Ringstorp, Helsingborg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ringstorp
Stadsdel
Ringstorps centrum.
Ringstorps centrum.
Land Sverige
Kommun Helsingborgs kommun
Stad (tätort) Helsingborg
Koordinater 56°3′55″N 12°42′2″Ö / 56.06528°N 12.70056°Ö / 56.06528; 12.70056
Folkmängd 2 876 (2010)[1]
Statistikkod B012
Helsingborg stadtteil ringstorp.svg
Portal: Helsingborgsportalen

Ringstorp är en stadsdel i den norra delen av Helsingborg. Statistikområdet hade 2 876 invånare den 1 januari 2010.[1] Här finns en grundskola, Ringstorpsskolan (årskurs 1-6) och ett dagis. Helsingborgs näst största områdesbibliotek ligger på Ringstorp, mitt emot Sankta Anna kyrka.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelen avgränsas i söder av stadsdelarna Stattena och Tågaborg, i norr av Mariastaden och i öster av Berga. Längst i söder ligger Ringstorps vattentorn inbäddat i grönska, i öster i form av Ringstorps sommarstad och i väster i form av ett större grönområde fram till Ringstorpsvägen. Längre åt öster om och norr om detta område breder ett större bostadsområde bestående av flerbostadshus ut sig. Det norra bostadsområdet, kvarteret Idun, innesluts i en triangel, bildad av Ringstorpsvägen och Hammarbergsgatan, och består av ett antal fristående flerbostadshus i fyra till sex våningar. Särskilt utmärkande är byggnaden som vetter åt Ringstorpsplatsen med sina detaljer i ärgad koppar. Området närmast öster om grönområdet kring vattentornet består av ett antal flerbostadshus i liknande utförande, med gult tegel och balkongrader år söder. Av dessa är de södra byggnaderna högre, sex till åtta våningar, medan de nordligare byggnaderna utgörs låghus i tre våningar. Allra längst åt öster, längs Kurirgatans östra sträckning finns ett större, enhetligt område av höghus i sex våningar och rött tegel. Kurirgatan löper i en båge kring bostadsområdet och kröker sedan av mot väster för att slutligen ansluta till Hammarbergsgatan. I denna del ligger Ringstorpsskolan med tillhörande skolgård. Mellan Kurirgatan, Hammarbergsgatan och Johan Banérs gata ligger Ringstorps centrum, som består av en öppenplats i väster och lägre, sammanhållen byggnad i öster, innehållande bland annat närbutik, pizzeria och Ringstorps bibliotek. Öster om centrumet, mellan Kurirgatan och Johan Banérs gata ligger ett område med lägre bebyggelse i form av ett radhusområde kring Ordonnansgatan.

På motsatt sida från Ringstorps centrum, på Johan Banérs gatas norra sida, ligger områdeskyrkan Sankta Anna kyrka, som uppfördes 2001. Resterande bebyggelse norr om gatan utgörs till övervägande del av villor, förutom vid Fäladsgatan i öster, där en grupp flerbostadshus i fyra våningar och gult tegel ligger ut mot den nybyggda Kullavägen. Villorna daterar till största delen från områdets tillkomst mellan 1920-talet och 1960-talet, men det finns även enstaka villor av nyare datum. Området avgränsas i norr av Västkustbanan och norr om denna ligger bostadsområdet Pålsjö Östra, som räknas in i Ringstorps statistikområde. Området är av senare datum än Ringstorpsområdet och utgörs av blandad bebyggelse av flerbostadshus, radhus och villor, uppförda i början av 1980-talet. Vid Romares väg ligger Rönnbäcksskolan med Pålsjöhemmet och norr om detta Romares stiftelse.

Utbyggnadsplaner[redigera | redigera wikitext]

Helsingborgs stad planerar en omfattande förtätning av bebyggelsen på Ringstorp. Delar av grönområdet mellan Ringstorps vattentorn och Hammarbergsgatan planeras omvandlas till bostadsbebyggelse i form av ett antal radhus längs Ringstorpsvägen, kombinerat med punkthus nära vattentornet i öster. Då grönområdet hade en historia som soptipp har marken under denna sanerats för att möjliggöra utbyggnadsplanerna.

