Försäkringskassan

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Riksförsäkringsverket)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Försäkringskassan
Försäkringskassans huvudkontor skylt.jpg
DepartementSocialdepartementet
Ansvarigt statsrådAnnika Strandhäll (S)
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
LedningStyrelsemyndighet
SäteStockholm
KommunStockholms kommun
LänStockholms län
Organisationsnr202100-5521
SyfteFörsäkringskassan ansvarar för en stor del av de offentliga trygghetssystemen.[1]
FöregångareRiksförsäkringsverket
Inrättad1 januari 2005
GeneraldirektörNils Öberg
BudgetFörsäkringskassans budgetram för 2019 uppgår till ca 8,9 miljarder kronor
Antal anställda~14 000 – 2019[1]
InstruktionSFS 2009:1174 (lagen.nu)
WebbplatsForsakringskassan.se

Försäkringskassan är en svensk statlig myndighet som ansvarar för stora delar av socialförsäkringen. Socialförsäkringen är en stor del av den offentliga tryggheten och är viktig för många människor, hushåll och samhället i stort. Försäkringen omfattar nästan alla som bor i Sverige. Totalt administrerar myndigheten ett 40-tal olika förmånsslag inom socialförsäkringen.[2]

Försäkringskassans uppdrag är att:[1]

  • Utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen.
  • Samordna resurser för att hjälpa den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetslivet.

Varje år fattar Försäkringskassans 14000 medarbetare 21 miljoner beslut och gör 50 miljoner utbetalningar till ett värde som motsvarar en fjärdedel av statsbudgeten eller fem procent av Sveriges bruttonationalsprodukt (BNP). De totala utgifterna för de försäkringar och bidrag som administreras av Försäkringskassan utgjorde år 2018 cirka 225 miljarder kronor.

Försäkringskassan är en av Sveriges största statliga myndigheter. Myndigheten tillkom 1 januari 2005 genom en sammanslagning av Riksförsäkringsverket och de allmänna länsförsäkringskassorna.[3] Samtidigt upphörde Försäkringskasseförbundet.[4]

Huvudkontoret ligger på LM Ericssons väg 30, Hägersten (i gamla byggnaden för LM Ericssons fabrik, Telefonplan). Huvuddelen av systemutveckling och drift är stationerad till Försäkringskassan IT i Sundsvall. Försäkringskassan har kontor på ca 65 orter i Sverige.

Ansvarsområden[redigera | redigera wikitext]

I de delar av socialförsäkringen som Försäkringskassan administrerar ingår främst försäkringar och bidrag som betalas ut till barnfamiljer, till sjuka och till personer med funktionsnedsättning.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn [5][redigera | redigera wikitext]

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning[5][redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Myndigheten betalar ut Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning[6] som är en del av arbetsmarknadspolitiken. Man gör även utbetalningen av etableringsersättning[7] till vissa nyanlända invandrare.Tidigare administrerade och utbetalade Försäkringskassan även inkomstpension, men från den 1 januari 2010 har ansvaret för denna tagits över av den nya Pensionsmyndigheten.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Huvudkontor[redigera | redigera wikitext]

Försäkringskassans huvudkontor entré LM Ericssons väg 30 Telefonplan
Försäkringskassans huvudkontor sedan 2014 i LM Ericssons tidigare fabrik.

Försäkringskassan hade tidigare sitt huvudkontor i en värdefull trettiotalsbyggnad vid Adolf Fredriks kyrka ritad av den Svenska arkitekten Sigurd Lewerentz. Byggnaden användes tidigare av de forna myndigheterna Riksförsäkringsanstalten och Riksförsäkringsverket. Under många år fanns huvudkontoret på Vasagatan 16, allmänt kallat Esselte-huset.[8] En flyttning av huvudkontoret till gamla LM Ericssons fabrik, Telefonplan genomfördes årsskiftet 2013-14.

