Robotavfyrningsplattform

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Robotavfyrningsplattform bestående av robotsystemet MIM-104 Patriot på en terränglastbil, här i eldläge.
Robotavfyrningsplattform med inbyggt radarsystem (TELAR), i bild en 9A33-TELAR tillhörande robotsystemet 9K33 Osa.

En robotavfyrningsplattform är en självtransporterande robotplattform bestående av en självgående plattform försett med robotvapen i ett resbart ställ (engelska: Transporter Erector Launcher, kort TEL)[1], eller i vissa fall ett skjutfärdigt ställ (engelska: Transporter Launcher, kort TL), vilka agerar beståndsdel i mobila robotsystem.

Robotavfyrningsplattformar används vanligen till luftvärnsrobotsystem eller kärnvapenrobotsystem men det finns även exempel för markmålsrobotsystem.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Exempel på lägen.
2P24: Transportläge.
2P24: Eldläge.

Trots sitt självgående chassi används robotavfyrningsplattformar stationärt medan de verkar i ett värn. Självdrift är enbart till för att enklare transportera robotavfyrningsplattformer från olika eldpositioner eller värn. De ska i regel inte sikta eller skjuta under gång (körbart läge), utan ska stanna och gå från transportläge till eldläge för strid.

Robotavfyrningsplattformer avsedda för mycket stora robotar behöver ofta gå igenom en kortare procedur för att gå in i eldläge, till exempel utfällning av stabiliseringsmedel på chassit eller frigöring av ytpålagrade robotar som vid transport är låsta i ställ (se 2P24 som exempel).

På grund av sin användning särskiljs robotavfyrningsplattformar från andra robotbärande stridsfordon, till exempel luftvärnsrobotvagnar, vilka i regel kan skjuta under gång.

Utformning[redigera | redigera wikitext]

Robotavfyrningsplattformar är oftast beväpnade med en enkel uppsats robotar och bär inte extra robotar i chassit likt traditionella robotfordon. Istället behöver de laddas om av externa ammunitionshanteringsenheter.

Robotarna på robotavfyrningsplattformar är ofta stora långdistansrobotar och behöver därför transporteras i låda, silo eller ställ för att inte falla av under transport. Trots robotarnas storlek är de flesta robotavfyrningsplattformarna försedda med ett sidriktbart robotställ för att tillåta eldriktning åt sidorna från plattformens gångriktning.

Roll i mobilt robotsystem[redigera | redigera wikitext]

Robotavfyrningsplattformar kan vanligen inte verka självständigt utan behöver samverka med flera andra enheter i robotsystemet för att fungera i strid, bland annat behövs en länk med en eldledningsenhet för att få tag i måldata. Inom luftvärnrobotsystem används vanligen två externa enheter för måldata, en spaningsradarplattform (engelska: Target Acquisition Radar, kort: TAR) som hittar luftmål, och en eldledningsradarplattform (engelska: Target Tracking Radar, kort: TTR) som låser mål och skickar måldata till robotavfyrningsplattformen.[1]

Vissa robotavfyrningsplattformar är dock försedda med eget radarsystem (spaningsradar och eldledningsradar) och kan agera självständigt inom ett robotsystem. På engelska benämns dessa Transporter Erector Launcher And Radar, kort TELAR,[1] eller Transporter Launcher And Radar, kort TLAR, beroende på ifall robotställen är resbara eller inte (se 9K33 Osa och 9K330 Tor som exempel för TELAR respektive TLAR).

Exempel på uppsättning av robotsystem[redigera | redigera wikitext]

Ett mobilt robotsystem består klassiskt av flera robotavfyrningsplattformar, ett mindre antal eldledningsenheter, en spaningsenhet, samt enheter för ammunitionshantering och tankning etc.

Här nedan visas ett simplifierat exempel på ett klassiskt mobilt luftvärnsrobotsystem: "2K11 Krug"

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
2K11 Krug
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
TAR: 1S12
1S12 radar in Polish service.jpg
Målspaning
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
LV-batteri
 
 
 
 
 
 
 
 
 
LV-batteri
 
 
 
 
 
 
 
 
 
LV-batteri
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
TTR: 1S32
1S32 mobile command station in Polish service.jpg
Mållåsning
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
TTR: 1S32
1S32 mobile command station in Polish service.jpg
Mållåsning
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
TTR: 1S32
1S32 mobile command station in Polish service.jpg
Mållåsning
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
TEL: 2P24
2P24 TEL in Polish service.jpg
Roboteld
 
TEL: 2P24
2P24 TEL in Polish service.jpg
Roboteld
 
TEL: 2P24
2P24 TEL in Polish service.jpg
Roboteld
 
TEL: 2P24
2P24 TEL in Polish service.jpg
Roboteld
 
TEL: 2P24
2P24 TEL in Polish service.jpg
Roboteld
 
TEL: 2P24
2P24 TEL in Polish service.jpg
Roboteld
 
TEL: 2P24
2P24 TEL in Polish service.jpg
Roboteld
 
TEL: 2P24
2P24 TEL in Polish service.jpg
Roboteld
 
TEL: 2P24
2P24 TEL in Polish service.jpg
Roboteld

Roll i mobil eldenhet[redigera | redigera wikitext]

I modern tid finns det robotbatterier som saknar en egen spaningsenhet.[2] Istället kommer spaningsdata från en centralspaningsradarstation, även benämnt underrättelseenhet.[3][4]

Dessa typer av robotbatterier benämns eldenhet, kort EldE, istället för robotsystem, då de inte anses vara hela system.[2]

Exempel på robotavfyrningsplattformar[redigera | redigera wikitext]

Luftvärnrobotsystem[redigera | redigera wikitext]

Kärnvapenrobotsystem[redigera | redigera wikitext]

Termer[redigera | redigera wikitext]

Här listas diverse termer som används eller redovisas i artikeln.

Svenska Engelska
Kort Kort Fulla Kort
Robotavfyrningsplattform - Transporter Erector Launcher TEL
- - Transporter Erector Launcher And Radar TELAR
Robotavfyrningsplattform - Transporter Launcher TL
- - Transporter Launcher And Radar TLAR
Eldledningsradarplattform - Target Tracking Radar TTR
Spaningsradarplattform - Target Acquisition Radar TAR
Eldenhet EldE - -

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Transporter erector launcher, 5 december 2020.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Peter Klum, Mikael Petersson, Mattias Verona, Totalförsvarets forskningsinstitut. (FOI) (2008). Generisk modell av ett radarluftvärnsrobotsystem med Telekrig 
  2. ^ [a b] Rozkalns, Andris; Johansson, Fredrik. Stefan Bratt. red. ”Robotsystem Hawk firar 50 år i det svenska luftförsvaret”. Artilleri & Luftvärn, Artilleri-Tidskrift (Artilleri- och Luftvärnsklubben) Nummer 3 2013: sid. 22. ”När den skjutande enheten inte längre har egen spaningsförmåga så är det inte längre ett helt system, för att få ett fungerande system krävs sammankoppling i ett nätverk. Därför används inte längre beteckningen robotsystem utan eldenhet (EldE) om verkansdelarna i luftvärnsbataljonen.”. 
  3. ^ ”Luftvärnsförmåga under utveckling”. https://www.fmv.se/aktuellt--press/aktuella-handelser/luftvarnsformaga-under-utveckling/. Läst 13 mars 2021. 
  4. ^ ”UNDERRÄTTELSEENHET 23”. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/sensorer/underrattelseenhet-23/. Läst 13 mars 2021.