Förutom detta planeras även den existerande bebyggelsen att kompletteras. I kvarteret Idun föreslås ett nytt punkthus på innergården, medan husen längs Ringstorpsvägen föreslås utökas med två våningsplan. Även området kring Ringstorps centrum, tillsammans med ett område väster om Ringstorpsskolan, planeras att utökas med ny bebyggelse.

Historia[redigera | redigera wikitext]

De äldsta fynden från forntiden som hittats på platsen härstammar från stenåldern. Bland de mer framstående fynden från denna tid är fem flintsågar, som troligen utgjort en offergåva till högre makter.[2] Eftersom platsen är belägen på en höjd har det troligen förr funnits en kultplats i området. Detta bekräftas av fynd gjorda i samband med utgrävningen av grunden till Ringstorps vattentorn, då man fann ett gravfält bestående av 19 flatmarksgravar från yngre bronsåldern.[3] Man har även funnit lämningar av en domarring från järnåldern, som troligen gett platsen dess namn.

Under medeltiden var området en del av Helsingborgs fäladsmarker och bebyggelsen var sparsam. Den äldsta kända bebyggelsen i området är Ringstorpshus, som antingen uppfördes som tingshus åt Luggude härads tingsrätt under slutet av 1600-talet, eller funnits innan dess och tagits över av häradstinget. Vissa källor anger att det redan 1642 skulle funnits ett tingshus vid Ringstorp, medan tingsplatsen för första gången omnämns 1691. Ringstorp var dock platsen för Luggude härads ting fram till den 27 maj 1704, då detta flyttades till Mörarp. Den mest kända händelse som utspelat sig vid Ringstorp ägde rum den 28 februari 1710, då svenska trupper mötte en dansk invasionsarmé vid slaget vid Helsingborg, som i vissa källor även är känt som slaget vid Ringstorp. De danska styrkorna hade samlat sig med ryggen mot Helsingborg och hade placerat sitt artilleri på Ringstorpshöjden i väntan på svenskarna, som leddes av Magnus Stenbock. Slaget utvecklade sig till en avgörande svensk seger och blev danskarnas sista seriösa försök att återta Skånelandskapen.

Söder om Ringstorp låg Stattena, där vägarna från Ängelholm respektive Kullabygden, nu Ängelholmsvägen och Ringstorpsvägen, möttes för att leda ner till Helsingborg. Vid denna korsning hade tidigt en viss bebyggelse uppkommit, som under 1700-talet byggdes ut allt mer. I början av 1800-talet tillkom väster om Ringstorpsvägen ett landeri, benämnt Ringstorp, som dock inte ska förväxlas med Ringstorpshus. I området byggdes 1803 en holländsk väderkvarn, Ringstorps mölla, av dansken Fredrik Kamph. Senare på 1800-talet köptes denna av mjölnaren Nils Sjunnesson, som även byggde en ångkvarn i anknytning till möllan. Kvarnrörelsen upphörde 1914 och 1929-31 plockades Ringstorps mölla ner och flyttades till Fredriksdals friluftsmuseum, där den står än idag.

På grund av Helsingborgs snabba expansion runt sekelskiftet 1900 behövde staden ett nytt vattentorn för att försörja stadens mer högt belägna delar i nordost. Man valde därför att uppföra ett nytt vattentorn på Ringstorpshöjden, som stod klart 1904. Stadens bebyggelse hade nu vuxit allt närmre området och i en stadsplan från 1905 angav området som lämpligt för villabebyggelse. I stadsdelens norra del finns också ett villaområde som till största delen byggdes ut från 1920-talet till 1960-talet. Kring vattentornet växte i början av 1900-talet koloniområdet Ringstorps sommarstad upp. Den mest omfattande utbyggnaden skedde däremot på 1960-talet då ett av miljonprogrammets första bostadsområden i Helsingborg växte upp i Ringstorp. Bostadsområdet fick ett tidstypiskt centrum med områdesbibliotek, skola och närbutik. Det växande bostadsområdet behövde också en egen kyrkobyggnad, som först bestod av en provisorisk träbyggnad från 1968, men som 2001 ersattes av en permanent lösning.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Statistikområdet Ringstorp hade 2 887 invånare den 1 januari 2012, vilket utgjorde 2,9 % av befolkningen i hela Helsingborgs tätort (här alla statistikområden i Helsingborgs kommuns innerområde, motsvarande Helsingborgs tätort inklusive vissa närliggande småorter). Medelåldern var vid samma tid 44,4 år, vilket är något högre än medelåldern i Helsingborgs om helhet.[4] Åldersfördelningen inom stadsdelen är mycket jämn. Den största åldersgruppen inom statistikområdet var 40 till 49 år med 13,2 %. Andelen personer i åldern 20 till 29 år var lägre än för Helsingborg som helhet, medan andelen personer över 70 år var högre än genomsnittet.[5]