Styrning[redigera | redigera wikitext]

Försäkringskassans arbete styrs i första hand av socialförsäkringsbalken,[9] men även av allmän förvaltnings- och försäkringslagstiftning, och andra lagar och förordningar som beslutats i Sveriges riksdag. Ansvarigt departement är Socialdepartementet och ansvarig minister är socialförsäkringsministern.[10] Regeringen styr Försäkringskassan genom att utse styrelse, generaldirektör och överdirektör, besluta om olika förordningar för olika ärendesslag, fastställa myndighetens instruktion, samt genom regleringsbrev och den årliga budgeten.[11]

Försäkringskassan är sedan 3 mars 2016 en styrelsemyndighet. Nils Öberg är sedan 3 juni 2019 generaldirektör för Försäkringskassan och Maria Rydbeck är överdirektör sedan 15 oktober 2018. Tillförordnad styrelseordförande är Anita Johansson.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är ansvarig tillsynsmyndighet.[12]

Knutet till försäkringskassan finns ett allmänt ombud. Allmänna ombudet har möjlighet att överklaga Försäkringskassans beslut i förvaltningsdomstolarna. Denna möjlighet används för att komma till rätta med en oenhetlig rättstillämpning eller när det finns behov av prejudikat. Allmänna ombudet kan också klaga på felaktiga beslut. Det allmänna ombudet har en självständig ställning och utses av regeringen.[13]

Försäkringskassans författningssamling[redigera | redigera wikitext]

Försäkringskassans författningssamling består av bindande föreskrifter (FKFS), allmänna råd (FKAR) och vägledningar.[14] Även de som tidigare beslutats av Riksförsäkringsverket gäller efter Försäkringskassans inrättande. I rubriken till föreskrifter och allmänna råd (FKAR) som beslutats av Riksförsäkringsverket behålls det tidigare myndighetsnamnet. Allmänna råden är inte bindande. De är generella rekommendationer om tillämpningen av en bestämmelse och anger hur man kan eller bör handla i ett visst avseende.[14]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Riksförsäkringsanstalten 1902–1961[redigera | redigera wikitext]

Skylt på Postmuseum.

Riksförsäkringsanstalten var en svensk statlig myndighet som inrättades år 1902, efter det att Lagen om ersättning vid olycksfall i arbetet antogs 1901. Precis som i de flesta andra länder så kan man säga att historien om socialförsäkringen i Sverige startade med ersättning vid arbetsskador.Tidigare 1889 hade Sveriges första skyddslag, arbetarskyddslagen, antagits av riksdagen. Den gällde på de större industrierna. På den tiden var bara 2,7 procent av befolkningen försäkrade av sjukkassorna. Sjukkassorna var föreningar där människor, oftast inom samma yrke, betalade in en avgift för att få ett skydd om de blev sjuka. De första sjukkassorna i Sverige bildades under 1700-talet.

Överdirektör och chef

Generaldirektörer och chefer

Riksförsäkringsverket 1961–2005[redigera | redigera wikitext]

Riksförsäkringsverket (RFV) inrättades 1961 och ersatte då de tidigare myndigheterna Pensionsstyrelsen och Riksförsäkringsanstalten. Riksförsäkringsverkets uppgift var att fördela anslagen till de lokala försäkringskassorna men också att se till att socialförsäkringen fungerade som det var tänkt och att kunderna behandlades lika oavsett var de bodde. På den tiden fanns det 630 lokala sjukkassor.

Generaldirektörer och chefer

Försäkringskassan 2005–[redigera | redigera wikitext]

Riksförsäkringsverket upphörde den 31 december 2004, då myndigheten Försäkringskassan bildades. Riksförsäkringsverket slås ihop med de 21 länsförsäkringskassorna. Sammanslagningen gjordes för att det skulle bli mer lika i hela landet, stärka rättssäkerheten och för att korta handläggningstiderna. För att lyckas med det börjar det planeras för en ny organisation.

