Rita Levi-Montalcini

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rita Levi-Montalcini Nobelpristagare
Rita Levi-Montalcini
Född22 april 1909
Italien Turin, Italien
Död30 december 2012 (103 år)
Italien Rom, Italien
NationalitetItalien Italienare
ForskningsområdeNeurofysiologi
Nämnvärda priserNobelpriset i fysiologi eller medicin
Albert Lasker Basic Medical Research Award

Rita Levi-Montalcini, född 22 april 1909 i Turin, död 30 december 2012 i Rom, var en italiensk neurobiolog som upptäckte nervernas tillväxtfaktor vilken hon kallade NGF (Nerve Growth Factor). Sedan 1958 var hon ledamot av The National Academy of Sciences. Hon mottog 1986 Nobelpriset i fysiologi eller medicin[1] och Albert Lasker Basic Medical Research Award samt National Medal of Science året efter. Sedan 2001 var hon senator på livstid i den italienska senaten.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

De första åren[redigera | redigera wikitext]

Hon föddes i en judisk familj, som dotter till Adamo Levi, elektroteknisk ingenjör och matematiker (1867-1932)[2], och konstnären Adele Montalcini[3] (1879-1963), hon var syster till Gino (19021974), skulptör och arkitekt, och Anna (19052000)[4]. Rita hade också en tvillingsyster Paola (19092000), en berömd konstnär.

Hon växte upp i en intellektuellt stimulerande familj och hade en harmonisk barndom. Hon började studera medicin på universitet i Turin 1930.

Rita Levi Montalcini

I tjugoårsåldern började hon studera för Giuseppe Levi (far till Natalia Ginzburg), då började hon fördjupa sig i läran om nervsystemet och fortsatte sedan med det under hela sin livstid. Hon hade två blivande nobelpristagare som studiekamrater, Salvador Luria och Renato Dulbecco. Alla tre var Giuseppe Levis studenter. Hon utexaminerades 1936 från Turins Universitet med högsta betyg i medicin och kirurgi, och specialiserade sig senare i Neurologi och Psykiatri.

Tiden under andra världskriget[redigera | redigera wikitext]

På grund av de antisemitiska lagarna som infördes av den fascistiska regimen i Italien 1938 blev Rita och Giuseppe Levi tvungna att fly till Belgien. Fram till den tyska invasionen 1940 var hon gäst hos den belgiska neurologiska institutionen på Bryssels universitet där hon kunde fortsätta sina studier av nervsystemet.[5] Strax innan den tyska invasionen återvände Rita Levi-Montalcini till Turin där hon installerade ett laboratorium i sovrummet för att kunna fortsätta sin forskning inspirerad av en artikel av Viktor Hamburger född 1934. Giuseppe Levi flydde också från den tyska invasionen av Belgien och blev hennes assistent.[3].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1986” (på Engelska). Nobleprize.org. http://www.nobel.se/medicine/laureates/1986/index.html. Läst 8 mars 2014. 
  2. ^ dagstidningen La Stampa den 02/08/1932 sid.7
  3. ^ [a b] ”Rita Levi-Montalcini- Autobiography” (på en). Rita Levi-Montalcini- Autobiography. http://nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1986/levi-montalcini-autobio.html. 
  4. ^ Levi Montalcini: È Morta Anna, Sorella Maggiore Di Rita
  5. ^ ”Rita Levi-Montalcini, Biografia”. Rita Levi-Montalcini, Biografia. http://www.fondazioneitaliani.it/index.php/Rita-Levi-Montalcini-Biografia.html. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]