Rostflugsnappare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rostflugsnappare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Ferruginous flycatcher (38621673052).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteMuscicapa
ArtRostflugsnappare
M. ferruginea
Vetenskapligt namn
§ Muscicapa ferruginea
Auktor(Hodgson, 1845)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rostflugsnappare[2] (Muscicapa ferruginea) är en asiatisk fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Rostflugsnapparen är en liten till medelstor (12–13 cm) flugsnappare med brett huvud och kort näbb. Kroppen är rödbrun, medan huvudet är anstruket med skiffergrått. Könen är lika. Den troliga sången består av en serie mycket ljusa och silvriga toner som inleds med en kortare och vassare: "tsii-tittu-tittu". Bland lätena hörs ett likaledes kort och vasst "tsiit-tsiit".[4][5]

Rostflugsnappare i Sikkim, Indien.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Rostflugsnapparen häckar i centrala och östra Himalaya från centrala Nepal österut till nordöstra Indien (bergsområden i Assam och Arunachal Pradesh till Mizoram), västra och norra Myanmar samt centrala och södra Kina (sydöstra Xizang österut till södra Gansu, södra Shaanxi, Sichuan och västra Yunnan. Den förekommer även i västra Tonkin i norra Vietnam samt på Taiwan. Vintertid flyttar den till Hainan, södra Sydostasien, Sumatra, västra Java, norra Borneo och Filippinerna. Populationen på Taiwan är dock stannfåglar.[5]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Rostflugsnapparen är systerart till sibirisk flugsnappare.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Rostflugsnapparen hittas i fuktig lövskog, framför allt med inslag av ek, men också gran, upp till 2135 meters höjd. Där för den en anspråkslös, tillbakadragen och tyst tillvaro. Den lever av små ryggradslösa djur och dess larver. Fågeln häckar åtminstone i juni och juli. Det skålformade boet av mossa, lav och växtfibrer placeras på en mosstäckt gren, tre till 15 meter ovan mark. Däri lägger den två till tre ägg.[5][4]

Rostflugsnapparens ägg.
Ungfågel på väg mot adult dräkt.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Muscicapa ferruginea Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:394, ISBN 978-1-84330-746-4
  5. ^ [a b c] Clement, P. (2018). Ferruginous Flycatcher (Muscicapa ferruginea). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59030 29 november 2018).
  6. ^ Voelker, G., J.W. Huntley, J.V. Peñalba, R.C.K. Bowie (2016), Resolving taxonomic uncertainty and historical biogeographic patterns in Muscicapa flycatchers and their allies, Mol. Phylogenet. Evol. 94, 618-625.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]