Riksföreningen Sverige–Tyskland
Riksföreningen Sverige–Tyskland var en pro-nazistisk svensk kulturförening bildad i december 1937 i Lund.[1][2][3][4]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Riksföreningens syfte var enligt den egna tidskriften att "verka för ett rättvist bedömande av det nya Tyskland" och motverka "hatfull propaganda mot det Tredje riket".[5] Organisationen betecknades som nazistisk av både Allmänna säkerhetstjänsten[6] och samtida nyhetsmedier.[7] Dess tidskrift hyllade Adolf Hitler[8] och innehöll återkommande antisemitiska konspirationsteorier.[9]
Bland initiativtagarna fanns Sveriges mest namnkunniga nationalsocialister och fascister, däribland Sven-Olov Lindholm, C.E. Carlberg, Per Engdahl, Rütger Essén, Adrian Molin och Nora Torulf.[10] Föreningens första ordförande var Efraim Liljeqvist, professor emeritus i praktisk filosofi vid Lunds universitet. Han efterträddes av teologiprofessor Hugo Odeberg 1941.[11]
Hugo Odeberg hade redan 1937 talat om judefrågan på Nationella Studentklubben i Lund och visade då stor förståelse för den etniska rensning som inletts i Tyskland, bland annat konstaterade han att "en nation bör inte finna sig i ett obehörigt judiskt inflytande". Mötet var välbesökt och refererades positivt i Lunds Dagblad. Odeberg blev fyra år senare ordförande för Riksföreningen Sverige-Tyskland, och var mellan 1941 och 1945 redaktör för föreningens tidning Sverige-Tyskland.[12][13][14]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Riksföreningen Sverige-Tyskland gav ut den månatliga tidskriften Sverige-Tyskland. Den utkom regelbundet fram till 1945 samt därefter mer sporadiskt fram till 1958.[15] Tidningens ansvariga utgivare var också föreningens ordförande: H. Nilsson-Ehle (1938:1), P. E. Liljeqvist (1938:2-1941:5), Hugo Odeberg (1941:6-1945:3), J. S. Johnsson (1945:4-1950, 1954:2-1958) och S. Jonsson (1953).[15] [4]
Medlemmar och politisk framtoning
[redigera | redigera wikitext]Omkring 5 000 personer var medlemmar i Riksföreningen Sverige-Tyskland.[10] Flera av initiativtagarna och medlemmarna i Riksföreningen Sverige-Tyskland var akademiker. Bland dessa fanns exempelvis professor Ivar Broman, professor i historia Gottfrid Carlsson, professor i genetik Herman Nilsson-Ehle och docent i folklivsforskning Carl Wilhelm von Sydow.[16] Flera svenska kulturpersonligheter var medlemmar såsom Carl Milles och Sven Hedin.[17] Två medlemmar i föreningen, Björn Frithiofsson Holmgren och Edvard Lithander, var riksdagsledamöter för Högerpartiet (nuvarande Moderaterna).[18]
Vid Allmänna säkerhetstjänstens undersökning 1940 av officerare med nazistsympatier räknades medlemmar i Riksföreningen som nazistsympatisörer.[19] I en kulturtext 2002 föreslog journalisten Gustaf von Platen att somliga av medlemmarna kunde ha gått med av affärsmässiga skäl, snarare än ideologiska.[20]
Ordförandelängd
[redigera | redigera wikitext]- 1937–1939 – Herman Nilsson-Ehle[18]
- 1939–1941 – Efraim Liljeqvist[18]
- 1941–1943 – Hugo Odeberg[11]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Thulstrup, Åke. Med lock och pock: Tyska försök att påverka svensk opinion 1933-45. sid. 138
- ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 december 2013. https://web.archive.org/web/20131210021410/http://www3.lu.se/info/lum/LUM_06_96/LUM6_03_lundanazism.html. Läst 22 juli 2014.
- ↑ ”Karaktärsmord på döda svenskar, Gustaf von Platen (2002)”. Arkiverad från originalet den 11 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220610111113/https://www.svd.se/a/3375b71e-ca66-304d-9aef-d1f4c81f2b68/karaktarsmord-pa-doda-svenskar. Läst 26 september 2022.
- 1 2 Wärenstam, Eric (1970). Fascismen och nazismen i Sverige 1920-1940: Studier i den svenska nationalsocialismens, fascismens och antisemitismens organisationer, ideologier och propaganda under mellankrigsåren. sid. 149
- ↑ Sverige-Tyskland (Juni 1938 (Häfte 2)). ”Vår uppgift”. Sverige-Tyskland: Organ för riksföreningen med samma namn (Riksföreningen Sverige-Tyskland): sid. 1-2.
- ↑ Allmänna säkerhetstjänsten (13 oktober 1942). ”PM om Hugo Odeberg”. Personakt 2871 Odeberg, Hugo (Allmänna säkerhetstjänsten).
- ↑ ”Seniorer går till attack mot nazistprofet i Lund”. Expressen. 29 mars 1945.
- ↑ ”Adolf Hitler”. Sverige-Tyskland: sid. 3-5. April 1939.
- ↑ Lundell, Patrik (2017). ”The Rationality of the Benevolent ones: A Swedish case of far right-wing objectivity ideal and media criticism around the Second World War”. Media History 23 (1): sid. 103, 107. doi:.
- 1 2 Riksföreningen Sverige-Tysklands medlemslista
- 1 2 Håkan Bengtsson (2005). ”Hugo Odeberg, kännare av judendom och nazist?”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2007. https://web.archive.org/web/20070610114647/http://www.hist.uu.se/historikermote05/program/Histanv-forintelsen2/P9Bengtsson.pdf.
- ↑ ”Hugo Odebergs arkiv”. Alvin. Universitetsbiblioteket, Lunds universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-70638. Läst 27 november 2025.
- ↑ Riksarkivet. ”Riksföreningen Sverige-Tyskland (1937 – ), Volym 1”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/nad/?postid=Arkis%203a56c645-cd9b-11d5-841b-00d0b73e7a8b. Läst 27 november 2025.
- ↑ ”Sverige-Tyskland (1/1938)”. Sverige-Tyskland (Riksföreningen Sverige-Tyskland). 1938.
- 1 2 Sverige-Tyskland: organ för riksföreningen med samma namn. Lund: Sverige-Tyskland. 1938-1958. Libris 829168
- ↑ Aronsson, Torbjörn (2006), De tyskvänliga föreningarna i Sverige och bilden av Karl XII 1933-1945 Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ Jasinska Brunnberg, Elzbieta (2000/2008), Riksantikvarieämbetet, Skuggor över Millesgården[död länk]
- 1 2 3 Karl K A Nilsson: Svensk överklassnazism (Stockholm u å), sid. 155.
- ↑ Bojerud, Stellan, Hemvärnet, nr 2 2001: Kryptonazister fick fribrev Arkiverad 2 november 2004 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ von Platen, Gustaf, Svenska Dagbladet 19 september 2002, Karaktärsmord på döda svenskar
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Sverker Oredsson (1996), Lunds universitet under andra världskriget, ISBN 91-972850-0-5
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Medlemsförteckning Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938-42, Källa :Professor Hugo Odebergs arkiv (Lunds universitetsbibliotek), Riksföreningen Sverige-Tysklands arkiv (volym 1, Riksarkivet), Sverige-Tyskland (1/1938)
