Ring of Honor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ring of Honor (förkortas ROH) är ett wrestling-förbund som på sätt och vis hade sin start i ECW (Extreme Championship Wrestling), det största indy-förbundet i USA och RF Videos stora guldkalv.

När ECW upphörde påverkade detta RF Video och de ville ha en ersättare.

Den 26 och 27 oktober år 2001 gick en independent-show i Kalifornien av stapeln vid namn King Of The Indies Tournament med relativt okända namn som Samoa Joe, Bryan Danielson och Low Ki. ECW hade säkert gärna använt de tre brottarna med flera på denna show men förbundet hade redan gått i konkurs och Ring Of Honor existerade inte vid denna tidpunkt. I publiken satt förutom Dave Meltzer och Bryan Alvarez (två välkända wrestlingjournalister) även Rob Feinstein och Gabe Sapolsky från RF Video.

Sapolsky och Feinstein älskade vad de såg. De hade förlorat ECW och alternativen för publiken var ett WWE där Attitude-eran var på utgång och WCW som raserat något enormt och som befann sig på sista andetaget innan det förbundet också försvann. Feinstein och Sapolsky kläckte då idén att skapa ett wrestlingförbund som levererar bättre wrestling än något annat förbund. Detta förbund skulle ersätta ECW som RF Videor stora inkomstkälla.

På den vägen drogs ROH igång år 2002 av samma personer bakom RF Video. Första showerna drogs igång i nordöstra USA och fick snabbt ett kultliknande följe främst i Philadelphia, New York och Chicago. Tre stora wrestlingstäder kända för att vara kunniga och kräsna. Men på senare tid har ROH expanderat och gör shower i andra städer i USA samt en del i Storbritannien. Kännetecknande för förbundet är att det är ”old school”-wrestling med minimalt med ”sports entertainment”. Som namnet antyder skall det också vara mycket ära och heder. Domarna skall vara heliga, man skall skaka hand och visa respekt och inga brottare (eller andra obehöriga) som inte har med matchen att göra skall påverka matchutgången.

Wrestlingen skall behandlas mer som sport och i tidiga ROH fanns rankingsystem så att alla matcher skulle betyda något och om någon hade förlorat mycket på sistone kunde kommentatorerna belysa detta genom att påpeka att det gäller att brottare X börjar vinna lite om han skall ha kvar sin plats i ROH. Det där med att komma in på topp 5 på rankingen och slåss om en titelmatch har senare gjorts om men grundprinciperna vad ROH skall vara är ungefär som i början. Det är exempelvis inget tvång att visa respekt genom att skaka hand men det hör till god sed att ändå göra det.

ROH var illa ute år 2004 och många befarade att förbundet skulle gå under i och med att Rob Feinstein var lite het på gröten och sattes dit i en fälla när han bestämde kontakt med vad han trodde var en pojke på 14 år. Det slutade med att Rob Feinstein sålde sina andelar till Cary Silkin och att ROH bröt sig ur RF Video och började sälja sina egna produkter. TNA (Total Nonstop Action Wrestling), som alltid haft bra relation med ROH, ville inte associeras med detta och eftersom det rådde osäkerhet kring om Feinstein verkligen var ute ur bilden så bröts kontakten och ROH tappade flera brottare så som Christopher Daniels. ROH hämtade nya krafter med showerna Reborn och därefter Generation Next. Förbundet skulle visa sig kapabla att återhämta sig och Sapolsky (förbundets bokare) har i efterhand menat att förbundet till och med mådde bra av att tappa vissa av stjärnorna då deras produkt blev fräsch igen. Med tiden blev relationerna med TNA åter goda igen. Idag är förbundet större än innan skandalen med Feinstein.

Bälteshistorik[redigera | redigera wikitext]

ROH World Title[redigera | redigera wikitext]

  • Low-Ki (Crowning A Champion-Unscripted) (2002/07/27)

Vann en en timmesmatch och blev första ROH-mästaren. Matchen inkluderade förutom Low-Ki även Spanky, Christopher Daniels och Doug Williams

