Robert Aumann

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Robert Aumann
Robert Aumann 2010.jpg
Född8 juni 1930[1][2][3] (92 år)
Frankfurt am Main
MedborgarskapIsrael[4] och USA
Utbildad vidCity College of New York
Massachusetts Institute of Technology Arbcom ru editing.svg
SysselsättningMatematiker, pedagog, nationalekonom[5], professor
ArbetsgivareStony Brook University
Hebreiska universitetet i Jerusalem
Utmärkelser
Harvey-priset (1983)[6]
Israelpriset (1994)
Frederick W. Lanchester Prize (1995)
Erwin Plein Nemmers Prize in Economics (1998)[7]
EMET Prize for Art, Science and Culture (2002)
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (2005)[8]
John von Neumann Theory Prize (2005)
Hedersdoktor vid University of Chicago
Fellow of the Econometric Society
Hedersdoktor vid Bonns universitet
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Hedersdoktor vid Université catholique de Louvain
Redigera Wikidata

Yisrael Robert John Aumann, född 8 juni 1930 i Frankfurt am Main, Tyskland, är en amerikansk-israelisk matematiker och medlem av USA:s nationella vetenskapsakademi. Han är professor vid Center for the Study of Rationality vid Hebrew University of Jerusalem i Israel. Han har också en gästposition vid Stony Brook University och är en av grundarna av Stony Brook Center for Game Theory.

Aumann tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (tillsammans med Thomas Schelling) 2005 för att "ha fördjupat vår förståelse av konflikt och samarbete genom spelteoretisk analys".[9]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Aumann flydde till USA med sin familj 1938, två veckor före Kristallnattens pogrom. Han gick på Rabbi Jacob Joseph School, en yeshiva high school i New York City. Han tog kandidatexamen i matematik vid City College of New York 1950. År 1952 tog han sin masterexamen och 1955 avlade han sin doktorsexamen i matematik, båda från Massachusetts Institute of Technology. Hans doktorsavhandling, Asphericity of Alternating Linkages, skriven under handledning av George Whitehead, Jr., handlade om knutteori.

Aumann gifte sig med Esther Schlesinger i april 1955 i Brooklyn. Paret fick fem barn. Äldsta sonen Shlomo, student i Yeshivat Shaalvim, dödades i aktion under tjänstgöring i Israels försvarsmakt i Libanonkriget 1982. Machon Shlomo Aumann, ett institut anslutet till Shaalvim som återpublicerar gamla manuskript av judiska lagtexter, namngavs efter honom. Esther dog i äggstockscancer i oktober 1998. I slutet av november 2005 gifte sig Aumann med Esthers syster, Batya Cohn.[10]

Aumann var en avlägsen släkting till Oliver Sacks.[11]

Karriär och vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]

År 1956 började han arbetad vid matematikfakulteten vid Hebrew University of Jerusalem och har varit gästprofessor vid Stony Brook University sedan 1989. Han har haft gästprofessurer vid University of California, Berkeley (1971, 1985–1986), Stanford University (1975–1976, 1980–1981) och Universite catholique de Louvain (1972, 1978, 1984).[12]

Aumanns största bidrag ha kommit inom området för upprepade spel, som är situationer där spelare stöter på samma situation om och om igen. Han var den första som definierade begreppet korrelerad jämvikt i spelteori, vilket är en typ av jämvikt i icke-kooperativa spel som är mer flexibel än den klassiska Nashjämvikten. Dessutom har Aumann introducerat den första rent formella redogörelsen för begreppet allmän kunskap inom spelteorin. Han samarbetade med Lloyd Shapley om Aumann–Shapley-värdet. Han är också känd för sin avtalssats, där han hävdar att under dess givna förhållanden kan två Bayesianska rationalister med gemensamma tidigare övertygelser inte komma överens om att vara oense.[13]

Aumann och Maschler använde spelteori för att analysera talmudiska dilemman.[14] De kunde lösa mysteriet om "delningsproblemet", ett långvarigt dilemma med att förklara den talmudiska motiveringen för att dela arvet från en sen man till sina tre fruar beroende på arvets värde jämfört med dess ursprungliga värde.[15] Artikeln i den frågan var tillägnad en son till Aumann, Shlomo, som dödades under Libanonkriget 1982, medan han tjänstgjorde som tankskytt i Israels försvarsmakts pansarkår.

