Romani
| Romani | |
| Romani chib | |
| Talas i | Talarna är spridda över världen. |
|---|---|
| Region | Asien, Europa, Afrika |
| Antal talare | uppskattningsvis över 20 miljoner |
| Språkfamilj | Indoeuropeiska |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Šuto Orizari (kommun i Makedonien), 79 kommuner i Rumänien och en stad (Budeşti), samt officiellt minoritetsspråk i Sverige, Finland och Tyskland. |
| Språkmyndighet | Språkrådet i Sverige (officiell) |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | payel |
| ISO 639‐2 | rom |
| ISO 639‐3 | – |
| SIL | ingen Uppgift |
Romani (romani chib), även romska[1] eller zigenska[2][3], hör till den indoariska språkgrenen bland de indoeuropeiska språken. Det gör att romani (tillsammans med hindi, urdu, bengali och marathi) är besläktat med sanskrit.
Romani chib är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk och har talats i Sverige sedan 1500-talet. Antalet talare i Sverige uppskattas vara ungefär 50 000. Språket som har ett flertal dialekter talas av romer och resandefolk. Romani talas i många länder över hela världen. Antalet talare uppskattas till mellan 14 och 17 miljoner personer i Europa.[4]
Dialekter
Språket delar sig i olika dialekter beroende på land. Trots stark uppblandning med de särskilda ländernas språk röjer de olika dialekterna sitt gemensamma ursprung, härstammande från sanskrit och besläktat med de nyindiska språken, särskilt urdu. Av dessa dialekter är de asiatiska och afrikanska ganska okända, men 13 europeiska (turkisk-grekiska, rumänska, ungerska, tjeckiska, tyska, polska, ryska, finska, skandinaviska, engelska, italienska, baskiska, spanska) ganska fullständiga genom ordsamlingar, grammatik, språkprov och vetenskapliga bearbetningar (företrädesvis av Miklosich). Den viktigaste och mest kända dialekten är den turkisk-grekiska. [källa behövs]
Ett antal av dessa dialekter avviker betydligt från varandra. Traditionellt har romer inte bara talat sitt modersmål utan även landets majoritetsspråk, och ofta flera andra.
I Sverige är de vanligaste dialekterna arli, kale, kalderaš, lovara och resanderomani (ibland kallat svensk romani).[4]
Litteratur på romani Chib
Den enda romska litteratur som finns är sagor och sånger, till en del översatta från andra språk, samt översättningar av några kapitel ur evangelierna. Flera barnböcker finns översatta från svenska, bland annat böckerna om Katitzi skrivna av den svenska författarinnan Katarina Taikon, som själv var rom.
Ord från romani i svenskan
Några ord med romani-ursprung har tagit sig in som lånord i svenskan. Ett exempel är tjej, flicka, av romani tjaj, tjej som betyder flicka/dotter. Andra lånord är jycke (av romani joklli - hund), lattjo (av romani lattjo - bra/snäll/god).
På svenska har ord som pröjsa (av romani prejsa - betala), kirra (av romani kera - göra) och vischan (av romani vesj - skog) fått en slang-karaktär som de inte har i ursprungsspråket svensk romani.[källa behövs]
Muck, mucka, vilket betyder frigjort (mukka - vara fri, mukkipa - frihet), kommer från romani.[5]
Fler romani-ord i svenskan är dabb (stryk), ball, bast, bira, grej (egentligen: häst), haja, hispig, kurr, pucko, tjalla och tji (nej,inte).[6] Och vidare tutte(bröst), trad (resrutt), sno (snurra), gänga (gifta sig), macka (jmf hindust. makkhan=smör), nobba, paj, pava, pjuck[7]
Se Romani i svenskan: storstadsslang och standardspråk för fler exempel på ord.
Referenser
Noter
- ^ ”www.mediesprak.fi - Språkråd”. www.mediesprak.fi. Arkiverad från originalet den 17 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170317054846/http://www.mediesprak.fi/sprakrad.aspx?id=716#.WMqP2Ds1-Uk. Läst 16 mars 2017.
- ^ ”zigenska - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/zigenska. Läst 16 mars 2017.
- ^ ”Ordlista”. www2.svenskaakademien.se. Arkiverad från originalet den 18 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170118195126/http://www2.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_13_pa_natet/ordlista. Läst 16 mars 2017.
- ^ [a b] ”Mer om romani”. Sprakradet.se. 18 juni 2008. Arkiverad från originalet den 29 september 2011. https://web.archive.org/web/20110929142559/http://www.sprakradet.se/GetDoc?meta_id=2332. Läst 25 augusti 2011.
- ^ Svenska Akademiens ordbok: Muck
- ^ Andersson LG. ”Ingen rubbar en Kombarris.”. Göteborgsposten 2016-02-27.
- ^ Hazell, Bo (2011). Resandefolket: Från tattare till traveller
Böcker
Wessén, Elias (1998[1973]). Våra ord: deras uttal och ursprung : kortfattad etymologisk ordbok (2., utök. uppl. /10. tr.). Stockholm: Norstedts ordbok. Libris 7626428. ISBN 91-7227-053-5 (inb.)
Externa länkar
 |
Wikipedia har en upplaga på Romani. |
- ”Romska”. Institutet för språk och folkminnen. http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/minoritetssprak/romska.html. Läst 19 november 2024.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
