Rostning (industriell process)
Rostning är en industriell, metallurgisk process, vid vilken malm oxideras vid hög temperatur utan att den smälter eller agglomereras.[1] I äldre tid ägde rostning av malm ofta rum utomhus i en rostgrop i en backsluttning eller ett rostbås med en öppen sida. Från mitten av 1800-talet infördes höga murade rostugnar för rostning av malm vid masugnar. Metoden med rostning i rostugn ersattes av sinterverk under första halvan av 1900-talet.
Vid rostning av malm hettas denna upp så att reaktion mellan gas och fast ämne sker, samt att icke önskade ämnen avlägsnas. Exakt vilka ämnen som ska avlägsnas beror på malmens beskaffenhet. Vid rostning av sulfider avlägsnas exempelvis svavel som omvandlas till svaveldioxid som går bort med rostgaserna. Rostning av sulfidmalmer, till exempel koppar- och nickelmalmer, har ofta givit upphov till stora luftföroreningar.[2]
Med äldre tiders träkolsmasugnar var svavelreningen av malmen viktig för att få fram tackjärn med låg svavelhalt. Järnmalmen rostades för att höja malmens oxidationsgrad och avlägsna svavel. Med nutidens sintring malm nås därmed en tillräckligt hög oxidationsgrad och också en viss svavelrening.[1]
Se också
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 2.2 Processmetallurgiska grundbegrepp och enhetsprocesser på www.metallkompetens.se
- ↑ Terkel Rosenqvist, Principles of Extractive Metallurgy. McGraw-Hill, 1974, och senare upplagor.