  • Xavier (Unscripted - Night of the Champions) (2002/09/21)
  • Samoa Joe (Night of the Champions-Final Battle)(2003/03/22)
  • Austin Aries (Final Battle 2004-Death Before Dishonor III)(2004/12/26)
  • CM Punk (Death Before Dishonor III-Redemption) (2005/06/18)
  • James Gibson (Redemption-Glory By Honor IV) (2005/12/08)
  • Bryan Danielson (Glory By Honor IV) (2005/09/17)
  • Homicide (Final Battle) (2006/12/23)
  • Takeshi Morishima (Fifth Year Festival: Philly) (2007/02/17)
  • Nigel McGuinness (Undiniable) (2007/10/6)

Eftersom bältet försvarats i England, Österrike, Tyskland, Sydamerika m.fl. ställen så kan ROH:s enda singelbälte med all rätt kallas World Title. Många brottare från andra förbund har även fått titelmatcher i ROH, däribland KENTA och Naomichi Marufuji (NOAH), Steve Corino (Zero-1), Chris Sabin (TNA), Chris Hero och Sonjay Dutt (CZW) samt Lance Storm (som tidigare varit i ECW, WCW och WWE).

ROH World Tag Team Titles[redigera | redigera wikitext]

  • The Prophecy (Daniels/Morgan) (2002/09-21)

Besegrade Bryan Danielson och Mike Modest.

  • AJ Styles och Amazing Red(2003/03/25)

Besegrade Chris Daniels & Xavier

  • Trent Acid och Johnny Kashmere(2003/09/20)

Vann en Gauntlet match.

  • Special K (Izzy och Dixie)(2003/10/06)
  • Mark och Jay Briscoe(2003/11/01)
  • Second City Saint (CM Punk och Colt Cabana)(2004/04/24)
  • Dan Maff och BJ Whitmer (2004/05/15)
  • Mark och Jay Briscoe (2004/05/15)
  • Second City Saint (CM Punk och Colt Cabana)(2004/05/15)
  • Ricky Reyes och Rocky Romero (2004/08/07)
  • Dan Maff och BJ Whitmer (2005/02/19)
  • Blev vakant när Dan Maff lämnade förbundet.
  • Jimmy Jacobs och BJ Whitmer (2005/04/02)

Besegrade Samoa Joe och Jay Lethal

  • The Carnage Crew (Loc och DeVito)(2005/07/09)
  • Jimmy Jacobs och BJ Whitmer(2005/07/23)
  • Tony Mamaluke och Sal Rinauro(2005/10/01)
  • Austin Aries och Rodrick Strong(2005/12/17)
  • Chris Hero och Claudio Castagnoli 2006/09/16)
  • Christopher Daniels och Matt Sydal (2006/11/25)
  • Mark och Jay Briscoe (2007/02/24)
  • Naruki Doi och Shingo Takagi (2007/03/03)
  • Mark och Jay Briscoe (2007/03/30)

Tag-bältena har försvarats av Austin Aries och Roderick Strong i ROH, i andra förbund i USA, i England och i Japan. Därmed blev ROH Tag Team Titles ROH World Tag Team Titles.

ROH Pure Championship[redigera | redigera wikitext]

  • AJ Styles (2004/04-14) (Braintree, MA)

- Vann en turnering där CM Punk också var i finalen

  • Doug Williams (2004/07/17) (Elisabeth, NJ)

- Vann en turnering efter att Styles lämnat förbundet

  • Johny Walters (2004/08/28) (Braintree, MA)
  • Jay Lethal (2005/03/05) (Philadelphia, PA)
  • Samoa Joe (2005/05/17) (New York City, NY)
  • Nigel McGuinness (2005/08/27)(Buffalo, NY)
  • Bryan Danielson (2006/08/12) (Liverpool, England)

- Danielson enade titeln med ROH-titeln

Titlar som ej tillhör ROH men som försvarats i ROH[redigera | redigera wikitext]

  • Puerto Rico Intercontinental Title - Super Crazy mot Eddie Guerrero
  • X Division Title - AJ Styles mot David Young och Adam Jacobs
  • FWA Title - Christopher Daniels mot Doug Williams
  • HWA Title - Cody Hawk mot Nigel McGuinness
  • NWA World Title - AJ Styles mot Chris Sabin
  • AJPW Tag Titles - Great Muta och Arashi mot Christopher Daniels och Dan Maff
  • GHC Junior Heavyweight Championship - KENTA mot Low Ki
  • GHC Heavyweight Title - Naomichi Marufuji mot Nigel McGuinness
  • Open the Brave Gate Title - Matt Sydal mot Austin Aries

Övriga titlar[redigera | redigera wikitext]

