Rudolf Vrba

Från Wikipedia
Rudolf Vrba
Rudolf Vrba 1935
(fjärde från vänster, främsta raden)
FöddWalter Rosenberg
11 september 1924[1][2][3]
Topoľčany[2][3][4], Slovakien
Död27 mars 2006 (81 år)
Vancouver, Kanada
Medborgare iTjeckoslovakien[2][4] och Kanada
SysselsättningFarmakolog, läkare, universitetslärare
ArbetsgivareUniversity of British Columbia
Känd förFörintelseöverlevare, flydde från Auschwitz
MakaGerta Vrbová
(g. 1947–1957)[5]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Haifa Universitet (1998)
Storkorset av Vita dubbelkorsets orden (2007)[6]
Redigera Wikidata

Rudolf Vrba, egentligen Walter Rosenberg, född den 11 september 1924 i Topoľčany, död den 27 mars 2006 i Vancouver, var en slovakisk kemiingenjör och professor i farmakologi vid universitetet i Vancouver.

Han är mest känd för sin flykt från koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau och för att i april 1944 ha författat Vrba-Wetzlerrapporten som beskrev förhållandena i Auschwitz.[7]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Vrba var fånge nummer 44070. Han rymde från Auschwitz-Birkenau den 10 april 1944 i sällskap med fånge nummer 29 162 Alfred Wetzler för att varna judarna i Slovakien och Ungern för de kommande transporterna till koncentrationslägren.

De två männen flydde till Žilina i Slovakien där Rosenberg under sin då påhittade pseudonym Rudolf Vrba tillsammans med Wetzler skapade den så kallade Vrba-Wetzlerrapporten som för första gången utanför Tyskland offentliggjorde att Auschwitz var ett förintelseläger med gaskamrar och krematorier där judar avrättades systematiskt i tusental per dag. Den 35-sidiga rapporten nådde de allierade i juni och den 15 juni 1944 (enligt vissa källor 18 juni 1944) offentliggjorde BBC detaljer ur rapporten i en radiosändning.

Vidare lyssning[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Evidence zájmových osob StB, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Auschwitz Prisoners Database, läst: 10 maj 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Evidence zájmových osob StB, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.mirror.co.uk.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, archiv.prezident.sk, läst: 27 december 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ ”Jonathan Freedland: Människorna på kibbutzen var oskyddade som under en pogrom”. DN.SE. 27 oktober 2023. https://www.dn.se/kultur/jonathan-freedland-manniskorna-pa-kibbutzen-var-oskyddade-som-under-en-pogrom/. Läst 27 oktober 2023. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gutman, Israel; Berenbaum, Michael, red (1998) (på engelska). Anatomy of the Auschwitz Death Camp. Bloomington, Indiana: Indiana University Press. ISBN 0-253-20884-X 
  • Linn, Ruth (2003) (på engelska). Escaping Auschwitz: A Culture of Forgetting. Ithaca, New York: Cornell University Press. ISBN 0-8014-4130-7 
  • Vrba, Rudolf (2007). Jag flydde från Auschwitz. Stockholm: Schibsted. ISBN 978-91-7738-747-3