Försäkringskassan har satsat mycket på att utveckla sina e-tjänster under 2010-talet. Nästan alla som ansöker om föräldrapenning (99% 2018) och tillfällig föräldrapenning (98% 2018) gör det numera via e-tjänster. (Källa ÅR 2018 sid 64 resp sid 69).[15] Försäkringskassan.se har fått pris som bästa myndighetssajt vid flera tillfällen, senast 2019 och även 2016. [16]

Under 2015 dömdes 34 individer vid ett assistansbolag för funktionshindrade i både tingsrätt och hovrätt för omfattande bedrägerier omfattande 30 miljoner mot Försäkrinskassan. Försäkringskassan tilldömdes ett skadestånd på 31 miljoner.[17]

Generaldirektörer och chefer

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

Under 2008 och 2009 kritiserades Försäkringskassans försök att införa en ny IT-plattform, baserad på ett affärssystem från SAP, som skulle levereras av konsultföretagen Logica[18] och Accenture. Projektet riskerade att kosta närmare 10 miljarder kronor men avbröts i förtid. Endast en bråkdel av projektets mål kunde uppnås.[19][20] Skenande kostnader och kraftiga förseningar gjorde att projektet lades ner. Myndighetens generaldirektör byttes därför ut år 2010 och myndigheten ersatte 80 konsulter med egen nyanställd personal.[21]

31 augusti 2014 avslöjade Dagens Nyheter att personal från Försäkringskassan har redigerat en wikipediaartikel kopplad till myndigheten och tagit bort kritik.[22]

År 2015 dömdes en person i myndighetens ledning för brott mot yttrandefrihetsgrundlagen för att ha försökt efterforska vilka källor bland myndighetens anställda som Expressen hade använt sig vid sina publiceringar kring Dan Eliassons radering av myndighetens internmejlarkiv.[23][24]

Enskilda som drabbas av stränga bedömningar[redigera | redigera wikitext]

Efter att regeringen pressade Försäkringskassan att få ned sjuktalen uppmärksammade medier under 2017 och 2018 allt fler fall av enskilda som fick avslag på ansökningar. Ett ökande antal barn blev av med assistansersättning[25] och vuxna förlorade sin sjukersättning efter myndighetens snäva tolkning av direktiv och vägledande domar.[26] Många fick vänta länge på beslut om omprövning.[27] Uppgifter framkom om att det förekom att handläggare som gjorde flest avslag premierades med högre lön.[26][28] Efter kritiken beslutade regeringen i april 2018 att Ann-Marie Begler skulle få sluta sin tjänst som generaldirektör, några månader innan valet.[29] Begler hade emellertid högt anseende på myndigheten, och flera anställda protesterade mot beslutet eftersom sjuktalen under Beglers tid hade minskat.[30]

Kritiken fortsatte dock. Media rapporterade om hur rekordmånga tvingades betala tillbaka bostadsbidrag under 2018, och kunde få besked om detta upp till två år efter att de hade sökt, och därmed kunde hamna i skuld.[31] År 2018 och 2019 förlorade ett ökande antal funktionshindrade unga vuxna i åldrarna 19 till 29 år sin aktivitetsersättning från Försäkringskassan, och många av dem har därefter levt på försörjningsstöd eller förlorat all försörjning.[32] Redan i november 2017 slog anställda vid Försäkringskassan själva larm i en skrivelse till regeringen om att regelverket slog orimligt hårt, exempelvis mot utvecklingsstörda, och föreslog att begreppet "arbetförmåga" skulle bytas ut.[33] Domar från november 2018 och oktober 2019 visar att Försäkringskassan har gjort fel i de fall när man har betraktat daglig verksamhet enligt LSS som bevis på att personen har arbetsförmåga och kan försörja sig, och när myndigheten inte har gjort en rimlighetsbedömning av om det är möjligt att hitta en arbetsgivare som är villig att betala för ett anpassat och subventionerat arbete. I många fall har Försäkringskassan inte lotsat de funktionshindrade vidare till hjälp från andra myndigheter, något som Försäkringskassan har fått ett regeringsuppdrag år 2019 att åtgärda.[34]

Motsvarigheter i andra länder[redigera | redigera wikitext]