ROH Trios Tournament[redigera | redigera wikitext]

  • 2005
  • (2005/03/05) (Philadelphia, PA)
  • Första omgången.
  • Generation Next (Austin Aries, Jack Evans och Roderick Strong) besegrade Anthony Franco, Davey Andrews och Shane Hagadorn
  • Steve Corino och The Second City Saints besegrade The Embassy (Jimmy Rave, Oman Tortuga och Weapon of Mask Destruction #3)
  • The Rottweilers (Homicide, Ricky Reyes och Rocky Romero) besegrade El Generico och The Ringcrew Express
  • Bryan Danielson, Samoa Joe och Vordell Walker besegrade James Gibson, Nigel McGuinness och Spanky
  • Semifinal
  • Generation Next (Austin Aries, Jack Evans och Roderick Strong) besegrade Steve Corino och The Second City Saints
  • The Rottweilers (Homicide, Ricky Reyes och Rocky Romero) besegrade Bryan Danielson, Samoa Joe och Vordell Walker
  • Final
  • The Rottweilers (Homicide, Ricky Reyes och Rocky Romero) besegrade Generation Next (Austin Aries, Jack Evans & Roderick Strong)
  • 2006
  • (2006/01/27) (Dayton, OH)
  • Semifinal
  • Matt Sydal, Jimmy Yang och Jack Evans besegrade Adam Pearce, Jimmy Jacobs och BJ Whitmer
  • The Embassy (Jimmy Rave, Alex Shelley och Abyss) besegrade Tony Mamaluke, Sal Rinauro och Jay Fury
  • Final
  • The Embassy (Jimmy Rave, Alex Shelley och Abyss) besegrade Matt Sydal, Jimmy Yang och Jack Evans

Survival Of The Fittest[redigera | redigera wikitext]

  • (2004) Bryan Danielson (2004/06/24) (Essington, PA)

- Sista eliminerande: Austin Aries

  • (2005) Roderick Strong (2005/09/24)b(Boston, MA)

- Sista eliminerande: Austin Aries

  • (2006) Delirious (2006/10/10) (Cleveland, OH)

- Sista eliminerande: Matt Sydal

  • (2007) Chris Hero (2007/10/19) (Las Vegas, NV)

- Sista eliminerande: Claudio Castagnoli

Round Robin Challenge[redigera | redigera wikitext]

  • (2002/03/30) Medverkande: Christopher Daniels, Low-Ki och Bryan Danielson.

Christopher Daniels besegrade Bryan Danielson, Low-Ki besegrade Christopher Daniels och Bryan Danielson besegrade Low-Ki. Vinnare: Oavgjort

  • (2003/04/26) Medverkande: Christopher Daniels, Amazing Red och Paul London.

Christopher Daniels besegrade både Amazing Red och Paul London medan Paul London besegrade Amazing Red. Vinnare: Christopher Daniels

  • (2004/05/15) Medverkande; The Second City Saints, The Prophecy och The Briscoes.

The Prophecy besegrade The Second City Saints, The Briscoes besegrade The Prophecy och The Second City Saints besegrade The Briscoes. Vinnare: Oavgjort

Field Of Honor[redigera | redigera wikitext]

  • (2003/11/28) Block A: Matt Striker, Johny Walters, Xavier och Chris Sabin.

Vinnare: Matt Striker.

Block B: BJ Whitmer, Jimmy Rave, Colt Cabana och Dan Muff.

Vinnare: BJ Whitmer

Finalen: Matt Striker besegrade BJ Whitmer.

Vinnare: Matt Striker

Code of Honor[redigera | redigera wikitext]

Efterson Ring of Honor riktade sig till brottningsfans som var trötta på underhållningsformen som främst WWE står för så önskade Ring of Honor distansera sig långt ifrån det konceptet. Inga ständiga inspringande i ringen från obehöriga eller diskningar i titelmatcher var okej. Därför infördes "Code of Honor", som dikterade hur brottarna skulle uppföra sig och till en början fanns fem lagar om detta. Dessa infördes redan inför deras första show, The Era of Honor Begins. Redan omgående skulle dock Christopher Daniels vägra att följa Code of Honor och han bildade även The Prophecy. Code of Honor fungerade på så sätt som en effektiv metod att skapa hetta för Daniels och hans Prophecy.

