Bronskronad timalia

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Rostkronad alkippa)
Bronskronad timalia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljMarktimalior
Pellorneidae
SläkteSchoeniparus
ArtBronskronad timalia
S. dubius
Vetenskapligt namn
§ Schoeniparus dubius
AuktorHume, 1874
Synonymer
  • Alcippe dubia
  • Rostkronad alkippa

Bronskronad timalia[2] (Schoeniparus dubius) är en asiatisk fågel i familjen marktimalior inom ordningen tättingar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Bronskronad timalia är en rätt liten (14-15 cm) timalia, brun ovan och beige under. Huvudteckningen är pregnant med roströd panna, vitt ögonbrynsstreck samt en kontrasterande svart linje däremellan. Halssidorna är beigestreckade.[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Rostkronad alkippa delas upp i fem underarter med följande utbredning:[3]

  • Schoeniparus dubius mandellii – södra Assam (söder om Brahmaputra) till västra Myanmar (Chin Hills)
  • Schoeniparus dubius genestieri – sydvästra Kina (sydöstra Qinghai, Yunnan och västra Guizhou) till norra Indokina
  • Schoeniparus dubius intermedius – östra Myanmar (Kachin och Shan) till södra Kina (Yunnan)
  • Schoeniparus dubius dubius – tallskogar i södra Myanmar och angränsande Kina (Yunnan)
  • Schoeniparus dubius cui – centrala Vietnam (Berget Ngoc Linh i provinsen Kon Tum)

Tidigare har den behandlats som samma art som brunkronad timalia (S. brunneus), men de förekommer sympatriskt i Kina och skiljer sig åt morfologiskt.[4]

Släktes- och familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier[6][7][8] Senare genetiska studier[9] visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till tre olika familjer: Schoeniparus i marktimaliorna, Fulvetta och Lioparus i sylviorna, och Alcippe i fnittertrastarna eller i den egna familjen Alcippeidae.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Bronskronad timalia förekommer i tät undervegetation i öppen lövskog, bland bräkenväxter, björnbär och gräs. Den livnär sig huvudsakligen av insekter, bland annat skalbaggar, men intar även gräsfrön från exempelvis Polygonum och Rhus. Fågeln häckar mellan april och juni i Kina samt mellan februari och juni i Sydostasien. Arten är en stannfågel.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som sällsynt i Bhutan, lokalt vanlig i nordöstra Indien, ovanlig i Kina och generellt ganska vanlig till vanlig i Sydostasien.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Schoeniparus dubius Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b c] Collar, N. & Robson, C. (2018). Rusty-capped Fulvetta (Schoeniparus dubius). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59430 8 november 2018).
  5. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  6. ^ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
  7. ^ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
  8. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  9. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  10. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]