Andelen personer med utländsk bakgrund, alltså personer som antingen är födda utanför Sverige eller har föräldrar som båda är födda utanför Sverige, var inom statistikområdet 16,5 %, vilket är klart lägre än genomsnittet för staden. Av de som är födda utanför Sverige är en avsevärt större andel födda i Norden, medan en lägre andel är födda utanför Norden och Europa än för Helsingborg som helhet.[6]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Åldersfördelning (2011)
Åldersgrupp Andel
0–9 11,3 %
  
10,4 %
  
10–19 11,3 %
  
10,2 %
  
20–29 10,0 %
  
15,5 %
  
30–39 11,7 %
  
13,1 %
  
40–49 13,2 %
  
13,3 %
  
50–59 11,8 %
  
12,3 %
  
60–69 11,8 %
  
11,6 %
  
70–79 9,2 %
  
7,6 %
  
80– 9,6 %
  
6.0 %
  
Medelålder 44,4
  
41,8
  
       Utländsk bakgrund (2011)
Andel 16,5 %
  
28,8 %
  
Födelseland (för födda utanför Sverige)
Region Andel
Övriga Norden 25,4 %
  
12,3 %
  
Övriga Europa 40,7 %
  
48,7 %
  
Övriga Världen 33,9 %
  
39,1 %
  
Källa: Helsingborgs stad.[4][6]

Utbildning och inkomst[redigera | redigera wikitext]

Ringstorp hade den 31 december 2011 en utbildningsnivå i någorlunda paritet med Helsingborg som helhet. Andelen invånare mellan 20 och 64 år med endast förgymnasial utbildning var däremot lägre än genomsnittet för staden medan eftergymnasial utbildning på över tre år var något högre än genomsnittet.[7] Medelinkomsten för statistikområdet uppgick 2010 till 325 300 kronor jämfört med 315 500 kronor för Helsingborg som helhet. Kvinnornas medellön var 75,9 % av männens, vilket ligger i nivå med genomsnittet i Helsingborg på 76 %.[8]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Utbildningsnivå (2011)
Utbildning Andel
Förgymnasial 13,3 %
  
15,2 %
  
Gymnasial 46,0 %
  
46,0 %
  
Eftergymn. (<3 år) 15,5 %
  
16,1 %
  
Eftergymn. (≥3 år) 24,1 %
  
20,7 %
  
Ingen uppgift 1,0 %
  
2,1 %
  
       Förvärvsinkomst (2010)
Kön Inkomst
Kvinnor 281,1
  
272,7
  
Män 370,2
  
357,8
  
Medel 325,3
  
315,5
  
Källa: Helsingborgs stad.[7][8]

Sysselsättning och hälsa[redigera | redigera wikitext]

Arbetslösheten för personer mellan 20 och 64 år uppgick år 2011 till totalt 8,5 %, vilket är något under genomsnittet i staden. Ungdomsarbetslösheten (för personer mellan 18 och 24 år) var däremot högre än genomsnittet, med 14,5 %, medan arbetslösheten för personer i åldersgruppen 55 till 64 år var lägre än genomsnittet, med 5,8 %.[9] Den öppna arbetslösheten uppgick 2010 till 2,5 %.[10] Andelen förvärvsarbetande uppgick 2010 till totalt 77,1 %. Förvärvsintensiteten var någorlunda jämnt fördelad mellan könen, med 76,8 % för kvinnorna och 77,5 % för männen.[11] Av de med arbete i stadsdelen pendlade 1 136 personer till arbeten utanför stadsdelen år 2010, medan 391 pendlade in från utanför Ringstorp till arbeten i stadsdelen.[12] Antalet arbetsplatser i stadsdelen var samma år 456. Den största yrkesgruppen var inom offentlig förvaltning, utbildning och vård.[13] Andelen studerande var 2,9 %.[10]