De fem lagarna:

  1. Ta i hand före och efter matcherna.
  2. Ingen får rusa in i eller omkring ringen under match och störa.
  3. Inga bakhållsattacker.
  4. Domaren får inte angripas.
  5. Inte diskvalificera sig själv under match.

2004 ansåg Gabe Sapolsky som bokar Ring Of Honor att Code of Honor spelat ut sin roll varför Code of Honor gjordes till tre lite allmänt lösare regler.

  1. Ta i hand före och efter matchen om du respekterar brottaren/brottarna i ringen.
  2. Håll brottningen ren.
  3. Respektera domaren.

Trots att reglerna inte är alls lika hårda som de var initialt och knappt ens nämns längre hör det dock till vana att följa åtminstone att skaka hand.

Vanliga gimmick-matcher i ROH[redigera | redigera wikitext]

Scramble Match[redigera | redigera wikitext]

En match med flera brottare (vanligtvis fler än fyra) - två brottare startar och när någon lämnar ringen kan en annan brottare komma in utan att tagga. Första fallet vinner. Det förekommer även Tag Team Scramble-matcher.

Four Corner Survival[redigera | redigera wikitext]

Fyra brottare deltar i matchen. Två brottare startar men kan bytas av med hjälp av tags. Den som först får ett pinfall eller ett submission vinner matchen.

Six Man Mayhem[redigera | redigera wikitext]

Samma sak som Four Corner Survival (se ovan) men med sex brottare.

Fight Without Honor[redigera | redigera wikitext]

En match där brottarna som möts kastar äran åt sidan på grund av ett enormt hat brottarna emellan. Detta är det definitiva slutet på en fejd och en Fight Without Honor är alltid våldsam.

Ultimate Endurance[redigera | redigera wikitext]

X antal Tag team möter varandra i en elimineringsmatch. Ponera att det är en vanlig match och att lag ett åker ut. Då kan det i detta fiktiva exemplet vara tre lag kvar men nu är det en Street Fight. När två lag är kvar blir det en ny typ av match med andra regler. Det lag som är kvar vinner matchen.

Pure Title Match[redigera | redigera wikitext]

På den tiden Pure Title existerade så försvarades titeln i Pure Title-matcher. Detta för att verkligen lyfta fram den tekniska mattbrottningen.

  1. Brottaren kan ta på repet (rope-break) totalt tre gånger för att komma undan en submission eller ett pinfall. När dessa tre gånger är avklarade är inte längre repen en utväg.
  2. Knuten näve mot ansiktet är förbjudet. Överträder en brottare denna regel får han först en varning. Vid andra överträdelsen förlorar man en rope-break. Har man inga rope-breaks kvar blir han diskad och förlorar således matchen.
  3. Hamnar en brottare utanför ringen har han 20 sekunder på sig att komma tillbaka. Om han av någon anledning inte klarar det blir han uträknad.
  4. Bältet kan byta ägare vid en diskvalifikation eller en uträkning.

Brottarallianser[redigera | redigera wikitext]

Med brottarallianser menas vad som på engelska kallas "stable". En allians av brottare som går ihop för att ta över, vinna titlar eller genomföra någon annan typ av målsättning.

Generation Next[redigera | redigera wikitext]

Bildades i maj år 2004 av Alex Shelley. Generation Next gjorde debut på galan med samma namn. Generation Next bestod då av Alex Shelley, Austin Aries, Jack Evans och Roderick Strong. De utropade sig själva som wrestlingens framtid som skulle ta över ROH. De utmanade resterande brottare i ROH och showen Generation Next är ett antal matcher mellan brottare från Generation Next mot brottare i ROH som inte ingick i alliansen. Medan grundaren Alex Shelley var alliansens ledare var det Austin Aries som hade störst framgångar i ringen.

26 december lyckades Austin Aries vinna ROH Word Title från Samoa Joe på showen Final Battle 2004. Det var på samma show som Alex Shelley kickades ur gruppen efter att han vägrat kliva ner från rollen som ledare för Generation Next. De skulle fortsätta vara en allians av rufflare med fejder mot Alex Shelley och CM Punk med flera tills att de vände till goda i och med deras fejd mot The Embassy som Alex Shelley gått med i. Matt Sydal anslöt sig till Generation Next i augusti månad år 2005.

