Robert Henrik Rehbinder

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Robert Henrik Rehbinder. Oljemålning av J. E. Lindh.

Robert Henrik Rehbinder, född 15 juli 1777 i Pemar, död 8 mars 1841 i Sankt Petersburg, var en finländsk greve och statsman.[1]

Robert Henrik Rehbinder var son till majoren friherre Reinhold Johan Rehbinder, som naturaliserats som finländsk friherre, och dennes hustru Christina Margareta af Palén, en ättling till Wallenstjerna och Bureätten.[2]

Rehbinder började sin ämbetsmannabana vid Åbo hovrätt och fortsatte den i Stockholm, där han även blev kammarjunkare vid hovet 1802. 1805 återvände han till Åbo hovrätt och utsågs 1808 till dess representant i den Finska deputationen hos Alexander I. Han vann tsarens förtroende genom sitt lugna, sansade omdöme och sitt världsmannasätt. 1809 utsågs han till medlem av kommissionen för finländska ärenden i Sankt Petersburg. Från 1811 var han föredragande för dessa ärenden hos tsaren, från 1834 med titeln ministerstatssekreterare.[3]

Hans inflytande på gestaltningen av Finlands styrelse var stort, och han följde där grundsatsen att söka bevara det mesta möjliga av det svenska arvet. Nikolaj I underskrev vid sin tronbestigning tack vare Rehbinders inflytande en regentförsäkran till Finlands folk.[3]

I Finlands nationalarkiv bevaras Rehbinders Souvenirs de ma vie.[3]

Han var gift med Anna Hedenberg men fick inga barn.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rehbinder, Robert Henrik i Biografiskt lexikon för Finland
  2. ^ [a b] Anrep, Gabriel: Svenska adelns Ättar-taflor.
  3. ^ [a b c] Rehbinder, Robert Henrik i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0