  • Finland: Folkpensionsanstalten (FPA) som sköter om den sociala grundtryggheten för alla som bor i Finland.[35]
  • Norge: NAV (Arbeids- og velferdsforvaltningen) som består av den statliga Arbeids- og velferdsetaten och de delarna av kommunernas sosialtjenester som ingår lokalkontoren.[36]
  • Danmark: Pensionsstyrelsen som ansvarar för utbetalning av pensioner, föräldrapenning, barnbidrag med mera.[37]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Om Försäkringskassan”. Försäkringskassan. http://www.forsakringskassan.se/omfk. Läst 28 juni 2019. 
  2. ^ ”Försäkringskassan: Om försäkringskassan”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet. https://www.forsakringskassan.se/omfk. Läst 27 juni 2019. 
  3. ^ ”Regeringens proposition 2003/04:69 En ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration” (pdf). Socialdepartementet/Regeringen Persson. Arkiverad från originalet den 24 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150524153830/http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/16/34/5e2e6059.pdf. Läst 4 januari 2012. 
  4. ^ Försäkringskassornas förbund (18 november 2004). ”Försäkringskassornas förbund upplöses vid årsskiftet” (pdf). Pressmeddelande. Läst 24 maj 2015.
  5. ^ [a b] ”Socialförsäkringen i siffror 2019”. https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/02d14692-594c-4218-91bf-9362644d9235/socialforsakringen-i-siffror-2019.pdf?MOD=AJPERES&CVID=. Läst 28 juni 2019. 
  6. ^ ”Försäkringskassan: Aktivitetsstöd”. Försäkringskassan. https://www.forsakringskassan.se/wps/portal/myndigheter/arbetsformedlingen/forsakring/aktivitetsstod. Läst 28 juni 2019. 
  7. ^ ”Försäkringskassan: Etableringsersättning”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 28 juni 2019. https://web.archive.org/web/20111211230827/http://www.forsakringskassan.se/privatpers/ny_i_sverige/etableringsersattning. Läst 4 januari 2012. 
  8. ^ ”Norrort eller Söderort för Försäkringskassan”. Fastighetsvärlden idag. 23 november 2011. http://www.fastighetsvarlden.se/notiser/norrort-eller-soderort-for-forsakringskassan/. Läst 4 januari 2012. 
  9. ^ ”Socialförsäkringsbalken”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialforsakringsbalk-2010110_sfs-2010-110. Läst 28 juni 2019. 
  10. ^ ”Myndigheter och bolag under Socialdepartementet”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 4 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120104132858/http://www.regeringen.se/sb/d/1474/a/155845. Läst 4 januari 2012. 
  11. ^ ”Myndigheter”. Så styrs Sverige. Regerlingskansliet. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111125343/http://www.regeringen.se/sb/d/2462. Läst 4 januari 2012. 
  12. ^ ”Inspektionen för socialförsäkringen”. Inspektionen för socialförsäkringen. http://www.inspsf.se/. Läst 4 januari 2012. 
  13. ^ ”Allmänt ombud”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 26 september 2011. https://web.archive.org/web/20110926052140/http://www.forsakringskassan.se/omfk/organisation/allmant_ombud. Läst 4 januari 2012. 
  14. ^ [a b] ”Försäkringskassan: Lagar och regler”. Försäkringskassan. Arkiverad från originalet den 8 december 2011. https://web.archive.org/web/20111208110143/http://www.forsakringskassan.se/omfk/lagar_regler. Läst 4 januari 2012. 
  15. ^ ”Försäkringskassans årsredovisning 2018”. https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/0d8a7c1c-3917-4b98-bfc9-b0fbf3c007fe/fk-arsredovisning-2018.pdf?MOD=AJPERES&CVID=. Läst 28 juni 2019. 
  16. ^ ”Idg topp 100 2018”. https://topp100.idg.se/2.39772/1.715680/topp100-2019-myndigheter. Läst 28 juni 2019. 
  17. ^ ”Fällande domar i rekordstort bedrägerimål”. Nyheter Södertälje 23 juli 2015. SVT. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/dom-faller-i-rekordstort-bedragerimal. Läst 6 november 2016. 