3 juni 2006 på Destiny deklarerade slutligen Austin Aries att Generation Next är ett avslutat kapitel. Orsaken sades vara att de redan etablerat sig som toppgubbar i ROH. Förutom att Austin Aries blivit förbundets världsmästare hade Aries och Roderick Strong tagit Tag Team-titlarna och gjort dessa väldigt prestigefyllda och försvarat dem utomlands. Strong och Aries brottas fortfarande ihop som Tag team och är ute efter att på nytt ta titlarna.

The Embassy[redigera | redigera wikitext]

En grupp av rufflare ledda av deras manager Prince Nana, som är en prins i Ghana. The Embassy gjorde debut i maj år 2004 när Xavier besegrade Slyke Wagner Brown. Alliansen skulle ha en mängd brottare fram till att det abrupt tog slut i augusti år 2006 efter att det meddelas att Prince Nana var borta från förbundet. Ingen förklaring varför och inget avsked alls för Embassy att skriva hem om. Av deras fejder är den mot Generation Next mest känd, men fejder mot AJ Styles och CM Punk är andra exempel. Några brottare som var med i The Embassy är: John Walters, Xavier, Prince Nana, Jimmy Rave, Daizee Haze, Sal Rinauro och Alex Shelley.

The Prophecy[redigera | redigera wikitext]

Christopher Daniels var en rufflare som var med redan från första showen och som konsekvent vägrade att följa Code Of Honor som förbundet satt upp. Istället ville han göra förbundet efter hur han resonerade och ville ha det. Till sin hjälp bildade han The Prophecy med hjälp av Simply Luscious och Donovan Morgan till en början. Under samma period vann Xavier ROH-titeln med hjälp av Christopher Daniels som distraherade dåvarande mästaren Low Ki. Xavier gick därefter med i The Prophecy. Näst på tur att ansluta sig stod Dan Maff, Allison Danger, Mark Briscoe och BJ Whitmer. Samoa Joe introducerades i ROH av Christopher Daniels och fungerade initialt som Daniels livvakt men var aldrig officiellt en medlem av The Prophecy.

En allians vid namn The Group där bland annat Samoa Joe ingick bildades och fejdade mot The Prophecy men de tvingades upplösas efter en förlorad match mot Prophecy. Ett annat allianskrig var mot Second City Saints där CM Punk var den som körde Christopher Daniels genom ett bord efter en match. Daniels visade sig inte på ett år efter bordsincidenten och namnet The Prophecy dog sakta men säkert ut.

The Rottweilers[redigera | redigera wikitext]

The Rottweilers, precis som The Prophecy, vägrade att följa Code Of Honor och kan beskrivas som en grupp av gatugangsters i sin profil som gärna tar till fula metoder. Med i Rottweilers var: Homicide, Low Ki, Ricky Reyes, Rocky Romero, Julius Smokes, Slugger, Grim Reefer och Bison. Började med att hjälpa Homicide i hans fejd mot Stevo Corinos allians, The Group, varav Slugger, Reefer och Bison medverkade med att hjälpa Homicide, men som snabbt åkte ut.

På Reborn utmanade Homicide dåvarande mästaren Samoa Joe i en match. Under matchen kastade Homicide en eldboll på Samoa Joe. Ett upplägg mot Samoa Joe och The Briscoes tog fart där återvändande Low Ki attackerade Joe och anslöt sig till Rottweilers. Andra noterbara upplägg är mot Generation Next, Bryan Danielson och Colt Cabana.

Second City Saints[redigera | redigera wikitext]

CM Punk, Colt Cabana och Ace Steel var kärnan, men även Lucy och Traci Brooks var medlemmar under perioder. Fejdade mot Raven, som var CM Punks totala motsats i sin ohälsosamma livsstil. Andra fejder var mot Generation Next och The Prophecy. Cabana och CM Punk tog Tag Team-titlarna ihop två gånger och CM Punk tog även ROH World Title från Austin Aries. SCS gjorde debut år 2003 och upplöstes 2 år senare efter att CM Punk lämnade för WWE.

