Rocky Balboa (film)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rocky Balboa
Genre drama/action, sport
Regissör Sylvester Stallone
Producent Irwin Winkler
Robert Chartoff
Charles Winkler
Billy Chartoff
David Winkler
Kevin King
Manus Sylvester Stallone
Skådespelare Sylvester Stallone
Burt Young
Antonio Tarver
Originalmusik Bill Conti
Produktionsbolag MGM, Columbia Pictures, Revolution Studios
Premiär
Speltid 102 minuter
Land USA
Språk engelska
Föregångare Rocky IV
Uppföljare Creed
IMDb SFDb

Rocky Balboa är en amerikansk film som hade biopremiär i USA den 20 december 2006[1] och är en slags fristående uppföljare till de andra Rockyfilmerna. Tillbakablickar används från alla filmer förutom Rocky V.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Det är ungefär 20 år sedan den senaste Rockyfilmen och det har gjorts en del förändringar: Rocky Balboa har lagt av med boxning över huvud taget och äger en restaurant vid namn Adrian's i Philadelphia, där han berättar sina gamla uppskattade boxarhistorier för sina kunder. Den regerande världsmästaren i tungvikt heter Mason "The Line" Dixon och är impopulär. Adrian har mellan filmerna Rocky V och Rocky Balboa avlidit i cancer och Rocky besöker hennes grav varje dag för att sitta på en stol och titta på gravstenen. Dessutom har hans son flyttat hemifrån och börjat på ett kontorsjobb. Relationen mellan Rocky och hans son Robert är dock ansträngd - Robert är sur för att han står i en stor skugga efter sin far. Han anser att han fått alla sin jobb och att alla är trevliga mot honom tack vare sitt efternamn. Han är däremot fortfarande bra kompis med Paulie, Adrians bror.

Rocky möter en del gamla ansikten och får en del tillbakablickar från de andra Rockyfilmerna. Det mest betydelsefulla för handlingen är när han träffar Marie från den första Rockyfilmen, när han säger åt henne att sluta röka. Det slutar med att han skaffar ett jobb åt henne och hennes son på hans restaurant.

En dag hålls en datorsimulerad match mellan Mason Dixon och Rocky Balboa om vem som skulle vinna en boxningsmatch om de skulle varit aktiva i samma generation och haft tillgång till samma utrustning. Datorn sade att Rocky skulle vinna på knockout i trettonde ronden, vilket självklart gjorde Dixon sur - medan Rocky försökte strunta i vad datorn sa. Men under sin boxningslösa tid har han dock återfått viljan att boxas och ansöker om ett tillstånd för proffsboxning hos boxningsförbundet.

Masons agenter ser direkt möjligheten att tjäna pengar och göra Mason populär igen, detta genom att låta Mason möta Rocky i en uppvisningsmatch i Las Vegas. Rocky tvekar ett tag, eftersom han endast tänkt slåss små lokala matcher, men går till slut med på det för att släppa ut det "odjur" han haft inom sig en tid. Detta trots kritik från både Marie, Paulie och Robert. Till slut stöttar de dock honom och han börjar träna inför den stora matchen likt de andra Rockyfilmerna.

När han är färdig med träningen ställs han mot Mason och börjar matchen dåligt. Han får in några slag mot slutet av den första ronden och lyckas nästan vinna den andra. Matchen, som är en 10-rondersmatch, går till slut till den sista ronden och Rocky och Mason står och slår på varandra i mitten innan gonggongen hörs. Då bryts matchen och den avgörs på domarbeslut, vilket Mason vinner efter ett oenigt beslut. Rocky stannar inte kvar och hör på resultatet, utan tågar ut från arenan inför ett stort jubel.

Filmen avslutas med att Rocky sitter vid Adrians grav och säger "Yo Adrian, we did it" (svenska: "Yo Adrian, vi klarade det!"), en fras som användes i slutet av den andra Rockyfilmen när matchen var över och Rocky skriker det till Adrian som är hemma och tar hand om sin nyfödda son och ser matchen på tv.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

  • Filmen innehåller tillbakablickar från alla Rocky-filmer förutom Rocky V, vilken Sylvester Stallone medger är seriens svagaste länk.
  • Skeppades till biografer i USA under namnet "Nobody Parties".
  • Sylvester Stallone tränade i sex månader för att komma i form inför filmen.

Rollista (urval)[redigera | redigera wikitext]

  Sylvester Stallone   –  Rocky Balboa
  Burt Young   –  Paulie
  Antonio Tarver   –  Mason "The Line" Dixon
  Geraldine Hughes   –  Marie
  Milo Ventimiglia   –  Robert Balboa
  Tony Burton   –  Duke
  A.J. Benza   –  L.C.
  James Francis Kelly III   –  Steps
  Lou DiBella   –  sig själv
  Mike Tyson   –  sig själv
  Pedro Lovell   –  Spider Rico

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Rocky Balboa” (på engelska). Box Office Mojo. 20 december 2006. http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=rocky6.htm. Läst 5 september 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]