Rosentärna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rosentärna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
2021-07-10 Sterna dougallii, St Marys Island, Northumberland 17.jpg
Adult rosentärna.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteSterna
ArtRosentärna
S. dougallii
Vetenskapligt namn
§ Sterna dougallii
AuktorMontagu, 1813
Utbredning
[[Fil:<noimage>|250px]]
Juvenil rosentärna.
Juvenil rosentärna.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rosentärna[2] (Sterna dougallii) är en vida spridd men lokalt förekommande vadarfågel i familjen måsfåglar.[3] Till utseendet är den mycket lik fisktärna och silvertärna. Namnet har den fått efter den rosafärgade nyansen på undersidan hos adulta fåglar i häckningsdräkt. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Rosentärnan mäter 33–36 centimeter och har ett vingspann på 67–76 centimeter. Arten kan exempelvis förväxlas med silvertärna, fisktärna och kentsk tärna. Näbben är karaktäristiskt svart med rött längst in, vilket breder ut sig under häckningssäsongen och är mer utbrett i underarterna i tropikerna och på södra halvklotet. Stjärtspröten är väldigt långa och böjliga och benen orangeröda.

Den är mer kortvingad och har snabbare vingslag än både fisktärna och silvertärna. Vingens ovansida är ljust grå och undersidan vit. I flykten är den därför väldigt ljus, som en liten kentsk tärna. Sommartid får adulta fåglar en rosafärgad nyans på undersidan vilket gett fågeln dess namn.

Vintertid har rosentärnan vit panna och svart näbb. I juvenil dräkt har den ett fjälligt utseende likt unga kentska tärnor, men det svarta är mer utbrett på hjässan.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Rosentärnan har två lockläten, dels ett snabbt och tvåstavigt "tjivvick!", lite likt svartsnäppans lockläte, dels ett skrovligt "krrahk".[4]

Systematik och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Utbredningskarta:
  Häckningsområde
  Året runt
  Icke-häckning
Adulta rosentärnor i häckningsdräkt.

Rosentärnan beskrevs vetenskapligt av den brittiska överstelöjtnanten och amatörforskaren George Montagu 1813, som Sterna Dougallii. Artens vetenskapliga namn hedrar den skotska läkaren och samlaren Dr Peter McDougall (1777–1814).[5]

Rosentärnan är vida spridd i stora delar av världen, men samtidigt lokalt förekommande. Fem underarter brukar urskiljas,[6][3][7] med olika geografisk utbredning och något olika utseende, främst i fråga om näbbfärg:

Genetiskt står rosentärnan närmast vitpannad tärna (S. striata) och vidare svartnackad tärna (S. sumatrana).[8]

Rosentärnan i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Med endast två fynd är rosentärnan en mycket sällsynt gäst i Sverige. Första gången sågs den utanför Kristinehamn i Värmland i juni 1949, därefter 65 år senare 2014 i östra Skåne.[9]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Rosentärnans bo med ägg, typiskt undanskymt. Ägg av nominatformen.
Rosentärnans bo med ägg, typiskt undanskymt.
Ägg av nominatformen.

Arten häckar i kolonier i klippskrevor vid kuster och på öar, tillsammans med andra tärnarter, som silvertärna och fisktärna och utnyttjar deras aggressiva försvar av bona. Själv är rosentärnan inte särskilt aggressiv. Under parningsritualen erbjuder hanen honan nyfångad fisk. Den lägger vanligtvis ett till två äggen, men sällsynt även tre.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Rosentärna som mobbar en fisktärna.

Precis som andra tärnor livnär sig rosentärnan genom att dyka efter fisk. Den är dock mer havsbunden än många andra tärnor och besöker sötvattenslaguner utmed kusten enbart för att bada – inte för att fiska. Den dyker oftast direkt och inte i steg som silvertärnan, typiskt snett ner i vattnet.

Till skillnad från andra tärnor beter sig rosentärnan ibland som labbar och stjäl fisk från andra sjöfåglar, så kallad kleptoparasitism – i brittiska häckningskolonier oftast från lunnefåglar. Detta ökar deras möjlighet att få tag i föda under dåligt väder när fisken simmar djupare utom räckhåll för dykande tärnor men fortfarande nåbart för lunnefåglar som dyker djupare.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet jagades fågeln för sina stjärtfjädrar som användes till hattdekorationer. Under senare tid har rosentärnan minskat i vissa områden på grund av konkurrens och predation av trutar. Av människan konstruerade bolådor har visat sig vara väldigt betydelsefulla för beståndet av rosentärna. Eftersom arten gärna häckar lite undanskymt har de villigt anammat bolådorna. Lådorna ger dem skydd från predatorer som gråtrut och har därför förbättrat överlevnaden för ungfåglarna. Vid en koloni på Coquet Island i Northumberland, England steg beståndet från 25 par 1997 till 92 par 2005 efter att bolådor introducerats.

I Storbritannien står rosentärnan under skyddet från Biodiversity Action Plan. I Kanada kategoriseras arten som hotad av The Canadian Wildlife Service. Amerikanska Department of Interior listar den nordöstra populationen av rosentärna som starkt hotad och den karibiska som hotad.[10] Globalt placeras rosentärnan i kategorin livskraftig av IUCN och betraktas därför inte som hotad.[1] Eftersom fågeln är så lokalt förekommande trots sin vida utbredning är världspopulationen relativt liten, uppskattad till 160 000 individer.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Artikeln bygger på delvis en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Rosaete tern, läst 2016-10-20

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] BirdLife International 2018 Sterna dougallii . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 23 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 200. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Jobling, James A (2010). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm. sid. 139. ISBN 978-1-4081-2501-4 
  6. ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/sterna+dougallii/match/1. Läst 29 juli 2017. 
  7. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  8. ^ Bridge, E.S., A.W. Jones, and A.J. Baker (2005), A phylogenetic framework for the terns (Sternini) inferred from mtDNA sequences: implications for taxonomy and plumage evolution, Mol. Phylogenet. Evol. 35, 459-469.
  9. ^ Rosentärna i BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  10. ^ ”Roseate Tern”. Birds of North America Online. Ithaca, New York: Cornell Lab of Ornithology. 2014. http://bna.birds.cornell.edu/bna/species/370/articles/introduction. Läst 15 augusti 2015. 
  11. ^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]