Special K[redigera | redigera wikitext]

Deras gimmick var att de var bortskämda ungar som knarkade upp sina föräldrars pengar och inte visade respekt. Special K har haft många medlemmar, de flesta high-flyers. De som lyckades bäst var Hydro (som senare bytte namn till Jay Lethal när han hoppade av Special K), Angle Dust (senare Azrieal), Izzy, Deranged och Dixie. Mikey Whipwreck var deras manager under en period, och Slugger deras bodyguard. Andra medlemmar inkluderade Brian XL, Jody Fleisch, Cheech, Cloudy, Lit, Slim J, Becky Bayless och Lacey. Special K löstes upp när Lacey började styra och ställa. Dixie, Angel Dust och Becky blev attackerade av de andra Special K-medlemmarna. Efter en kort fejd 2005 försvann namnet Special K. Lacey bildade Lacey's Angels, som till en början bestod av Izzy, Deranged, Cheech och Cloudy.

Lacey's Angels[redigera | redigera wikitext]

Bildades ur spillrorna av Special K. De första medlemmarna var Izzy, Deranged, Cheech och Cloudy, men de blev sparkade då de förlorade så mycket. Istället tog Lacey in BJ Whitmer och Jimmy Jacobs. Efter en frustrerande förlust attackerade Whitmer Jacobs och namnet Lacey's Angels har inte använts sedan dess. Lacey fortsatte dock vara Jimmy Jacobs manager.

The Group[redigera | redigera wikitext]

Mycket kortlivad allians som bestod av Steve Corino och hans flickvän Simply Luscious samt Michael Shane, CW Anderson och Samoa Joe. Fejdade mot The Prophecy men förlorade en match mellan allianserna på Night of The Grudges i juni år 2003. Förlusten krävde att de skulle upplösas. Samoa Joe är kvar i förbundet och Steve Corino gör gästframträdande. Resterande är borta.

No Remorse Corps[redigera | redigera wikitext]

När Roderick Strong svek sin vän Austin Aries i februari 2007 allierade han sig med Davey Richards och Rocky Romero och formade det nya stallet No Remorse Corps. Austin Aries och Jack Evans som var två av Roderick Strongs före detta stallkamrater blev de två självklara måltavlorna men även Delirious rök ihop med NRC. No Remorse Corps marknadsförs mycket som det hänsynslösa och fysiska stallet. Så länge de har övertag älskar de att slåss.

Ring of Honors vänner[redigera | redigera wikitext]

Pro Wrestling NOAH[redigera | redigera wikitext]

Ett av de största japanska förbunden som bildades ur All Japan Pro Wrestling år 2000. Det är brottaren Mitsuharu Misawa som skapade NOAH, fast det är KENTA, Naomichi Marufuji, SUWA, Go Shiosaki och Kenta Kobashi som brottats i ROH. Showen "Joe vs Kobashi" är Ring of Honors bäst säljande dvd.

Dragon Gate[redigera | redigera wikitext]

Japanskt independent-förbund som tidigare gick under namnet Toryoumon. 27 augusti år 2005 gick showen "Dragon Gate Invasion" och året därpå "Dragon Gate Challenge", båda ROH-shower med DG-brottare. Den mest kända matchen involverande brottare från Dragon Gate är Blood Generation vs Do Fixer från showen "Supercard of Honor". Även ROH-brottare har turnerat med Dragon Gate i Japan, däribland Austin Aries, Roderick Strong, Jack Evans, Jimmy Rave och Matt Sydal.

SHIMMER[redigera | redigera wikitext]

Amerikanskt dambrottningförbund vars brottare även används eb del i ROH. Förbundet bildades år 2005 och har sin huvudbas i Chicago.

Full Impact Pro[redigera | redigera wikitext]

Ring of Honors systerförbund lokaliserat i Florida. Gabe Sapolsky är deras bokare precis som i ROH och flertalet brottare i ROH brottas en del där också.

Personerna bakom Ring of Honor[redigera | redigera wikitext]

Gabe Sapolsky[redigera | redigera wikitext]

Startade ihop med Rob Feinstein och Doug Gentry RF Video i början på nittiotalet. Började med att sälja så kallade "Fan Cams", det vill säga filmade galor av någon amatör med relativt enkel teknik. RF Video expenderade dock och började ge ut shoot-intervjuer samt turnera ihop med ECW och sålde videos med det förbundet. Gabe Sapolsky har även en historia i ECW. Han började sin wrestlingkarriär med att vara Paul Heymans högra hand i ECW. År 2002 öppnade han Ring of Honor ihop med Rob Feinstein. Gabes roll i förbundet är att han är bokare. Han har dessutom varit verksam som kommentator under sina alter egon Chris Lovey och Jimmy Bower. Han står Paul Heyman mycket nära och enligt Sapolsky är Heyman den som lärt honom mest om wrestling.

