt”. Framtidsagenda för Centerpartiet inför 2030. Centerpartiet. sid. 18. https://www.centerpartiet.se/download/18.35f8faa5179876e65ad2215/1622201390079/Framtidsagenda_2030.pdf. Läst 24 augusti 2021. ”Centerpartiet är ett självständigt, borgerligt, liberalt parti som söker samarbete i den breda politiska mitten. Vi har under en lång rad år samverkat med såväl andra borgerliga partier som socialdemokrater och miljöpartister för att Sverige ska kunna styras ansvarsfullt och för att föra politiken framåt. Ett politiskt samarbete i den breda politiska mitten, utan att ytterkantspartier har ett avgörande inflytande, är det bästa för Sverige. Centerpartiet står för frihet, jämställdhet och öppenhet. Vi vänder oss helt emot högerpopulism, främlingsfientlighet och extremism. Vi tar bestämt avstånd från socialism, förmyndarmentalitet och vänsterpolitik.” 
  2. ^ ”Lööfs tydliga besked: C ska inte budgetförhandla med V”. SVT Nyheter. Sveriges Television. 3 juni 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/loof-kommer-inte-budgetforhandla-med-v. Läst 24 augusti 2021. ”Jag är beredd att sitta i en regering med både moderater och socialdemokrater. Det är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som vi inte vill budgetförhandla med, säger partiledare Annie Lööf i söndagens Agenda” 
  3. ^ ”Ny start för Sverige”. Liberalernas partiråd. 28 mars 2021. https://www.liberalerna.se/wp-content/uploads/ny-start-210328.pdf. Läst 24 augusti 2021. 
  4. ^ ”Kalender över kommande valår”. www.val.se. https://www.val.se/svenska-valsystemet/val-och-folkomrostningar/valkalendrar/kommande-valar.html. Läst 15 september 2018. 
  5. ^ ”Valresultat, mandatfördelning - Oxelösund”. www.oxelosund.se. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181004225902/https://www.oxelosund.se/kommun-och-politik/kommunfakta/valresultat-mandatfordelning/. Läst 4 oktober 2018. 
  6. ^ ”Traditionella medier viktigaste nyhetskällan”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/politisk-information-och-budskap-pa-natet/traditionella-medier-ar-fortsatt-den-viktigaste-informationskallan-for-politiskt-innehall/. Läst 22 april 2022. 
  7. ^ ”Drygt 6 av 10 förstagångsväljare ser sociala medier som en viktig källa för politisk information”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/politisk-information-och-budskap-pa-natet/drygt-6-av-10-forstagangsvaljare-ser-sociala-medier-som-en-viktig-kalla-for-politisk-information/. Läst 22 april 2022. 
  8. ^ ”Drygt 4 av 10 unga tar del av politiskt innehåll på sociala medier på daglig basis”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/politisk-information-och-budskap-pa-natet/drygt-4-av-10-unga-tar-del-av-politiskt-innehall-pa-sociala-medier-pa-daglig-basis/. Läst 22 april 2022. 
  9. ^ ”Politisk information och budskap på nätet”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/politisk-information-och-budskap-pa-natet/. Läst 22 april 2022. 
  10. ^ ”Förstagångsväljare litar generellt mer på det politiska innehållet de tar del av i olika kanaler, särskilt traditionella medier”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/politisk-information-och-budskap-pa-natet/forstagangsvaljare-litar-generellt-mer-pa-det-politiska-innehallet-de-tar-del-av-i-olika-kanaler-sarskilt-traditionella-medier/. Läst 25 april 2022. 
  11. ^ ”Svenskarna och internet: Valspecial 2022”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/sammfattning/. Läst 25 april 2022. 
  12. ^ ”Hinder för det öppna samtalet”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/hinder-for-det-oppna-samtalet/. Läst 25 april 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]