Rotebro

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rotebro
Del av tätorten Stockholm
Rotebro centrum
Rotebro centrum
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Sollentuna kommun
Koordinater 59°28′35″N 17°54′50″Ö / 59.47639°N 17.91389°Ö / 59.47639; 17.91389
Folkmängd 8 802 (2011)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Sollentuna
Postnummer 192 XX
Riktnummer 08
GeoNames 2681414

Rotebro uttal är en kommundel i Sollentuna kommun, Stockholms län och en del av tätorten Stockholm. Kommundelen är indelad i de namnsatta områdena Rotebro centrum, Rotsunda, Rotsunda gård, Gillbo, Gillberga och Rotebro industriområde.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Rotsunda gård
Rotsunda gårds ägor omkring år 1900.
Målningen Grindslanten med Rotebro gästgivargård i bakgrunden.
Bron över Edsån i gamla Rotebro. Stenvalvet restes 1854 i samband med att kärret och sundet dikades ut.
Jäsbolaget.

Namnen Rotebro och Rotsunda härrör från att här fanns en bro över ett sund i Jutekärret, numera Edsån. Detta var en samlingsplats vid orostider då den militära "roten" kallades in. Strax norr om ån finns kullen med fornborgen som minner om slaget vid Rotebro, där Sten Sture den äldre slogs mot danskarna.

Ån förbinder Edssjön med sjön Norrviken och är idag en grävd kanal genom det gamla Jutekärret, som torrlades i samband med att Norrviken sänktes i mitten av 1800-talet, för att komma åt åkermark.

Rotebro omnämns första gången 1464 som Scriptum Rotebro.[2] Rotebro var även namnet på en gästgivaregård i Sollentuna socken som 1647 fick tillstånd av Drottning Kristina att bedriva krog, härbärge och skjuts "för en billig och skälig betalning". Gästgiveriet hörde till Rotsunda gård som då ägdes av landshövdingen Johan Berndes.

Rotebro gästgivargård låg vid bron över Edsån och intill den viktiga färdvägen mellan Stockholm och Uppsala (dagens Uppsalavägen). Härifrån skjutsades till Kimsta, Märsta, Barkarby, Stockholm och Ås Husby. Rotebro gästgivargård är känd från målningen Grindslanten av August Malmström. På målningen syns den numera försvunna gästgivargården där Malmström bodde under några somrar på 1880-talet. Den 18 september 1971[3] brann i vådeld en kort tid efter att kommunen beslutat att bevara den som konsthantverksgård.

Industrier och arbetsplatser[redigera | redigera wikitext]

Jästbolaget flyttade hit på 1890-talet från Alkärret vid Brunnsviken. Tidigare var Wesströms verktygsfabrik vid Norrvikens strand och Goljes gummeringsfabrik på Ebba Brahes Väg samt Norrvikens sprängämnesfabrik viktiga industrier i Rotebro. På 1960-talet utvecklades Rotebro till ett av kommunens största arbetsplatsområden. Då etablerades OBS-varuhuset, Johnson & Johnson och 3M Company. Innan OBS! (numera Coop Extra) öppnade 1967 fanns det ett stort utbud av mindre affärer i Rotebro, som cykelhandel, järnhandel, fiskaffär, kiosk, två sybehörsaffärer, matvaruaffär och skomakare.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Invid stationen ligger Rotebro centrum, ett bygge från 1970-talet, kompletterat med bostadshus från omkring 2000. Där finns bland annat grillkiosk, livsmedelsbutik, restaurang, bank, musikaffär och tandläkare. Alldeles bakom Centrum ligger Mikaelskolan, Futuraskolan Hertig Karl och Brageskolan (Tal och språkcentrum) i nedlagda Rotebroskolans lokaler. Längre upp i Gillbo finns Gillboskolan sedan början av 1900-talet, men som under åren byggts ut och idag är en av kommunens största skolor.

Tre golfbanor finns: Svartinge Golf AB (endast öppen för medlemmar och deras gäster), Rotebro Golf pay&play och Sollentuna GK:s golfbana. På vintern dras skidspår upp på samtliga tre banor till en sammanlagd längd av cirka 15 kilometer. Idrottsalliansen Rotebro IS har tre underföreningar för respektive fotboll, innebandy och orientering.

I den norra delen av Rotebro ligger ett bostadsområde som heter Hollywood, med adresserna Hollywoodvägen, Chaplins gränd och Holmbodavägen. Namnet härstammar från den tiden då Svensk Filmindustri hade filmstudio här innan bostadsområdet byggdes. SF har fortfarande sitt arkiv i lokaler i området. [4]

Kollektivtrafik[redigera | redigera wikitext]

Rotebro har en station på Stockholms pendeltågsnät, se Rotebro (pendeltågsstation)

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Rotebro 1950–1970[5][6][7][8]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 808 ##
1960
  
2 597 206
1965
  
3 757 223
Anm.: Sammanvuxen med Sollentuna 1970.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Kommundelar och namnsatta områden i Sollentuna kommun”. Sollentuna kommun. http://www.sollentuna.se/Documents/bostad_miljo/M%C3%A4t%20och%20kart/Kommundelskarta/Kommundelar%20med%20namnsatta%20omr%C3%A5den%20A3.pdf. Läst 25 november 2012. 
  2. ^ Ortnamnsregistret: Rotebro (nr 10, 24).
  3. ^ Göransson: Det gamla Rotebro; Sollentuna Hembygdsförening 1985
  4. ^ se på hitta.se
  5. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 188. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  7. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 9 
  8. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 9 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Rotebro i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Rotebro.