År 2010 var 5,5 % av befolkningen i stadsdelen förtidspensionerad.[10] Det genomsnittliga antalet frånvarodagar på grund av sjukdom för stadsdelen uppgick år 2011 till 27,2 dagar jämfört med 29,4 dagar för Helsingborg som helhet. Ohälsotalet var större för kvinnorna än för männen.[14]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
       Arbetslöshet (2011)
Åldersgrupp Andel
Totalt (18–64 år) 8,5 %
  
9,4 %
  
18–24 år 14,5 %
  
12,1 %
  
55–64 år 5,8 %
  
7,6 %
  
       Ohälsotal (2011)
Kön Dagar
Kvinnor 30,9
  
34,6
  
Män 23,5
  
24,2
  
Medel 27,2
  
29,4
  
Källa: Helsingborgs stad.[9][14]

Politiska sympatier[redigera | redigera wikitext]

Diagram
       Hela Helsingborg (tätorten)
Parti Andel
Moderaterna 31,3 %
  
31,5 %
  
Socialdemokraterna 29,9 %
  
30,6 %
  
Sverigedemokraterna 11,0 %
  
10,2 %
  
Miljöpartiet 8,9 %
  
9,3 %
  
Folkpartiet 8,3 %
  
7,1 %
  
Vänsterpartiet 3,3 %
  
3,6 %
  
Kristdemokraterna 2,3 %
  
2,9 %
  
SPI 2,6 %
  
2,0 %
  
Centerpartiet 1,6 %
  
1,9 %
  
Källa: Helsingborgs stad.[15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Helsingborgs stad: Perspektiv Helsingborg, nr 3: 2010. Folkmängden i Helsingborgs delområden den 1 jan 2010.[död länk]
  2. ^ Bååth, s. 81
  3. ^ Bååth, s. 87
  4. ^ [a b] Helsingborgs stad. Medelålder och folkmängd 2011-12-31 Arkiverad 14 december 2013 hämtat från the Wayback Machine..
  5. ^ Helsingborgs stad. Statistikdatabas för Helsingborg : Folkmängden den 31 dec efter årtal, delområde och ålder[död länk]. Senast uppdaterad 31 maj 2012. Läst 18 juli 2012.
  6. ^ [a b] Helsingborgs stad. Folkmängd med utländsk bakgrund efter ålder 2011-12-31[död länk].
  7. ^ [a b] Helsingborgs stad. Befolkningen 20-64 år, efter utbildningsnivå 2011-12-31[död länk].
  8. ^ [a b] Helsingborgs stad. Förvärvsinkomst år 2010[död länk].
  9. ^ [a b] Helsingborgs stad. Arbetslösa (öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd) oktober 2011[död länk].
  10. ^ [a b c] Helsingborgs stad. Befolkningens sysselsättning år 2010 (20-64 år)[död länk].
  11. ^ Helsingborgs stad. Förvärvsarbetande efter kön, förvärvsintensiteter 2010[död länk].
  12. ^ Helsingborgs stad. Arbetspendling 2010[död länk].
  13. ^ Helsingborgs stad. Sysselsatta efter näringsgren 2010[död länk].
  14. ^ [a b] Helsingborgs stad. Ohälsotal 2011[död länk].
  15. ^ Helsingborgs stad. Statistikdatabas för Helsingborg : Valresultat i kommunvalen efter delområde, valår och avgivna röster mm.[död länk]. Senast uppdaterad 3 januari 2011. Läst 19 juli 2012.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bååth, L.M. (red.) (1925). Hälsingborgs historia, del I: Forntiden och den äldre medeltiden. Helsingborg: Helsingborgs stad.
  • Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
  • Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
  • Helsingborgs stad: Ringstorp/Pålsjö Östra/Västra Berga. Utvecklingsprogram 2006

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

  • Ringstorp växer. Helsingborgs stad, senast uppdaterad 11 december 2008. Läst 18 augusti 2009.