Rob Feinstein[redigera | redigera wikitext]

Har tidigare varit manager i Jersey All Pro Wrestling under namnet "The Fun Athletic Guy" samt medverkat en del i ECW ihop med The Blue World Order som var en parodi på The New World Order. Startade upp RF Video år 1995 varav inkomsterna han använde till att skapa Ring of Honor. Hans karriär inom wrestlingen tog dock ett abrupt slut i maj 2004 då han åkte dit i en fälla av Perverted Justice. Rob Feinstein trodde att han skulle träffa en 14-årig pojke som gick under namnet PardayyBrand han chattat med i ett homosexuellt chattrum, men hamnade på tv istället. Detta ledde till en brytning mellan RF Video och Ring Of Honor. Doug Gentry tog över hans position i RF Video i mars 2004 medan Gary Silkin, som investerat stort i ROH redan 2003, kontrollerar ROH efter att Rob Feinstein och Doug Gentry sålt sina andelar till honom som motsvarade 45 procent. Huruvida Feinstein var helt avpolletterad var dock inte helt självklart och som följd distanserade sig TNA helt från ROH och mången brottare lämnade ROH. Är numera aktiv i PW Elite.

Doug Gentry[redigera | redigera wikitext]

Var en av hörnstenarna i ROH och utan Feinstein, Sapolsky och Gentry hade förbundet inte funnits. Är inte kvar i Ring of Honor men var kvar i wrestlingen i PW Elite där han arbetade som bokare. I ROH bokade han en del och är bland annat mannen bakom Special K-gimmicken. Doug Gentry avled 25 januari år 2007. Han blev 33 år gammal.

Cary Silkin[redigera | redigera wikitext]

Ring of Honors ägare till hundra procent efter att Feinstein och Gentry sålt sina andelar. I och med att han tog över lades också grunden till bättre relationer med TNA och att få tillbaka brottare som Christopher Daniels och AJ Styles. Utåt sett gör dock inte Cary Silkin mycket väsen av sig.

Hur titta på Ring of Honor?[redigera | redigera wikitext]

ROH har inga exklusiva veckoprogram som sänds på en tv-kanal. De som bor i Kanada eller Storbritannien och har Sky Sport 1 eller The Wrestling Channel kan se matcher från shower som också finns att köpa i sin helhet. Matcherna som visas är runt ett år gamla. En annan möjlighet är att titta på det som ROH visar gratis på sin webbplats.

Det finns en rad orsaker till att inte ROH har tv-sändningar. De vill inte hamna under kontroll av en tv-station som driver påtryckningar att skriva kontrakt med välkända brottare eller tvinga ROH att anpassa sig till en bredare publik. Det föreligger dessutom stora ekonomiska risker med veckoprogram och pay-per-view (betala för direktsänd show), ECW försökte men gick under som förbund. Det skulle också innebära att flera brottare skulle tvingas välja mellan ROH och TNA. Erbjudande om tv-sändningar har inte saknats men ROH har valt att låta det passera.

ROH bedriver sin verksamhet med att de har ett antal shower per år (42 stycken år 2006) som filmas och säljs av ROH själva på deras webbplats, Highspots(1) eller butiker som har ROH i sortimentet. Förbundet säljer utöver detta även DVD:s från en rad andra wrestlingförbund samt tröjor med mera. Priser varierar och ofta är det extraerbjudande som exempelvis att köpa tre DVD:s och få den fjärde gratis.

ROH-shower[redigera | redigera wikitext]

De sex stora[redigera | redigera wikitext]

Många ROH-shower finns det men precis som med WWE (World Wrestling Entertainment så har även ROH ett antal större shower. Dessa är:

  • The Anniversary Show - ROH firar ännu ett år bakom sig och ser fram emot det nya året.
  • Round Robin Challenge - Vad Round Robin är förklaras i avsnittet övriga titlar.
  • Survival of the Fittest - Eliminering via en serie matcher tills att bara vinnaren står kvar.
  • Death Before Dishonor - ROH motsvarighet till Summerslam
  • Glory By Honor - Storgalan
  • Final Battle - ROH avrundar året med sista showen. Stora fejder brukar avslutas och man skapar nytt inför det kommande året.

Lista över ROH:s shower[redigera | redigera wikitext]

ROH-galor