Politiska åsikter[redigera | redigera wikitext]

Aumann är medlem i Professors for a Strong Israel (PSI), en högerpolitisk grupp. Han motsatte sig tillbakadragandet från Gaza 2005 och hävdade att det är ett brott mot Gush Katif-bosättare och ett allvarligt hot mot Israels säkerhet. Aumann använder sig av ett fall inom spelteorin som kallas utpressningsparadoxen för att hävda att det är strategiskt dumt att ge mark till araberna baserat på den matematiska teorin.[16] Genom att presentera ett orubbligt krav tvingar arabstaterna Israel att "ge efter för utpressning på grund av uppfattningen att det kommer att lämna förhandlingsrummet med ingenting om det är oflexibelt".

Som ett resultat av hans politiska åsikter och hans användning av sin forskning för att motivera dem kritiserades beslutet att ge honom Nobelpriset i europeisk press. En petition för att frånta honom hans pris fick underskrifter från 1 000 akademiker över hela världen.[17]

År 2008 gick Aumann med i det nya politiska partiet Ahi som leddes av Effi Eitam och Yitzhak Levy.[18]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

  • Harvey-priset, 1983[6]
  • Israel Prize Ribbon.svg Israelpriset, 1994
  • Frederick W. Lanchester Prize, 1995
  • Erwin Plein Nemmers Prize in Economics, 1998[7]
  • EMET Prize for Art, Science and Culture, 2002
  • Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, med Thomas Schelling, 2005[8]
  • John von Neumann Theory Prize, 2005
  • Hedersdoktor vid University of Chicago
  • Fellow of the Econometric Society
  • Hedersdoktor vid Bonns universitet
  • Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
  • Hedersdoktor vid Université catholique de Louvain

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Robert Aumann, 11 maj 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w65r2t0n, omnämnd som: Robert Aumann, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Robert-Aumanntopic/Britannica-Online, omnämnd som: Robert Aumann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: aumann-robert-j, omnämnd som: Robert J. Aumann.[källa från Wikidata]
  4. ^ Libris, 7 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.accessecon.com, läst: 3 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läs online, harveypz.net.technion.ac.il.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, www.nemmers.northwestern.edu, läst: 9 mars 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 2005, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Nobelprize.org: Pressmeddelande: Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2005
  10. ^ Robert J. Aumann on Nobelprize.org
  11. ^ Sacks, Oliver (14 August 2015). ”Opinion | Oliver Sacks: Sabbath”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2015/08/16/opinion/sunday/oliver-sacks-sabbath.html. 
  12. ^ ”CV (Robert J. Aumann)”. CV (Robert J. Aumann). Einstein Institute of Mathematics. http://www.ma.huji.ac.il/raumann/cv.htm. 
  13. ^ Aumann, Robert J. (1976). ”Agreeing to Disagree”. The Annals of Statistics (Institute of Mathematical Statistics) 4 (6): sid. 1236–1239. doi:10.1214/aos/1176343654. ISSN 0090-5364. 
  14. ^ Aumann, Robert J. (2003). ”Risk Aversion in the Talmud”. Economic Theory (Springer-Verlag) 21 (2–3): sid. 233–239. doi:10.1007/s00199-002-0304-9. http://www.ma.huji.ac.il/~raumann/pdf/Risk%20aversion%20in%20the%20Talmud.pdf. Läst 29 juli 2015. 
  15. ^ Aumann, Yisrael (1999). ”B'Inyan Mi SheHayah Nasui Shalosh Nashim” (på hebreiska). מוריה (Moriah) (Jerusalem: Machon Yerushalayim) 22 (3–4): sid. 98–107. http://www.ma.huji.ac.il/~raumann/pdf/Man%20with%20Three%20Wives.pdf. Läst 29 juli 2015. [verifiering behövs]
  16. ^ Aumann, Robert (July 3, 2010). ”Game Theory and negotiations with Arab countries.”. Aish.com. http://www.aish.com/jw/me/97755479.html. 
  17. ^ ”Archived copy”. Archived copy. http://www.ejpress.org/article/4556. 
  18. ^ Hoffman, Gil (9 February 2008). ”New party starts 'Anglo' registration drive”. The Jerusalem Post. http://fr.jpost.com/servlet/Satellite?pagename=JPost%2FJPArticle%2FShowFull&cid=1202246357040.  http://www.eitam.org.il/info_en.asp?id=2062535187 Arkiverad 2008-06-26

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]