  18. ^ Granskning av riksrevisionen, Computer Sweden 2009-04-07.
  19. ^ Tio miljarder för SAP på Försäkringskassan, Computer Sweden 2008-09-12.
  20. ^ Computer Sweden: SAP-stopp på Försäkringskassan Publicerad 2009-01-29.
  21. ^ ”Computer Swedens artiklar om Försäkringskassan”. IDG. http://computersweden.idg.se/2.2683/1.183934/f%F6rs%E4kringskassan. Läst 2 januari 2010. 
  22. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/myndigheter-censurerar-wikipediatexter-1/
  23. ^ Döms för brott mot efterforskningsförbud”. Expressen. 26 februari 2015. http://www.expressen.se/nyheter/doms-for-brott-mot-efterforskningsforbud/. 
  24. ^ Chef på Försäkringskassan efterforskade källor – döms”. Dagens Nyheter. 26 februari 2015. http://www.dn.se/nyheter/sverige/chef-pa-forsakringskassan-efterforskade-kallor-doms/. Läst 21 juli 2016. 
  25. ^ Grill, Marja (1 maj 2017). ”Dubbelt så många barn förlorar assistans från Försäkringskassan”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/dubbel-sa-manga-barn-forlorar-assistans-fran-forsakringskassan. Läst 11 november 2019. 
  26. ^ [a b] Holm, Maria (27 april 2018). ”Försäkringskassans generaldirektör får sparken”. ETC. https://www.etc.se/inrikes/forsakringskassans-generaldirektor-far-sparken. Läst 20 februari 2019. 
  27. ^ Ekström, Linda (23 januari 2017). ”Starka reaktioner om Försäkringskassans väntetider”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/starka-reaktioner-om-forsakringskassans-vantetider. Läst 11 november 2019. 
  28. ^ Forssblad, Mari; H. Svensson, Anna (15 april 2018). ”Handläggare på Försäkringskassan: Fler avslag ger högre lön”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/handlaggare-pa-forsakringskassan-fler-avslag-ger-hogre-lon. Läst 20 februari 2019. 
  29. ^ ”Försäkringskassans Ann-Marie Begler får gå”. Publikt. 27 april 2018. https://www.publikt.se/artikel/forsakringskassans-ann-marie-begler-far-ga-21358. Läst 20 februari 2019. 
  30. ^ ”Den betrodda myndighetschefen”. Fokus. 30 januari 2019. https://www.fokus.se/2019/01/den-betrodda-myndighetschefen/. Läst 11 november 2019. 
  31. ^ Norbergh, Erik (11 juni 2018). ”Fler än 3 000 tvingas betala tillbaka bostadsbidrag”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/fler-an-3000-sormlanningar-tvingas-betala-tillbaka-bostadsbidrag. Läst 11 november 2019. 
  32. ^ Enström, Tina (11 november 2019). ”Tredubbling av unga funktionsnedsatta som förlorar ersättning”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/tredubbling-av-unga-funktionsnedsatta-som-forlorar-ersattningen. Läst 11 november 2019. 
  33. ^ Enström, Tina (23 februari 2019). ”Funktionsnedsattas arbetsförmåga bedöms utifrån jobb som inte finns”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/forsakringskassans-bedomning-galler-latsasjobb. Läst 11 november 2019. 
  34. ^ Enström, Tina (11 november 2019). ””Det kommer nog bli färre avslag nu””. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/det-kommer-bli-nagot-fler-avslag-nu. Läst 11 november 2019. 
  35. ^ ”Om FPA”. FPA. http://www.kela.fi/in/internet/svenska.nsf/NET/170308124945HP. Läst 5 januari 2012. 
  36. ^ ”NAV: Organisering”. Om NAV. Arbeids- og velferdsetaten. Arkiverad från originalet den 30 december 2011. https://web.archive.org/web/20111230044744/http://www.nav.no/Om%2BNAV/Om%2BNAV/Organisering.168932.cms. Läst 5 januari 2012. 
  37. ^ ”Pensionsstyrelsen: Organisation”. Pensionsstyrelsen. Arkiverad från originalet den 11 december 2011. https://web.archive.org/web/20111211154118/http://www.penst.dk/Om-Pensionsstyrelsen/Organisation.aspx. Läst 5 januari 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]