Rostprinia

Från Wikipedia
Rostprinia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljCistikolor
Cisticolidae
SläktePrinia
ArtRostprinia
P. rufescens
Vetenskapligt namn
§ Prinia rufescens
AuktorBlyth, 1847

Rostprinia[2] (Prinia rufescens) är en asiatisk fågel i familjen cistikolor inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i buskmarker och öppen skog i södra och sydöstra Asien. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Rostprinian är en rätt kontrastrik, liten (11–12 cm) prinia med medellång, kilformad stjärt.[4] Den har en stor näbb med blek näbbunderhalva.[5] I häckningsdräkt är den grå på hjässa, nacke och örontäckare.[5] Utanför häckningstid är den lik gråbröstad prinia (Prinia hodgsonii), men har mer rostfärgad mantel och kanter på tertialerna samt tydligare beige anstrykning på strupe och bröst.[5]

Rostprinia fotograferad i Bhutan.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Rostprinia förekommer i södra och sydöstra Asien. Den delas in i sex underarter med följande utbredning:[3]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Cistikolorna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[6] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Cisticolidae.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Rostprinian trivs i gräsrika områden i öppen skog, men ses även i andra busk- och gräsrika miljöer. Den livnär sig huvudsakligen av insekter och deras larver som den plockar från lövverket och marken. Fågeln födosöker vanligen i sällskap om tolv till 15 individer. Den häckar från januari till september, i Indien koncentrerat i maj och juni i inledningen av regnsäsongen.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig i större delen av utbredningsområdet.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Prinia kommer av Prinya, det javanesiska namnet för bandvingad prinia (Prinia familiaris).[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Prinia rufescens Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  4. ^ [a b] Madge, S. (2018). Rufescent Prinia (Prinia rufescens). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58585 3 november 2018).
  5. ^ [a b c] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  6. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  7. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  8. ^ Jobling, James A (2010). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm. ISBN 978-1-4081-2501-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]