Rucklarens väg

En av Hogarths gravyrer som utgjorde inspiration till operan.

Rucklarens väg (engelska: The Rake's Progress) är en engelskspråkig opera i tre akter och en epilog med musik av Igor Stravinskij. Libretto av W.H. Auden och Chester Kallman som bygger på målningarna och gravyrerna The Rake's Progress (1733–35) av William Hogarth.

Historia

Igor Stravinskij, som hade bott i USA sedan 1939, uppmärksammade Hogarths bilder på en utställning i Chicago 1947- Han fick genast idén till att skriva en opera på det här temat. Hans vän och granne i Hollywood, T.S. Eliot, gav honom rådet att välja W.H. Auden som librettist. Samarbetet beredde såväl tonsättare som författare stort nöje. De började steg för steg omvandla historien och skapade av den en egenartad motivblandning från Faust och Don Juan. I det här avseendet förråder namnen mycket. Anne väcker till exempel associationer till donna Anna i Mozarts Don Juan. Nick Shadow, djävulen, förekommer inte hos Hogarth, utan är en ny gestalt, till hälften Mefistofeles, till hälften Leporello. Det var för övrigt Audens förslag att arvet inte skulle komma från fadern utan från en mystisk onkel. Av den gamla fula damen blev den skäggiga turkinnan Baba, en cirkusartist. För att snabbare kunna avsluta arbetet tog Auden hjälp av Chester Kallman, som bland annat skrev texten till auktionsscenen. Uruppförandet skedde på Teatro de la Fenice i Venedig den 11 september 1951 med tonsättaren själv som dirigent.

Den svenska premiären ägde rum på Kungliga Operan i Stockholm den 22 april 1961 i regi av Ingmar Bergman – en produktion som kom att bli mycket uppmärksammad. Vid den uppmärksammade Glyndebournefestivaluppsättningen 1975 skapades dekor och dräkter av David Hockney. Denna uppsättning har sedermera dykt upp på många operahus i världen, bland annat på Kungliga Operan i Stockholm 2007.

En filmatiserad version gjordes 1994 för SVT i regi av Inger Åby och under musikalisk ledning av Esa-Pekka Salonen. Medverkande sångare var bl.a. Erik Saedén, Barbara Hendricks, Greg Fedderley och Håkan Hagegård. Den visades första gången den 26 december 1995.

Operan sattes upp på Göteborgsoperan med premiär den 11 september 2010.

Personer

• Truelove (bas)
• Anne Truelove, hans dotter (sopran)
• Tom Rakewell (tenor)
• Nick Shadow (baryton)
• Mamma Goose (mezzosopran)
• Baba the Turk (mezzosopran)
• Sellem, auktionsutropare (tenor)
• Vakten på dårhuset (bas)

Handling

Operan utspelar sig i 1700-talets England. Historien handlar om Tom Rakewells uppgång och fall. Denne överger Anne Trulove för Londons njutningar tillsammans med Nick Shadow, som visar sig vara Djävulen. Efter flera missöden, orsakade av den djävulske Shadow, hamnar Tom på Bedlams mentalsjukhus. Sensmoralen är "åt sysslolösa hjärtan, händer och sinnen hittar Djävulen jobb att göra".

Bibliografi

• Stravinsky, Igor; Auden, W. H.; Eriksson, Göran O. (1980). Rucklarens väg : opera i tre akter av Igor Stravinsky ; en fabel av W.H. Auden och Chester Kallman ; till svenska av Göran O. Eriksson. [Umeå]: Norrlandsoperan. Libris 10552858 

Referenser

Webbkällor

• Rucklaren väg, GöteborgsOperan. Läst 22 april 2015.

Tryckta källor

• Wenzel Andreasen, Mogens (1990). Operans värld : ett lexikon över kompositörer, roller och innehåll i våra vanligaste operor. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 231-32. Libris 7236411. ISBN 91-29-59233-X 
• Sällström, Åke (1977). Opera på Stockholmsoperan. Stockholm: Norstedt. sid. 184. Libris 7152595. ISBN 91-1-773051-1 

Vidare läsning

• Ek, Sverker R. (1992). ”Utmaningen : Stravinskijs opera Rucklarens väg 1980”. Norrlandsoperan / redaktör: Claes Rosenqvist (Gideå : Vildros, 1992): sid. 64-84.  Libris 2104605
• Nordström, Sixten (1995). Världens bästa operor : 29 operor som förtrollat världen : innehåll, historik, illustrationer från kända uppsättningar. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. [275]-285. Libris 7282227. ISBN 91-46-16778-1 
• Petersén, Gunilla (2006). ”Stravinskijs enda helaftonsopera”. Operan. Spelåret ... / Kungl. teatern 2006/07:8,: sid. 9-[15].  Libris 10600983