Rosaryggig rosenfink

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rosaryggig rosenfink
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
men se text
Red-mantled Rosefinch - Almaty - Kazakistan S4E4053 (23051167291).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFinkar
Fringillidae
SläkteCarpodacus
ArtRosaryggig rosenfink
C. rhodochlamys
Vetenskapligt namn
§ Carpodacus rhodochlamys
Auktor(Brandt, 1843)
Synonymer
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rosaryggig rosenfink[2] (Carpodacus rhodochlamys) är en bergslevande centralasiatisk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3]

Fältkännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Denna art är en stor fink (18 cm), större än rosenfink och med kraftigare näbb samt mindre tydligt vingband. Hanen har vinrosa huvud, undersida och övergump med vita streck på huvud och bröst. Ögonbrynsstrecket är silvergrått, liksom pannan. Den är mörkstreckat rödbrun på ögonstreck, hjässa, nacke och ovansida. Honan är rätt enfärgat streckad med rätt mörkt huvud.[4]

Rosaryggig rosenfink är mycket lik sin nära släkting blythrosenfink (C. grandis), av vissa behandlad som underart till rhodochlamys. Denna har dock något längre vingar, kortare stjärt och tunnare näbb med rakare kulmen. Ögonbrynsstrecket är mer kontasterande men smalare och pannan mörk. Honan har tydligare ögonbrynsstreck samt ljusare men mer streckad undersida.[4]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Rosaryggig rosenfink saknar egentlig sång. Lätet är mycket nasalt.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Rosaryggig rosenfink behandlas antingen som monotypisk[5] eller delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Tidigare behandlades blythrosenfink (C. grandis) som underart till rosaryggig rosenfink och vissa gör det fortfarande.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Rosaryggig rosenfink häckar i bergsbelägna barrskogar. Den lever huvudsakligen av frön, knoppar och bär från buskar och träd, exempelvis ros, oliv, kaprifol, en, havtorn, berberis och karaganer. Arten ses i par eller små grupper. Den är vanligtvis skygg eller tillbakadragen, men tillfälligtvis tamare.[6]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar mellan maj och juli. Den placerar sitt skålformade bo av gräs, djurhår, växtbibrer och enbark lågt i en buske, ofta en rosenbuske, berberisbuske eller krusbär. Honan lägger fyra till sex blekblå brunfläckade ägg som båda kön ruvar.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig till sparsam. Notera dock att IUCN inkluderar blythrosenfink i rosaryggig rosenfink.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Arten har tidigare kallats blek rosenfink på svenska, men detta är nu namn på C. stoliczkae.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Carpodacus rhodochlamys Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 2015-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b c] Raffael Ayé, Manuel Schweizer, Tobias Roth (2014). Helm Field Guide: Birds of Central Asia (andra upplagan). London: Bloomsbury Publishing Plc. sid. 196-197. 978-0-7136-7038-7 
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.
  6. ^ [a b] Clement, P. (2018). Red-mantled Rosefinch (Carpodacus rhodochlamys). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61400 3 maj 2018).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]